Den 17 augusti öppnar den första islamiska grundskolan i den nederländska provinsen Groningen. Skolan, ISB Al Kitaab, blir samtidigt den första islamiska grundskolan i norra Nederländerna och markerar ännu ett steg i den växande gruppen konfessionella muslimska skolor i landet. Öppningen återigen väckt debatt om integration, segregation och religionsbaserad undervisning.
Den nya skolan inleder verksamheten med omkring 70 elever i årskurserna 1–6. Intresset har varit stort och fler än hundra familjer ansökte om en plats. Skolan drivs av stiftelsen Stichting NOOR, som redan ansvarar för flera islamiska grundskolor runt om i Nederländerna.
Enligt skolledningen kommer undervisningen att följa den nederländska nationella läroplanen och bedrivas på nederländska men med en tydlig islamisk profil. Dagen ska bland annat inledas med en kort koranläsning, eleverna får islamisk religionsundervisning och muslimska högtider som eid al-fitr och eid al-adha uppmärksammas medan kristna högtider inte firas.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Katolska friskolor kritiseras för morgonbön – Skolinspektionen gör sträng bedömning
Planerna på skolan har varit omdiskuterade under en längre tid. Groningens kommun avrådde från etableringen och varnade för att en ny konfessionell skola riskerade att öka segregationen och splittra det lokala skolsystemet. Trots invändningarna godkändes ansökan av det nederländska utbildningsdepartementet efter att skolinspektionen bedömt att verksamheten uppfyllde de lagstadgade kraven.
I januari i år blev det klart var skolan skulle etableras och under de senaste veckorna har lokala medier rapporterat om de sista förberedelserna inför öppningen i augusti.
Det invandringskritiska partiet PVV har fortsatt att kritisera beslutet och menar att fler islamiska skolor riskerar att försvåra integrationen och bidra till parallella samhällen. Partiet har också krävt skärpt tillsyn över verksamheten och dess finansiering.
Lång tradition av konfessionella skolor
Till skillnad från många andra europeiska länder har Nederländerna en lång tradition av offentligt finansierade konfessionella skolor. Landets grundlag ger religiösa och ideella aktörer rätt att starta skolor som får samma statliga finansiering som kommunala skolor förutsatt att de uppfyller utbildningskraven.
Systemet har historiska rötter i den så kallade ”skolstriden” under 1800-talet och början av 1900-talet då katolska och protestantiska grupper kämpade för lika ekonomiska villkor med de offentliga skolorna. Resultatet blev ett utbildningssystem där staten finansierar både offentliga och konfessionella skolor.
I dag är en majoritet av Nederländernas skolor inte kommunala utan drivs av fristående stiftelser, många med kristen bakgrund. Samtidigt finns ett växande antal islamiska skolor.
Enligt nederländska utbildningsuppgifter finns i dag omkring 60–70 islamiska grundskolor samt ett mindre antal islamiska gymnasieskolor i landet. Antalet har ökat successivt under de senaste två decennierna i takt med att den muslimska befolkningen vuxit.
Invandringen förändrade landet
Nederländerna var efter andra världskriget länge ett land med begränsad invandring. Under 1950- och 1960-talen rekryterades dock stora grupper gästarbetare från bland annat Turkiet och Marocko för att täcka arbetskraftsbristen inom industrin.
Samtidigt flyttade många människor från de tidigare kolonierna till Nederländerna, framför allt från Indonesien, Surinam och de nederländska Antillerna. Från 1980-talet och framåt ökade även invandringen av asylsökande och anhöriginvandrare från bland annat Afghanistan, Irak, Iran, Somalia, Syrien och Eritrea.
I dag har omkring en fjärdedel av Nederländernas befolkning utländsk bakgrund enligt den nederländska statistikmyndigheten CBS. Den muslimska befolkningen uppskattas uppgå till omkring fem procent av landets invånare.
Återkommande integrationsdebatt
Den omfattande invandringen har under flera decennier varit en av Nederländernas mest omdebatterade politiska frågor. Kritiker pekar på problem med segregation, högre arbetslöshet i vissa invandrargrupper, bostadssegregation, kriminalitet och islamistisk extremism.
Mordet på politikern Pim Fortuyn 2002, mordet på filmaren Theo van Gogh 2004 och flera senare terrordåd har bidragit till att integration och islam blivit återkommande frågor i den politiska debatten.
Förespråkare för de islamiska skolorna menar samtidigt att de ger elever en trygg miljö där de kan kombinera sin religiösa identitet med den nederländska läroplanen. Kritiker hävdar däremot att konfessionella skolor riskerar att minska kontakten mellan olika befolkningsgrupper och därmed motverka integrationen.
Öppningen av ISB Al Kitaab har därför blivit mer än en lokal skolnyhet. För många har den blivit en symbol för den större diskussion som pågått i Nederländerna under flera decennier – om religionens roll i samhället, invandringens konsekvenser och hur integrationen bäst ska fungera i ett allt mer mångkulturellt land.
LÄS ÄVEN: Muslimska elever får inte be på skola – DO-anmäler
