Hyllningar i arabiskspråkiga kommentarsfält i Sverige efter terrorattacken i Sydney, tillsammans med firanden på svenska gator efter den 7 oktober 2023, tecknar en mörk bild av det nya Sverige. Samnytt har gått igenom reaktionerna efter terrordådet i Sydney, där en lång rad hyllningar har kunnat påträffas och där terroristerna beskrivs som ”hjältar” och ”fantastiska”.
Vid helgens massmord i samband med ett judiskt firande i Sydney följde snabbt internationella fördömanden och officiella uttalanden om sorg och solidaritet. Samtidigt växte ett annat samtal fram, ett som till stor del utspelade sig utanför etablerade medier och i stället tog form i sociala medier.
LÄS ÄVEN: VIDEO: 16 mördade vid judiskt firande på strand i Australien
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Stiftelsen Doku, som granskar islamism, har – liksom Samnytt – gått igenom reaktionerna efter attacken och visar hur judehat snabbt fick utrymme i kommentarsfält och inlägg. I vissa miljöer möttes dådet inte av avståndstagande, utan av öppna hyllningar, skadeglädje och formuleringar som legitimerade våldet. Judar beskrevs som legitima mål, och attacken framställdes som begriplig eller till och med önskvärd.
”Till helvetet och må detsamma hända restern av ap- och svinättlingarna”
”Glad Hanukkah 😆”
”Vila i 🔥 zios”
”Må gud hämas på er och ta er allihop. Välsignad vare den som gjorde detta”
Många av dessa reaktioner förekommer i arabiskspråkiga sammanhang. Där reducerades offren till symboler och deras judiska identitet blev i sig en måltavla. I stället för att handla om enskilda gärningsmän och deras ansvar riktades hatet mot judar som kollektiv, oavsett individernas politiska hållning eller koppling till Israel.
LÄS ÄVEN: Terrordådet: Misstänkta far och son – svor trohet till IS
Parallellt med hyllningarna spreds konspirationsteorier. Det framgår även hur påståenden om att attacken skulle vara iscensatt eller manipulerad fick spridning, ofta med återkommande inslag av klassisk antisemitisk retorik. Judar eller Israel anklagades för att själva ligga bakom dådet i syfte att vinna sympati eller politiska fördelar.
”Fantastiskt från våra arabbröder”
Samnytt har gått igenom kommentarer på de arabiskspråkiga nyhetssajternas konton med arabiska avsändare. Här är några av kommentarerna (vi har förlitat oss på översättningsmöjligheten på Facebook och kan därför hänvisa till dem om översättningen uppfattas som inkorrekt):
Ett genomgående drag i reaktionerna är hur språket används för att förskjuta ansvar. I stället för att tydligt fördöma våldet flyttas fokus till påstådda bakomliggande orsaker. Terrorn beskrivs som en reaktion, en konsekvens eller ett svar på andra händelser. Effekten blir att själva gärningen relativiseras utan att behöva försvaras öppet.
”Må Gud hämnas på er och ta er alla”
Stiftelsen Doku uppmärksammar även i sin rapportering att en man som är engagerad i Gaza-demonstrationerna har hånat ett av offren i Sydney. Det står bland annat att läsa följande i deras rapportering:
En man som är aktiv i den propalestinska rörelsen i Malmö fyller sitt Facebookflöde med inlägg om attacken och hänvisar till ockupationsmedier, ett begrepp som han ofta använder. Hans första inlägg följs av flera positiva kommentarer som önskar att dödssiffran ska öka. En kvinna hyllar gärningsmannen och skriver Må Gud hämnas på er och ta er alla. Andra tackar gud och de inläggen kommenteras med skrattemojis. Bara tolv ruttnande kadaver?, frågar en man och får svaret: hoppas det blir 2000 nästa gång.
Och fortsätter:
I ett annat inägg lägger han upp en bild på en av de skjutna, Arsen Ostrovsky, som överlevde attacken och vars ansikte är täckt av blod. Han är advokat och arbetar mot antisemitism och varnade senast så sent som för två veckor sedan för att den ökat alarmerande mycket i Australien efter Hamas attacker den 7 oktober 2023.
I ytterligare inlägg som Samnytt tagit del av i kommentarsfälten på Swed24 och Alkompis står det även att läsa följande om terroristerna och dådet i Sydney.
”Jag tror att det de såg av folkmordet i Palestina och Gaza är utan hänsyn och utan straff. Det var han som fick dem i en sådan handling. Svaret är Netanyahu och hans armé.”
”Den sötaste burgumjakten. [Burgumjakten är ett begrepp för en folkjakt eller drev, där en grupp människor – ofta uppeldade av rykten, ilska eller moralisk indignation – själva tar på sig rollen som domare och bödel, utan att invänta rättsprocess eller verifierade fakta.]”
LÄS ÄVEN: ”Ett Sverige som ska brinna” – muslimska hatkampanjer på nätet
”Jag utesluter inte att den stinkande Yahoo [kodord jude reds. anm.] och Mossad ligger bakom denna attack indirekt, för att få sympati efter att han visade världen, särskilt väst, deras kriminella sanning.”
”Han är en student av rättspraxis och islamisk lag är normalt att bli en terrorist eftersom det är rättspraxis och lagstiftning uppmanar honom att hata, hat och jihad på icke-muslimer.”
Välkänt mönster
Detta mönster är välkänt och sträcker sig långt bortom reaktionerna efter terrordådet i Sydney. När konstnären Lars Vilks omkom i en bilkrasch med sina livvakter från polisen jublade avsändare i arabiskspråkiga nyhetssajter, kommentarsfält och på sociala medier – både på svenska och arabiska.
LÄS ÄVEN: Muslimer i Sverige jublar över Lars Vilks död: “Brändes som en rullande gris”
Många tackade Allah för att Vilks “blivit bränd”. Andra uttryckte sig med ord som “må han brinna i helvetet o måns familj ha det riktigt svårt”. Även kommentarer som “Gud e stor, knulla hans mamma o dom poliserna som dog dags o fira” förekom.
När Hamas genomförde sin pogrom den 7 oktober 2023, där civila judar mördades, våldtogs och kidnappades i Israel, tog stödet för våldet även fysisk form i Sverige. Samma kväll som nyheterna spreds samlades människor på svenska gator för att fira.
LÄS ÄVEN: Palestinier i Sverige hyllar terrorn: ”Åh Allah – slit sönder dem”
Bilkorteger körde genom städer med tutande bilar och flaggor. Fyrverkerier avfyrades medan bilder på dödade familjer och förstörda hem kablades ut över världen.
Även då handlade det inte om militära mål eller stridande parter. Det som firades var våld riktat mot civila judar. Trots detta möttes händelserna till stor del av tystnad eller försiktiga formuleringar. Polisens ingripanden i kaoset på gatorna var få och den offentliga debatten kom snabbt att handla om andra frågor än själva massakern.
Sedan dess har palestinska demonstrationer rullat ut i praktiskt taget alla svenska städer. De har ofta varit återkommande och omfattande, och i dem har det förekommit slagord, flaggor tillhörande terrorgrupper, plakat och uttalanden som riktar sig mot judar som grupp. Trots att många av dessa uttryck av judar uppfattas som hotfulla eller som hets mot folkgrupp har polisen sällan ingripit.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: SVT gjorde otydlig rapport om judehat i skolan helt obegriplig
I vänsterstyrda Stockholm har samhällets anpassning blivit särskilt synlig med passivt polisarbete trots omfattande ordningsstörningar. Vid flera tillfällen har kollektivtrafiken lagts om för att möjliggöra demonstrationernas genomförande. Busslinjer har dragits om och områden spärrats av.
För många judar upplevs situationen som en tydlig signal. Samtidigt framhålls att samhällets institutioner och medier i viss utsträckning anpassar sig efter nya influenser, samtidigt som judehat i exempelvis demonstrationstågen och på arabiskspråkiga nyhetssajter passeras utan tydliga konsekvenser.
LÄS ÄVEN: Muslimer i Sverige firar terrordådet: ”Bra gjort – världen blev av med smuts och avfall”
Genomgången av reaktionerna efter Sydney visar hur snabbt antisemitism aktiveras när judar utsätts för våld. Hatet tar sig inte alltid uttryck i direkta hot eller slagord. Ofta sker det genom bortförklaringar, konspirationsteorier och ett språkbruk som gör våldet mindre entydigt förkastligt.
LÄS ÄVEN: MP-toppen tyst när Lars Vilks död hånades – nu polisanmäler Hirvonen Samnytt
Att liknande uttryck även förekommer i Sverige, långt från konfliktens geografiska centrum, har lett till diskussioner om hur sådana yttringar ska förstås och hanteras. Reaktionerna efter händelserna i Sydney, liksom efter den 7 oktober, har av flera bedömare beskrivits som tecken på en bredare samhällsutveckling i västvärlden. Judehat lyfts i detta sammanhang ofta in i större politiska eller internationella ramar, vilket enligt vissa aktörer kan påverka hur företeelsen uppmärksammas och bemöts.
LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år
Reaktionerna i arabiskspråkiga kommentarsfält i Sverige handlar inte enbart om terrordådet i Australien eller det nyliga kriget mot terrorgruppen Hamas i Gaza. De synliggör ett djupare mönster bakom hyllningarna och relativiseringarna, hämtat från den propaganda som spridits sedan långt tillbaka i tiden i migranternas hemländer och som de nu har fört med sig till västvärlden.
🔴 Uppskattar du Samnytt?
Stötta tidningen så att vi kan fortsätta granska etablissemanget och berätta det andra medier utelämnar.
