Mordnivåerna i USA fortsätter att falla kraftigt och landet är nu på väg mot den lägsta mordfrekvensen på över ett sekel. Det visar en ny halvårsrapport från den oberoende tankesmedjan Council on Criminal Justice (CCJ) som analyserat brottsutvecklingen i ett 30-tal större amerikanska städer.
Enligt rapporten minskade antalet mord med 18 procent under årets första sex månader jämfört med samma period 2025. Jämfört med toppen 2022 har antalet mord sjunkit med hela 51 procent. Om utvecklingen håller i sig väntas USA:s nationella mordfrekvens nå den lägsta nivån sedan åtminstone år 1900.
Även flera andra grova brott visar tydliga nedgångar. Bilkapningar har minskat med 47 procent på ett år och ligger nu 73 procent under toppnivån 2023. Inbrott i bostäder har minskat med 13 procent jämfört med i fjol och mer än halverats sedan 2018 medan bilstölder också fortsätter nedåt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Den Illegala invandringen nästan utraderad med Trump i Vita huset
Endast några få brottskategorier, däribland butiksstölder, narkotikabrott och anmälda fall av våld i nära relationer, ökade något under perioden.
Rapporten bygger på polisstatistik från 36 amerikanska städer och omfattar 13 olika brottskategorier. I 21 av de 30 städer där mordstatistik jämfördes minskade antalet mord, medan åtta städer – bland annat San Francisco, Dallas och Norfolk – gick mot strömmen och redovisade ökningar.
Brottsvågen efter pandemin har vänt
USA drabbades av en kraftig ökning av det dödliga våldet under covid-19-pandemin. Mordfrekvensen steg dramatiskt under 2020 och 2021 och nådde sin senaste topp 2022. Sedan dess har utvecklingen vänt nedåt tre år i rad.
Preliminära siffror från FBI visade tidigare i år att våldsbrottsligheten minskade med drygt nio procent under 2025 och att antalet mord föll med omkring 18 procent – den största årliga nedgången sedan 1937.
Trumpadministrationen pekar på hårdare tag
Utvecklingen har blivit ett viktigt argument för president Donald Trump och hans administration som sedan maktskiftet har drivit en betydligt hårdare linje mot både illegal invandring och grov brottslighet.
Administrationen har bland annat kraftigt utökat deportationerna av personer som vistas olagligt i landet, intensifierat insatser mot internationella kriminella nätverk och narkotikakarteller samt gett federala myndigheter större resurser att samarbeta med lokala poliskårer.
Trump har samtidigt återkommande betonat att ”law and order” varit en av regeringens högsta prioriteringar.
FBI-chefen Kash Patel har också lyft fram myndighetens omorganisation och den federala satsningen på brottsbekämpning som en viktig förklaring till de preliminära förbättringarna i brottsstatistiken.
Forskarna manar till försiktighet
Samtidigt betonar forskarna bakom CCJ-rapporten att resultaten inte kan användas som bevis för att en enskild politisk åtgärd eller administration ligger bakom utvecklingen.
Enligt tankesmedjan syns nedgången i städer med mycket olika politiskt styre, polisstrategier och socioekonomiska förutsättningar. Forskare pekar därför på att flera faktorer sannolikt samverkar, bland annat förändrade polisinsatser, teknisk utveckling, förändrade samhällsmönster och andra långsiktiga trender.
CCJ planerar ett forskningsmöte senare i år där experter från bland annat kriminologi, sociologi, ekonomi och folkhälsa ska analysera orsakerna bakom den historiska nedgången.
LÄS ÄVEN: Trump vill stoppa somalisk invandring: De är ”skräp”
