Merz öppnar upp: Tyskland har en kris för att rysk gas försvann

Europas största ekonomi står inför en av sina svåraste perioder på flera decennier. En ny prognos visar på mycket svaga tillväxtutsikter fram till 2045, samtidigt som regeringen söker efter nya vägar för att återställa landets konkurrenskraft. I centrum för debatten finns en förändring som förbundskansler Friedrich Merz själv lyfter fram i en ny intervju med ZDF. Den tyska industrimodellen har förlorat tillgången till den billiga ryska energi som under lång tid varit en av dess viktigaste förutsättningar.

Under lång tid sågs Tyskland som själva symbolen för europeisk ekonomisk styrka. Landets industriella modell byggde på en kombination av hög teknisk kompetens, stark exportförmåga och en omfattande tillverkningssektor som gjorde tyska företag världsledande inom områden som kemi, maskinteknik, fordon och avancerad industriell produktion.

Bakom denna framgång fanns samtidigt en ekonomisk förutsättning som under många år var en självklar del av den tyska modellen och det handlar om tillgången till billig energi.

LÄS ÄVEN: Rekordhög import av rysk gas till EU – trots år av sanktionsretorik

För den energiintensiva industrin var den ryska naturgasen en central komponent. Företag inom kemi-, metall- och tillverkningsindustrin kunde under lång tid dra nytta av energikostnader som gav dem en stark konkurrensfördel på den globala marknaden.

När de ryska gasleveranserna föll bort efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen som uppstod genom sanktionerna förändrades spelplanen för den tyska industrin.

Konsekvenserna blir nu allt tydligare i ekonomin. Ett av de mest påtagliga exemplen är fordonsindustrin, där flera av landets största biltillverkare har aviserat omfattande nedskärningar.

Samtidigt hade Tyskland redan före energikrisen valt att avveckla sin kärnkraft. De sista reaktorerna stängdes våren 2023 efter en lång politisk process.

Beslutet innebar att en viktig källa till stabil och koldioxidsnål elproduktion försvann samtidigt som landet behövde hantera bortfallet av rysk gas och påskynda utbyggnaden av förnybar energi.

En framtid med historiskt svag tillväxt

Enligt en ny studie från forskningsinstitutet Prognos, som publicerats av den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung, väntas Tysklands ekonomi endast växa med i genomsnitt 0,9 procent per år fram till 2045.

För ett land som under flera decennier fungerat som Europas ekonomiska lokomotiv är det en anmärkningsvärt låg tillväxtprognos. Forskarna bakom rapporten menar att Tyskland står inför en period där traditionella tillväxtmotorer inte längre räcker till.

LÄS ÄVEN: Tysklands tillväxtprognos halverad

I rapporten konstateras att den tyska ekonomin utan tekniska framsteg riskerar att krympa under de kommande årtiondena. Det innebär en dramatisk förändring för ett land som under lång tid byggt sin ekonomiska modell på industriell expansion, export och konkurrenskraftiga produktionskostnader.

Merz pekar ut central faktor

Det är framför allt de energiintensiva delarna av ekonomin som har hamnat i ett svårt läge. Süddeutsche Zeitung lyfter fram kemiindustrin, metallindustrin och cementindustrin som sektorer där kostnadsökningar och den industriella omställningen skapar stora utmaningar.

Även fordonsindustrin genomgår en omfattande förändring när EU:s gröna omställning med tillhörande elektrifieringen förändrar spelplanen.

LÄS ÄVEN: AFD: Tysklands ekonomi rasar samman

I en sommarintervju med den tyska public service-kanalen ZDF pekade Friedrich Merz på att Tyskland nu befinner sig i en situation som skiljer sig markant från den som rådde när den tidigare ekonomiska modellen fungerade som bäst.

Merz konstaterade att förlusten av den billiga ryska gasen har varit en viktig orsak till den energikris som landet fortfarande hanterar. Enligt honom består problemen eftersom den ryska gasen fortfarande saknas.

Den norske geopolitiske kommentatorn Glenn Diesen har delat videoklippet nedan. Den fullständiga intervjun med Friedrich Merz, där han diskuterar de aktuella problemen, finns att se i sin helhet här.

5 gånger dyrare idag

Det är ett ovanligt tydligt erkännande från landets högsta politiska ledning. Under många år var den ryska gasen en självklar del av Tysklands energiförsörjning och en viktig faktor bakom industrins konkurrenskraft.

När den tillgången försvann tvingades Tyskland snabbt hitta nya lösningar genom att öka importen av naturgas från bland annat Norge och Nederländerna samt flytande naturgas (LNG) från USA, Qatar och andra leverantörer.

LÄS ÄVEN: Merz utbuad under kongresstal – tyska ilskan växer mot nedskärningar och krispolitik

Den flytande naturgasen transporteras med tankfartyg i stället för via de ryska gasledningarna som tidigare levererade stora volymer direkt till Tyskland. Till skillnad från pipelinegas kan LNG köpas på en global marknad, men kräver kylning, specialfartyg och återförgasning innan den kan användas.

Den nya försörjningen har därför inneburit högre energikostnader för den tyska industrin. Frågan kom därmed att handla om betydligt mer än energiförsörjning. Den rör hela den tyska industrins konkurrenskraft.

Enligt Berliner Zeitung är prisskillnaden mot tiden före stoppet av rysk gas dramatisk. När Ryssland fortfarande var Tysklands största gasleverantör kostade importerad naturgas omkring 12 euro per megawattimme. I dag är priset över 60 euro per megawattimme, vilket innebär att Tyskland betalar ungefär fem gånger mer för sin gas idag.

Det är en följd av att Tyskland har lämnat billiga ryska långtidskontrakt till en global marknad där gaspriset snabbt påverkas av internationella konflikter, bland annat i Mellanöstern.

Samtidigt handlar problemen inte enbart om energi. Den tyska industrin möter också en allt hårdare konkurrens från Kina, särskilt inom fordonssektorn där kinesiska elbilstillverkare snabbt har tagit marknadsandelar.

Den tidigare modellen, där Tyskland exporterade avancerade industriprodukter till en växande kinesisk marknad, har därmed blivit betydligt svårare att upprätthålla.

Tyskland försöker hitta nya vägar tillbaka

Den pressade situationen har gjort att den tyska regeringen nu driver en bred reformagenda. Friedrich Merz vill hitta nya sätt att få fart på ekonomin genom reformer som ska minska hinder för företag och öka den ekonomiska aktiviteten.

Regeringen pekar också på behovet av större investeringar i artificiell intelligens, digitalisering, halvledarteknik och cybersäkerhet.

LÄS ÄVEN: Premiärministern: EU på randen till ”en existentiell kris”

Tyskland står samtidigt inför flera långsiktiga utmaningar. En åldrande befolkning, ökade krav på industriell omställning, högre kostnader och en global konkurrens som blivit hårdare.

Men förlusten av den billiga ryska energin har förändrat spelplanen för en industri som under lång tid byggde mycket av sin konkurrenskraft på låga energikostnader.

Tysklands ekonomiska utveckling är dessutom viktig långt utanför landets egna gränser. Som EU:s största ekonomi har landet under lång tid fungerat som en motor för hela den europeiska industrin. När den motorn bromsar in påverkas även resten av Europa – och effekterna märks redan i Sverige.

Peter Bryntesson, vd för branschorganisationen FKG som representerar svenska fordonsleverantörer, bedömer att omkring 20 000 svenska jobb kan påverkas om utvecklingen fortsätter.

LÄS ÄVEN: 20 000 svenska jobb hotas när tyska industrikrisen växer