Utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige ska i vissa fall kunna förbjudas. Det föreslår den statliga utredning som på måndagen överlämnades till regeringen.
Utredningen föreslår att det införs ett nytt regelverk som gör det möjligt att stoppa ekonomiska bidrag från utländska stater, organisationer och privatpersoner om finansieringen bedöms kunna användas för att främja antidemokratiska syften eller hota grundläggande svenska samhällsintressen.
Förslaget presenterades av den särskilde utredaren vid en pressträff tillsammans med företrädare för regeringen. Enligt utredningen finns det i dag brister i möjligheterna att ingripa mot utländsk finansiering, även när det finns farhågor om att pengarna används för att sprida extremistiska budskap eller stärka miljöer som motverkar demokratiska värderingar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Utredningen föreslår därför att myndigheter ska få möjlighet att ingripa mot vissa typer av finansiering från utlandet. Förbudet ska inte omfatta alla utländska donationer utan vara riktat mot finansiering som kommer från aktörer eller under omständigheter där det finns särskilda risker för påverkan eller antidemokratisk verksamhet.
LÄS ÄVEN: SD och M i gemensam ansträngning för att stoppa Linköpings första moské – MP rasar
Enligt förslaget ska finansiering från vissa utländska stater kunna förbjudas helt. Även bidrag från organisationer eller individer med kopplingar till extremism eller verksamhet som strider mot grundläggande demokratiska principer ska kunna stoppas.
Belopp på över 150 000 kronor från utländska finansiärer ska anmälas till en ny granskningsmyndighet. Det ska också vara straffbart att ta emot utländsk finansiering på över 150 000 kronor utan att anmäla det alternativt lämna oriktiga uppgifter om sådan finansiering.

Ökad radikalisering
Tidöregeringen välkomnar utredningens slutsatser. Integrationsminister Mats Persson (L) säger att det inte är rimligt att utländska aktörer ska kunna finansiera verksamheter i Sverige som riskerar att motverka integration eller sprida odemokratiska värderingar. Regeringen kommer nu att analysera förslagen innan man tar ställning till eventuell lagstiftning.
– Finansiellt stöd från utlandet riskerar att leda till ökad radikalisering av antidemokratiska miljöer och verksamheter med kopplingar till extremism, säger Gunnar Strömmer (M) på pressträffen.
LÄS ÄVEN: Nya frågetecken kring ny megamoské med extremistkopplingar
Förslagen har samtidigt väckt frågor om hur reglerna ska kunna förenas med religionsfriheten och föreningsfriheten. Utredaren bedömer dock att ett förbud kan utformas på ett sätt som är förenligt med både svensk grundlag och Sveriges internationella åtaganden, förutsatt att åtgärderna riktas mot särskilt utpekade risker och inte mot religioner eller samfund som sådana.
Utredningen föreslår även ett system där vissa mottagare kan bli skyldiga att lämna uppgifter om utländska bidrag. Syftet är att öka insynen och göra det lättare för myndigheterna att upptäcka finansiering som kan omfattas av ett framtida förbud.

Del av Tidöavtalet
Utredningen tillsattes av regeringen våren 2025 som en del av Tidöavtalet. Bakgrunden var en långvarig debatt om utländsk finansiering av framför allt religiösa samfund där det under flera år framförts oro för att pengar från utlandet kan användas för att påverka verksamheter i Sverige.
Regeringen hänvisade när utredningen tillsattes bland annat till uppgifter om att utländska stater och organisationer i vissa fall finansierat moskéer och andra religiösa verksamheter i Europa för att sprida ideologier som anses stå i konflikt med demokratiska värderingar.
LÄS ÄVEN: Socialdemokrat besökte Tensta: ”Självklart behöver vi bygga fler moskéer”
Säpo har också varnat för att främmande makter försöker utöva inflytande i Sverige genom olika former av ekonomiskt stöd.
Mot den bakgrunden fick utredaren i uppdrag att undersöka hur ett förbud mot viss utländsk finansiering skulle kunna utformas. Nu har arbetet avslutats och förslagen ligger på regeringens bord.
Pressträffen:
Moskéexplosionen i Sverige
Fram till 1970-talet fanns det i praktiken inga moskéer i Sverige. De första muslimska invandrargrupperna samlades i hyrda lokaler och föreningslokaler, men i takt med ökad invandring från bland annat Mellanöstern, Balkan, Afrika och Asien växte behovet av permanenta gudstjänstlokaler. Under 1980- och 1990-talen uppfördes de första större moskéerna.
I dag finns hundratals muslimska bönelokaler och islamiska center runt om i landet, från storstäderna till mindre kommuner. Flera nya moskéer har byggts under de senaste decennierna och ytterligare projekt planeras.
Utvecklingen speglar hur Sverige gått från att ha i stort sett inga moskéer alls till att islam blivit landets näst största religion och en synlig del av det svenska religionslandskapet.
LÄS ÄVEN: Salafister bygger moské i Jämtland: ”Fundamentalistiska och reaktionära”





