Demografiforskaren till riksdagen: ”Endast återvandring kan rädda Sverige”

Sveriges regering har genomfört omfattande åtstramningar inom migrationspolitiken. Men enligt den finländske forskaren och matematikprofessorn Kyösti Tarvainen är effekterna hittills alltför små för att förändra landets långsiktiga demografiska utveckling. I ett brev till svenska riksdagsledamöter argumenterar han för att invandringsrestriktioner visserligen bromsar utvecklingen, men inte stoppar den. Slutsatsen är långtgående: om Sverige vill bevara sin nuvarande befolkningssammansättning krävs återvandring. Resonemanget utvecklar han ytterligare i en intervju med Samnytt.

Den 8 juni skickade Kyösti Tarvainen ett omfattande brev till svenska riksdagsledamöter, se bild nedan. Där sammanfattar han flera egna demografiska analyser och jämför utvecklingen i Sverige med övriga nordiska länder.

Enligt Tarvainen har Tidöregeringen haft en viss effekt på migrationen och befolkningsutvecklingen, men inte tillräcklig för att förändra de långsiktiga trenderna.

LÄS ÄVEN: Demografins krutdurk: Forskare varnar för inbördeskrig i framtidens Sverige

När Samnytt frågar varför han valt att skicka brevet just nu pekar han på att Sverige för första gången på länge har en regering som aktivt försöker förändra migrationspolitiken.

Den svenska regeringen är bra, men de gör inte tillräckligt. Vi är på väg att bli en minoritet i våra egna nordiska länder och islam är på väg att ta över.

Demografiprofessorn Kyösti Tarvainen i Helsingfors

– Det finns nu en ny regering som är mycket aktiv i migrationsfrågor. Särskilt migrationsminister Johan Forssell (M), som är mycket aktiv, intelligent och skicklig. Men situationen liknar ändå den i Danmark, där man infört över hundra migrationsrestriktioner. Trots det fortsätter andelen av ursprungsbefolkningen att minska, säger Tarvainen och fortsätter:

– Den svenska regeringen är bra, men de gör inte tillräckligt. Vi är på väg att bli en minoritet i våra egna nordiska länder och islam är på väg att ta över.

LÄS ÄVEN: Professorns mörka prognos: Svenskar i minoritet inom några decennier

”De inser inte problemets omfattning”

I brevet argumenterar Tarvainen för att den svenska befolkningen med nationellt ursprung fortsätter att minska som andel av befolkningen, trots de reformer som genomförts under de senaste åren.

Även om den svenska Tidö-regeringen nu har börjat agera, menar du att de inte förstår problemets omfattning?

– Ja, precis så är det.

Vad är det enskilt viktigaste budskap du vill framföra till de svenska politikerna genom ditt brev?

– Det är att vi nu ser något som har observerats i många europeiska länder – att vi bara kan lösa det här problemet genom återvandring. Vi måste erkänna att vi gjorde ett misstag. Han fortsätter:

– Alla ville hjälpa flyktingar och så vidare, men vi insåg inte hur stora de demografiska förändringarna skulle bli. Nu tar invandrare hit makar och anhöriga, och utvecklingen fortsätter hela tiden. Vi måste stoppa detta, och återvandring är den enda lösningen.

LÄS ÄVEN: Forskaren: Migration och kultur Europas största problem – inte lågt barnafödande

Även i Storbritannien har partier som Reform UK, men kanske framför allt Restore UK, med partiledaren Rupert Lowe nu lagt fram skarpa förslag om återvandring, hur vill du kommentera det?

– Ja, det händer – och situationen i Storbritannien är till och med ännu värre.

LÄS ÄVEN: Nytt brittiskt parti lovar massutvisningar

Den mest lovande utvecklingen är att antalet nya medborgarskap har minskat. När kraven skärps skickar det en signal till utlänningar som funderar på att flytta till Sverige. Det blir mindre attraktivt att komma hit om det är svårare att få medborgarskap och tillgång till alla förmåner.

Demografiforskaren Kyösti Tarvainen i Helsingfors

Skulle du säga att vi har samma problem som Storbritannien, men att de ligger lite före oss?

– Ja, så är det.

Ser medborgarskapen som den viktigaste förändringen

Tarvainen medger samtidigt att den nuvarande svenska regeringen faktiskt har uppnått vissa resultat.

Var ser du de tydligaste resultaten från Tidöregeringen?

– Den mest lovande utvecklingen är att antalet nya medborgarskap har minskat. När kraven skärps skickar det en signal till utlänningar som funderar på att flytta till Sverige. Det blir mindre attraktivt att komma hit om det är svårare att få medborgarskap och tillgång till alla förmåner, säger han.

Även om nettoinvandringen blev noll skulle svenskarna enligt mina beräkningar ändå bli en minoritet. Därför räcker det inte att bara stoppa ny invandring.

Demografiforskaren Kyösti Tarvainen i Helsingfors

Samtidigt menar han att även ett scenario med helt stoppad invandring inte skulle vara tillräckligt.

– Även om nettoinvandringen blev noll skulle svenskarna enligt mina beräkningar ändå bli en minoritet. Därför räcker det inte att bara stoppa ny invandring.

LÄS ÄVEN: Timbuktu: ”Tiden och demografin är på vår sida”

Hur skulle du kommentera att Sverige kan få en vänsterregering efter september, utifrån det vi har pratat om?

– Ja, det här är extremt allvarligt. Men samtidigt ser jag ingen ny anstormning av migranter. Men det spelar ingen roll. De behöver inte göra någonting. Antalet personer med utländsk bakgrund kommer ändå att öka genom nya generationer födda i Sverige.

Tror du att vänsterpartierna kommer att diskutera frågan om återvandring?

– Nej, jag är rädd för att de inte kommer att göra det.

Här är Tarvainens brev till det svenska parlamentet i första delen:

Sverige värst i Norden

Tarvainen har under lång tid jämfört demografisk utveckling i de nordiska länderna. Enligt honom är Sverige det land som förändrats snabbast.

När Samnytt frågar hur han ser på situationen i Norden beskriver han Sverige som det mest utsatta landet, även om han samtidigt anser att den svenska regeringen på senare år rört sig i rätt riktning.

LÄS ÄVEN: Den civilisation som slutar tro på sina barn försvinner – folkutbytet är en realitet

Han pekar också på att Norge länge haft få ekonomiska incitament att föra en mer restriktiv politik.

– Norge har haft stora oljeinkomster och få ekonomiska problem. Därför har motståndet mot invandring varit svagare. Men jag tror att även Norge håller på att vakna nu. Återvandring har blivit ett hett ämne i Europa, säger han.

Hur annorlunda har Island hanterat detta, jämfört med de andra nordiska länderna?

– Ja, jag har viss kunskap om det. De har faktiskt också en del invandrare, men inte särskilt många muslimer. Den muslimska befolkningen är inte lika stor som i de andra skandinaviska länderna. Många invandrare kommer exempelvis från Polen.

Tarvainen beskriver inte Island som ett lika allvarligt demografiskt problemfall som Sverige. Enligt honom har ön visserligen en betydande invandring, men den består i högre grad av européer och eftersom den muslimska befolkningen är betydligt mindre än i övriga Norden, ser han inga omedelbara problem demografiskt eller kulturellt.

LÄS ÄVEN: Elon Musk ger muslim rätt om folkutbyte i Skandinavien: ”Hans matematik stämmer”

Är det – för att vara direkt, som du ser det – den muslimska invandringen som är det största problemet?

– Ja, så är det. Jag inledde mina studier inom demografi på grund av den muslimska invandringen. Det är den absolut svåraste frågan, men den är ett faktum.

Enligt Tarvainen är en av de mest underskattade konsekvenserna av den demografiska utvecklingen också att den genomsnittliga IQ-nivån i befolkningen riskerar att sjunka.

Han menar att detta på sikt kan få ekonomiska och samhälleliga följder genom att påverka allt från innovationsförmåga till produktivitet och välståndsutveckling.

LÄS ÄVEN: Har lågt IQ – får bara sex månaders fängelse för våldtäkt av tonårsflicka

Samtidigt betonar han att Sverige fortfarande drar nytta av en stor grupp högutbildade och tekniskt kvalificerade personer, vilket enligt honom dämpar effekterna på kort sikt.

Genom att det är vårt misstag att tillåta och genomföra denna ansvarslösa migration, så har vi ett ansvar att hjälpa dem som återvänder. Vi bör inte bara betala resan utan även hjälpa människor att starta ett nytt liv i sina ursprungsländer. De kan leva där. Hundratals miljoner människor lever och verkar i dessa länder. Men de behöver hjälp för att kunna etablera sig på nytt. Det är något vi bör finansiera, eftersom det är vårt misstag.

Demografiforskaren Kyösti Tarvainen i Helsingfors

”Europeiska folken vaknar”

I intervjun återkommer Tarvainen flera gånger till att han anser att synen på migration håller på att förändras runt om i Europa. Han nämner den ökande debatten inom EU, diskussioner i Tyskland samt den amerikanska Trump-regeringens uttalanden om återvändandeprogram.

Nyligen såg vi nya återvändanderegler införas i EU och vi kunde höra ”Send them back!” i parlamentet, hur vill du kommentera det?

– Ja, det är fantastiskt. Det är ett tecken på att Europas folk vaknar. Vi söker nu nya lösningar, säger han.

LÄS ÄVEN: Vänsterliberala ilskan över EU:s nya återvandringspolitik: ”Otroligt obehagligt”

Enligt Tarvainen är dagens diskussion om externa mottagningscenter för asylsökande bara ett första steg.

– Nästa steg är återvandring. Och därefter måste man också diskutera de internationella flyktingkonventionerna, säger han.

I brevet hänvisar Tarvainen också till en analys av opinionsbildaren och debattören Carl Eos, som nyligen granskat effekterna av Tidöregeringens migrationspolitik utifrån statistik från bland annat SCB.

Eos konstaterar att folkökningen och nettoinvandringen har minskat kraftigt jämfört med perioden 2010–2022, samtidigt som antalet beviljade svenska medborgarskap sjönk markant under 2025.

LÄS ÄVEN: Åkesson: Demografiska förändringarna i Sverige leder till ett folkutbyte

Tarvainen beskriver Eos genomgång som ett relativt positivt kvitto på regeringens politik, men menar samtidigt att utvecklingen enligt hans egna prognoser fortfarande inte är tillräcklig för att långsiktigt förändra Sveriges demografiska kurs.

Carl Eos analys, ”Så har invandringen minskat med SD-regeringen”, finns att läsa hos Riks.

En del argumenterar att vi har ett fönster nu att genomföra en human återvandringspolitik, men att när det fönster stängs så kommer det att bli mycket hårdade tag, hur ser du på det?

– Genom att det är vårt misstag att tillåta och genomföra denna ansvarslösa migration, så har vi ett ansvar att hjälpa dem som återvänder. Vi bör inte bara betala resan utan även hjälpa människor att starta ett nytt liv i sina ursprungsländer, säger han och fortsätter:

– De kan leva där. Hundratals miljoner människor lever och verkar i dessa länder. Men de behöver hjälp för att kunna etablera sig på nytt. Det är något vi bör finansiera, eftersom det är vårt misstag.

Ser du en risk att framtida politik kan bli icke-human och betydligt mer drastisk när det gäller återvändande?

– Nej, jag ser ingen sådan risk.

Samtidigt säger han också att Europa just nu är en krutdurk och att nästan vad som helst kan hända.

Varnar för framtida konflikter

Mot slutet av intervjun får Tarvainen frågan om den ökande polariseringen i Europa och om han ser en risk för framtida konflikter om migrationsfrågan förblir olöst.

Regeringen har genomfört många bra lagändringar, men de räcker inte för att förhindra att svenskarna blir en minoritet.

Demografiforskaren Kyösti Tarvainen i Helsingfors

Han avvisar tanken på att utvecklingen nödvändigtvis måste bli våldsam, men menar samtidigt att syftet med att diskutera återvandring är att undvika mer dramatiska scenarier längre fram.

– Ja, exakt. Det är därför frågan måste tas upp nu, innan det är för sent, säger han.

Om han fick sammanfatta sitt budskap till Sveriges riksdag i en enda mening skulle det enligt honom vara följande:

– Regeringen har genomfört många bra lagändringar, men de räcker inte för att förhindra att svenskarna blir en minoritet.

LÄS ÄVEN: Andersson: ”Dags att kraftsamla kring nästa demografiska ödesfråga”

Det är också den slutsats som genomsyrar hela brevet till riksdagen. Tarvainen ser de senaste årens migrationspolitiska kursändring som ett steg i rätt riktning – men långt ifrån tillräckligt.

Enligt den finländske demografiprofessorn har Sverige inte längre att välja mellan olika former av invandringspolitik. Frågan handlar i stället om huruvida landet är berett att diskutera återvandring som ett politiskt verktyg eller inte.