Sveriges Radio har i två reportage skildrat hur fembarnspappan Zakariya Ali utvisats till Somalia och skilts från sina barn. Betydligt mindre framträdande är uppgiften att Ali enligt Migrationsverket aldrig haft uppehållstillstånd under sina 18 år i Sverige. När Samnytt frågar reportern Andrea Pettersson om vinklingen försvarar hon inslagen men medger att det kan finnas en slagsida och riktar samtidigt kritik mot P4:s sätt att bygga nyheter kring enskilda fall.
Sveriges Radio P4 Kristianstad har i två inslag uppmärksammat utvisningen av den somaliske fembarnspappan Zakariya Ali. I det första presenteras han som en pappa som oroar sig för om han någonsin kommer att få träffa sina barn igen.
”Tvångsutvisningarna till Somalia ökar. Fembarnspappan Zakariya Ali har utvisats från Sverige och undrar om han någonsin får träffa sina barn igen”, heter det i inledningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Lyssnaren får därefter veta att Ali befinner sig på Migrationsverkets förvar i Åstorp, att han oroar sig för barnens mående och att han ska flygas till Somalia i ett chartrat plan.
Först senare och väldigt nedtonat utan minsta text eller presentation av reportern kommer bakgrunden till beslutet i ett kort citat. Ali har fått flera avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd eftersom han inte kunnat styrka sin identitet.
Statsradions journalist Andrea Pettersson och Sveriges Radio Kristianstad. Foto: Faksimil Facebook och Google .
Enligt Migrationsverket har han varit fåordig under utredningarna och lämnat motstridiga uppgifter, bland annat om vilken klan han tillhör. Men en central uppgift kommer först mot slutet av inslaget.
LÄS ÄVEN: Greta pekas ut för felaktigt larm om utvisade somalier – flera uppges vara dömda
Aldrig haft uppehållstillstånd
Migrationsverkets enhetschef Johnny Risberg konstaterar att Ali aldrig haft uppehållstillstånd i Sverige.
– Han har aldrig haft ett uppehållstillstånd i Sverige och med den vetskapen har han också skaffat barn under de här 18 åren och sätter sig också i den här situationen själv, säger Risberg.
Uppgiften finns alltså med. SR påstår inte att Ali haft rätt att stanna i Sverige. Men den 18-åriga historiken görs inte till en del av reporterns inledande presentation av fallet utan framkommer genom Migrationsverkets representant sent i inslaget.
LÄS ÄVEN: Tre avslag och reportage som förföljd av Hamas – men klickar ”gilla” på Hamas-martyrer
Direkt efter Risbergs konstaterande flyttas perspektivet tillbaka till barnen.
”I det här fallet har ju inte barnen valt att få en pappa som inte har uppehållstillstånd”, säger Pettersson och frågar därefter när deras rättigheter kan
Migrationsverket svarar att barnens rättigheter vägs in i bedömningarna, men att de i detta fall inte utgör tillräckliga skäl för att Ali ska få uppehållstillstånd. väga in.
”Jag kan ta med mig det till min redaktör”
Samnytt frågar Andrea Pettersson varför 18-årsuppgiften inte gjorts tydligare.
I det första inslaget säger Migrationsverket att Zakariya Ali aldrig har haft uppehållstillstånd under 18 år i Sverige och att han med den vetskapen skaffat barn här. Varför finns inte den uppgiften med tydligt när du presenterar hans fall?
– Uppgiften är ju med i inslaget.
Den är med från Migrationsverket, men det framgår inte i texten. Och i ditt uppföljande reportage med Rädda Barnen sägs det ingenting om det. Varför?
– Kvinnan kommenterar ju barnens perspektiv. Hon kommenterar ju inte hans fall, utan hon säger att det är vanligt att barn skiljs från sina föräldrar.
Pettersson framhåller att själva utvisningsbeslutet är fattat enligt gällande regler.
– Det är ju inget fel som har begåtts. Han har fått ett utvisningsbeslut och både Migrationsverket och migrationsdomstolen har ansett att han inte har rätt att vara i Sverige.
Hon säger samtidigt att den korta text som presenterar radioinslaget på SR sajt inte återger allt som finns i ljudet.
– Jag tror anledningen till att han inte är med där är att det inte är hela vårt inslag, utan det ska också locka till lyssning. Men jag kan ta med mig det till min redaktör, att det behöver framgå där också.
LÄS ÄVEN: SD-toppen om snyftreportagen: ”Den sista instansen i svensk migrationsrätt är SVT”
Rädda Barnen: ”Vill utvisa så många som möjligt”
P4 Kristianstad följde därefter upp historien med ytterligare ett reportage. Den här gången ligger barnens situation ännu tydligare i centrum.
”Barns rättigheter får stå tillbaka till förmån för reglerad invandring”, inleder Pettersson.
Jag försökte ge Migrationsverket så mycket utrymme som möjligt i inslaget just för att förklara. För att även den sidan ska synas. Jag har tänkt att det framgår att han inte har rätt att vistas i Sverige och det är därför han utvisas.
Andrea Pettersson, journalist Sveriges radio
Barnrättsjuristen Karin Sjömilla på Rädda Barnen beskriver hur en separation från en förälder kan påverka bland annat barns skolgång samt psykiska och fysiska hälsa. Zakariya Ali används åter som konkret exempel.
– Det handlar om att man ska ha en väldigt restriktiv migrationspolitik och det är få som ska få stanna och att man vill utvisa så många som möjligt. Då får de principerna väga tyngre än barnrättsperspektiv i väldigt många fall, säger Sjömilla i inslaget.
Någon motfråga om att Ali enligt Migrationsverket aldrig haft uppehållstillstånd under sina 18 år i Sverige hörs inte. I uppföljningen återkommer inte heller den uppgiften.
Rädda Barnens jurist säger att det handlar om en restriktiv migrationspolitik där få ska få stanna och där man vill utvisa så många som möjligt. Varför ställer du ingen motfråga när just den här personen används som exempel? Många kan tycka att det är anmärkningsvärt att han varit här i 18 år utan uppehållstillstånd.
– I inslaget framgår det varför han har varit här i 18 år. Det är för att Sverige i princip inte har kunnat utvisa till Somalia före det här avtalet kom.
LÄS ÄVEN: SR:s och Migrationsverkets falska bebisutvisning blev valkampanj mot Tidöregeringen
Pettersson hänvisar till Sveriges tidigare svårigheter att verkställa utvisningar av somaliska medborgare och till den uppmärksammade överenskommelsen med Somalia. Hon framhåller också att radioformatet innebär hårda begränsningar.
– Det här är jättebra kommentarer och vi kämpar ju på med att få in så mycket som möjligt på de här två minuterna.
Just på P4 jobbar vi med case. På Ekot kan man jobba med en nyhet utan att det behöver vara en person. Väldigt ofta ska vi kunna knyta en person och visa vad det här beslutet eller den här förändringen får för skillnad i någons liv. Jag tycker att våra nyheter blir plattare och mindre mångfacetterade när vi måste göra det.
Andrea Pettersson, journalist Sveriges radio
Hon säger att hon medvetet gav Migrationsverket stort utrymme för att myndighetens förklaring också skulle komma fram.
– Jag försökte ge Migrationsverket så mycket utrymme som möjligt i inslaget just för att förklara. För att även den sidan ska synas. Jag har tänkt att det framgår att han inte har rätt att vistas i Sverige och det är därför han utvisas.
LÄS ÄVEN: SVT:s kampanj när latinamerikan utvisas efter 20 år
Men du säger ju aldrig själv det. Du som journalist hänvisar inte till att det är så, utan det är Migrationsverkets företrädare som väldigt kort säger det. Kan du se en risk att lyssnaren genom de här två inslagen får bilden att familjeseparationen huvudsakligen är en konsekvens av en förändrad migrationspolitik, snarare än också en konsekvens av Alis egen migrationshistorik?
– Jag har tänkt att Rädda Barnen lyfter barnens perspektiv. För barn har ju rättigheter oavsett om deras föräldrar har gjort dåliga val. Och det kan man ju tycka att Zakariya har gjort.
”Problematiskt att man alltid måste ha ett case”
Under intervjun kommer Pettersson själv in på hur P4 bygger sina nyheter. Lokalradion arbetar enligt henne ofta med ett ”case” – en enskild person som ska konkretisera konsekvenserna av ett beslut eller en samhällsförändring.
– Jag tycker det är en svårighet, för jag jobbar på P4 och vårt jobb är att lyfta enskilda personer.
Sedan blir hon mer kritisk mot själva arbetsmetoden.
– Jag själv tycker att det är problematiskt att man alltid måste ha ett case. För då tycker jag att det blir så här som du uppfattade. Att vi utifrån Zakariyas synvinkel ska skildra hans liv. Det tycker jag är problematiskt med P4.
Jag uppfattar nästan det du säger som att du har fått instruktioner om att det ska vara på det här sättet?
– Just på P4 jobbar vi med case. På Ekot kan man jobba med en nyhet utan att det behöver vara en person. Väldigt ofta ska vi kunna knyta en person och visa vad det här beslutet eller den här förändringen får för skillnad i någons liv.
Pettersson säger att arbetssättet enligt hennes egen uppfattning också har nackdelar.
– Jag tycker att våra nyheter blir plattare och mindre mångfacetterade när vi måste göra det.
Pettersson förklarar att P4 ofta knyter samhällsförändringar och politiska beslut till en enskild person för att visa vilka konsekvenser de får i människors liv. I det här fallet blev utgångspunkten Alis oro över att skiljas från sina barn.
LÄS ÄVEN: Ny påverkanskampanj mot Tidöregeringen: Snyftreportage om irakier som vistades illegalt i 20 år
Pettersson understryker samtidigt att hennes uppgift inte är att själv bedöma Alis personliga ansvar.
– Jag kan inte ha en åsikt om jag tycker att Zakariyas ansvar är si eller så. Jag har försökt lyfta vad han upplever att han är i för situation.
”Kanske det blir en slagsida”
Samnytt återkommer till vad de två inslagen tillsammans förmedlar.
Jag tycker att man får en väldigt tydlig vinkling åt att det är fel att han har utvisats. Särskilt eftersom Rädda Barnen kommer in och säger väldigt tydligt att det här är fel. Kan du se den kritiken?
– Jag tycker att inslaget har gjort så tydligt som möjligt att inget fel har begåtts i hans utvisningsbeslut.
Pettersson konstaterar att Migrationsverket inte bedömt att Ali haft skäl att få stanna och att utvisningen följer de beslut som fattats i hans ärende. Men när Samnytt frågar om effekten av de båda reportagen tillsammans öppnar hon för att kritiken kan ha en poäng.
– Jag tar med mig det här med Rädda Barnen. Att när man tar ihop dem så kanske det blir en slags slagsida. Det är jättebra att du hör av dig.
