Island står inför ett vägval som kan få stor betydelse för landets framtida relation till Europa. Den 29 augusti ska islänningarna rösta om huruvida landet ska återuppta de medlemskapsförhandlingar med EU som avbröts för över ett decennium sedan.
Om väljarna säger ja innebär det dock inte ett omedelbart EU-medlemskap utan endast att förhandlingarna med Bryssel kan återupptas. Ett eventuellt slutligt medlemsavtal skulle senare behöva godkännas i en ny folkomröstning.
Island ansökte om medlemskap i EU efter finanskrisen 2008 och förhandlingarna inleddes 2010. Processen stoppades dock 2013 när en mer EU-skeptisk regering tog över makten. Sedan dess har frågan återkommande debatterats men först under den nuvarande regeringen, ledd av premiärminister Kristrún Frostadóttir, har ett nytt försök gjorts att föra upp frågan på den politiska dagordningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bakom det förnyade intresset finns både ekonomiska och säkerhetspolitiska argument. Förespråkare menar att ett EU-medlemskap skulle kunna stärka Islands ställning i en allt mer osäker omvärld, särskilt i takt med att Arktis får ökad strategisk betydelse.
LÄS ÄVEN: Fem EU-länder vill begränsa nya medlemsländers inflytande
Islands finansminister Daði Már Kristófersson har argumenterat för att medlemskap skulle gynna både landets ekonomi och säkerhet samt ge ett starkare skydd för ett litet land i en tid av växande handelskonflikter och geopolitiska spänningar.
Regeringen har också pekat på utvecklingen i Nordatlanten som en faktor bakom beslutet att hålla omröstningen redan i år. Diskussionen har intensifierats efter ökade säkerhetspolitiska spänningar i regionen och debatten om USA:s intresse för Grönland. Flera ledande politiker har argumenterat för att Island behöver se över sin långsiktiga position i en snabbt föränderlig omvärld.
Nationell suveränitet och självständighet
Motståndarna varnar däremot för att ett närmande till EU kan innebära att Island förlorar kontroll över viktiga nationella frågor. Särskilt fiskepolitiken har länge varit en känslig fråga. Fiskeindustrin är en av landets viktigaste näringar och många befarar att EU:s gemensamma fiskeripolitik skulle begränsa Islands självbestämmande över sina fiskevatten.
Även frågor om nationell suveränitet och självständighet spelar en central roll i debatten. Island blev en självständig republik först 1944 och många ser den nationella självständigheten som en grundläggande del av landets identitet.
Splittrade
Opinionsmätningarna visar samtidigt på en splittrad väljarkår. Vissa undersökningar pekar på ett övertag för ja-sidan när det gäller att återuppta förhandlingarna medan andra visar en majoritet mot ett framtida EU-medlemskap.
Många väljare uppges fortfarande vara osäkra och försöker väga ekonomiska fördelar mot riskerna för att förlora nationellt inflytande.
Utgången av folkomröstningen väntas därför bli jämn. Ett ja skulle öppna dörren för nya förhandlingar med Bryssel och potentiellt bana väg för ett isländskt EU-medlemskap senare under decenniet. Ett nej skulle däremot sannolikt sätta punkt för frågan under överskådlig framtid och bekräfta Islands nuvarande ställning utanför unionen, samtidigt som landet fortsätter att delta i den europeiska inre marknaden genom EES-avtalet och i Schengensamarbetet.
LÄS ÄVEN: EU-dom: Bryssels värderingar står över nationellt självbestämmande
