Tidigare har SD:s grupp i EU-parlamentet lanserat Migrationskartan, som under vägen fått en uppdatering. Nu kommer en tredje sådan, där ett filter för moskéer lagts till.
Tidigare har Sverigedemokraterna uppdaterat sitt digitala verktyg Migrationskartan med flera nya funktioner, bland annat vilka kommuner som tackat ja eller nej till att träffa regeringens samordnare för frivillig återvandring – och var i landet utsatta områden finns. Nu uppdateras kartan med ett nytt filter: moskékartan.
Hur många moskéer som finns, tillväxttakten och dylikt ska nu finnas att tillgå. Listan kan vara inkomplett så tittare uppmanas att rapportera in eventuella moskéer som saknas på kartan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ett verktyg för att förstå utvecklingen
Migrationskartan lanserades ursprungligen som ett interaktivt verktyg för att visa hur Sveriges befolkning förändrats kommun för kommun under de senaste 25 åren. Med data från bland annat SCB visualiseras utvecklingen av andelen utrikesfödda sedan år 2000.
Charlie Weimers har tidigare lyft fram att Sveriges befolkning, till följd av invandring, ökat med omkring 1,6 miljoner personer sedan millennieskiftet. Under samma period har andelen utrikesfödda ökat från drygt tio till över tjugo procent.
LÄS MER: SD lanserar “Migrationskartan” – visar befolkningsförändringar kommun för kommun
Exempel som lyfts fram är Malmö, där andelen utrikesfödda uppges ligga runt 35 procent, samt Stockholm där motsvarande siffra är cirka 25 procent. I andra städer, bland annat Södertälje är svenskar i minoritet och i många förortsområden bor idag nästan ingen svenskar överhuvudtaget.
“Fakta som grund för debatt”
Enligt Sverigedemokraterna är syftet med kartan – och dess uppdateringar – att göra statistik mer tillgänglig för allmänheten och därigenom bidra till en mer faktabaserad samhällsdebatt.
Partiet menar att verktyget gör det möjligt för medborgare att själva ta del av utvecklingen i sin kommun, jämföra med andra delar av landet och bilda sig en egen uppfattning.
Med den nya versionen hoppas partiet också att frågor om återvandring och lokala politiska beslut ska bli mer synliga för väljarna.
