Ekeroth till SD: Bankerna grindvaktar vem som får delta i samhället – ta tillbaka kontrollen

Bankernas inflytande över svenskarnas vardag har vuxit till en nivå som allt fler beskriver som rättsosäker och i praktiken odemokratisk. Under de senaste åren har tiotusentals personer fått sina bankkonton avslutade eller nekats tjänster – ofta utan någon tydlig motivering. Kritiker menar att bankerna i dag fungerar som politiska grindvakter, där diffusa formuleringar som ”bristande kundkännedom” används som svepskäl för att stänga ute människor från det ekonomiska systemet. En av dem som reagerat är SD-politikern Kent Ekeroth, som nu hoppas få gehör för en ny motion inför partiets stämma.

Den kommande helgen håller Sverigedemokraterna sina landsdagar i Örebro. Då samlas partiets högsta beslutande organ – de valda ombuden från hela landet – tillsammans med partistyrelse, riksdagsledamöter och andra företrädare för att slå fast politiska prioriteringar och behandla årets motioner. Landsdagarna är den centrala arenan där partiets inriktning formas, och där beslut fattas som styr både sakpolitiken och organisationen de kommande åren.

Under årets landsdagar avgörs vilka förslag som blir officiell SD-politik framöver. Mötet i Örebro väntas bli ett av de mest uppmärksammade hittills, efter en snart avslutad mandatperiod som stödparti till regeringen och inför det kommande valåret. Flera motioner som berör centrala samhällsfrågor ska behandlas. Bland dem som lämnat in tre motioner finns SD-veteranen och Samnytts medarbetare Kent Ekeroth. Hans förslag handlar om lagen om hets mot folkgrupp, förtalslagen och bankernas växande makt.

Kent Ekeroth, med åtta år i riksdagen bakom sig, är i dag regionråd i Dalarna. Han är dessutom engagerad i tidningen Samnytt som obetald vd och ledarskribent, där många har följt hans texter om bland annat bankernas makt och svenskar som får sina konton stängda utan förklaring. Enligt Ekeroth utgör detta ett hot mot demokratin, och han har därför författat en gedigen motion för att sätta frågan på agendan inför SD:s landsdagar.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bankväsendet måste reformeras i grunden”

Enligt Finansinspektionens rapport ökade antalet tvångsavslutade konton från 45 000 år 2020 till 60 000 år 2022 – en ökning med en tredjedel. Många konton stängs på grund av misstankar om kriminalitet, särskilt organiserad sådan. Men bland de massor av tvångsavslutade konton finns också många där skälen är oklara. I flera fall har kunderna inte haft möjlighet att överklaga, utan fått bara några dagar på sig att acceptera beslutet – trots att de varit kunder i banken i flera år med helt lagliga inkomster.

Många drabbas – särskilt alternativmedier

Dessa fall och många andra, särskilt inom alternativmedier, har blivit symboler för en bredare kritik. Att bankerna fattar beslut som slår direkt mot människors liv, utan insyn, tydliga regler eller möjlighet till överprövning.

Att exempelvis förlora sitt bankkonto och i förlängningen även sitt BankID innebär mer än bara praktiska problem – det riskerar att stänga ute en person från stora delar av dagens moderna samhälle. Utan dessa grundläggande verktyg blir det svårt att betala räkningar, ta emot lön eller hyra bostad.

Även tillgången till myndighetstjänster, betaltjänster som Swish, digitala kommunikationskanaler och sjukvård påverkas, eftersom många tjänster idag kräver BankID för identifiering. För den som drabbas blir vardagen osäker och begränsad och möjligheten att leva som alla andra medborgare i ett digitaliserat samhälle hotas på allvar.

“Bankerna agerar grindvakter – en ny form av censur”

Bakom många av bankernas beslut ligger penningtvättslagen, som ger dem möjlighet att hänvisa till bristande kundkännedom – även när personen eller företaget har varit kund i samma bank under många år. Detta gäller även om individen eller verksamheten har svarat på alla förfrågningar om att redovisa inkomster och betalningar. I flera fall har bankerna helt ignorerat kunderna och gett dem bara några dagar på sig att hitta en ny bank, eller riskerat att stå utan denna viktiga samhällsfunktion i dagens moderna samhälle.

Kritiker menar att penningtvättslagen, med ökade påtryckningar från EU, används på ett sätt som den aldrig var avsedd för, och att ordningsamma medborgare drabbas av ogrundade beslut. I praktiken fungerar lagen som ett politiskt filter, där personer, organisationer och företag med exempelvis kontroversiella politiska åsikter riskerar att stängas ute från det ekonomiska systemet. Det är åtminstone den uppfattning man lätt kan få genom att studera de olika fall där banker har stängt konton för personer, organisationer och företag.

När tillgång till bankkonto och bank-ID är en förutsättning för att arbeta, betala räkningar, driva företag och ha kontakt med myndigheter, blir konsekvenserna dramatiska. Utan bankkonto står man i praktiken utanför samhället.

Det svenska bankväsendet har utvecklats till ett slutet och maktkoncentrerat system där ett fåtal aktörer tillåts agera både domare och bödel. Samtidigt gömmer de sig bakom gummiparagrafer som “bristande kundkännedom” eller diffusa riskbedömningar. Den verkliga anledningen till att konton stängs eller nekas handlar imånga fall inte om ekonomi eller lagbrott – utan om politik.

Det är i grunden en ny form av censur, där bankerna agerar grindvakter för vem som får delta i det moderna samhället.

Kent Ekeroth i sin motion.

SD-politikern lyfter därför fram ett antal förslag som han hoppas få gehör för hos partiet under landsdagarna. Förslagen syftar till att återställa vad motionären kallar “den rättsstatliga balansen” och att förhindra att banker agerar som politiska aktörer.

Partistyrelsen: Problemet är verkligt – men lösningen komplex

I ett första utlåtande inför SD:s landsdagar har partistyrelsen inkommit med ett svar på motionen. Partistyrelsen instämmer i stora delar av problembeskrivningen och uttrycker oro över det växande antalet godtyckliga uppsägningar av svenskars bankkonton. Samtidigt betonar partistyrelsen att frågan är komplicerad, eftersom den berör både penningtvättslagstiftning, banksekretess och konkurrensregler.

I sitt yttrande menar partistyrelsen att mycket redan är på väg att utredas och att frågan bör hanteras vidare genom beredningar innan några skarpa lagförslag läggs.

SD:s partistyrelse anser även att det redan finns “befintliga klagovägar” – bland annat via ARN och domstol – även om rättsprocesser kan ta flera år.

Inför landsdagarna har partistyrelsen därför framfört att motionen bör anses vara besvarad:

Samtidigt är det en komplex materia med avvägningar mot bland annat penningtvättslagen, banksekretess, tillsyn och statsstöds- samt konkurrensaspekter. Här finns redan relevanta förslag och samt befintliga klagovägar via ARN och domstol.

Partistyrelsen anser därför att inriktningen i motionen i huvudsak är tillgodosedd genom vårt riksdagsarbete och att vidare hantering bör ske genom beredningar och utredning innan skarpa lagändringar utforma.

Partistyrelsens svar.

Privata banker avgör vem som får ha konto

Men enligt Ekeroth borde debatten om bankernas makt ha blivit en större politisk fråga under årens lopp, och den bör inte ses som enbart enstaka felaktiga beslut. Den handlar om vem som har rätt att delta i samhället – och på vilka grunder.

För om bankkonton och digital legitimation som BankID är nödvändiga för att leva ett normalt liv, är det då rimligt att privata banker ensamma får avgöra vem som får tillgång till dem? Ekeroth vill se att detta växer till ett centralt ämne i svensk politik.

Hur har det kunnat gå så långt att bankerna i praktiken styr vem som kan delta i samhället utan att politiker tidigare ingripit?

– Jag tror att det är en kombination av flera olika aspekter. Dels har det inte drabbat “den goda sidan” så mycket, utan mest riktat sig mot konservativa, med vissa undantag. Dels är bankfrågor ofta komplexa, vilket gör att tröskeln för politiker att förstå problemet blir högre, något som inte bör underskattas, säger Ekeroth till Samnytt och fortsätter:

– Sedan är politiker troligen rädda för att de riskerar att underlätta för organiserad brottslighet och möjligen även rädda att gå emot storbankerna.

I motionen skriver du att bankerna gömmer sig bakom gummiparagrafer. Vad kan politiker göra för att stoppa den här utvecklingen, där konton stängs ned godtyckligt och laglydiga medborgare drabbas?

– Det går såklart att göra lagen tydligare så det inte drabbar laglydiga, vilket det gör idag. I min motion ger jag några exempel på detta, men det finns säkert andra sätt.

– Poängen är att frågan måste ses över omgående så att den inte missbrukas mot politiska meningsmotståndare och börjar användas för annat än vad det uttalade syftet var, att bekämpa organiserad brottslighet, fortsätter Ekeroth.

Den som vill läsa Kent Ekeroths motion i sin helhet, liksom många andra, hittar dem HÄR.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Penningtvättslagen har blivit ett vapen mot folket”