Danmark brukade kalla sig världsmästare på vindkraft. I dag har utbyggnaden på land nästan stannat av. I fjol monterades 32 gamla vindkraftverk ned medan bara åtta nya kom på plats, och nettotillskottet blev mindre än effekten i ett enda nytt verk. Branschen skyller på kommunala stopp, dyra elnätsanslutningar och negativa elpriser. Lösningen den föreslår är att staten garanterar ett lägsta pris för strömmen.

Siffrorna kommer från branschorganisationen Green Power Denmarks årliga energibarometer. Sedan början av 2023 har det byggts 21 vindkraftverk på land i Danmark, med en sammanlagd effekt på 85,7 megawatt. Under samma period har gamla verk på 47,2 megawatt plockats ned, så nettotillskottet stannar vid 38,4 megawatt.

Bara under 2025 sattes åtta nya kommersiella verk upp, på totalt 27,5 megawatt, medan 32 äldre och mindre verk på drygt 25 megawatt revs. Kvar blev ett tillskott på 3 megawatt, mindre än effekten i ett enda modernt landbaserat vindkraftverk av den typ som oftast byggs i Danmark.

Enligt det danska klimat- och energiministeriet fanns det 4 158 vindkraftverk på land år 2020. I augusti i år var de 4 110. Den samlade effekten har ändå ökat något, eftersom de nya verken är större.

Negativa elpriser äter upp lönsamheten

Förklaringarna som branschen själv ger säger en hel del om energiomställningens problem. Green Power Denmark pekar på långa handläggningstider i kommunerna, på att stamnätsbolaget Energinet ligger efter med transformatorstationer och kablar, och på att de politiskt pålagda kostnaderna för nya projekt har ökat med cirka 3 500 procent mellan 2019 och 2025, enligt organisationens egen beräkning. Dit hör högre markskatter, dyrare anslutning till elnätet och större bidrag till lokala ordningar för förnybar energi.

Anslutningsavgiften är det en producent betalar för att få koppla in sitt kraftverk på elnätet. I Danmark har den kostnaden ökat kraftigt för nya vind- och solprojekt.

Det andra problemet är elpriset. När det blåser mycket producerar alla vindkraftverk samtidigt, och då kan priset rasa till noll eller under. Camilla Holbech, som ansvarar för förnybar produktion på Green Power Denmark, beskrev det i våras:

– De många timmarna med negativa elpriser pressar intäkterna och lönsamheten för de utvecklare som sätter upp vindkraftverk och solceller på land.

Samtidigt minskar den gröna andelen av elen i Danmark, eftersom elanvändningen ökar snabbare än utbyggnaden. Hittills i år har vind och sol stått för 62,6 procent av elförbrukningen, enligt Green Power Denmark, jämfört med 66 procent 2024.

Branschen vill ha statlig prisgaranti

Nu kräver branschen, som Di rapporterar i dag, att staten går in med prisgarantier. I ett utspel i tisdags föreslog Green Power Denmark att den så kallade CfD-modellen, som redan används för havsbaserad vindkraft, också ska införas på land.

CfD står för Contract for Difference, på svenska ungefär differensavtal. Staten lovar vindkraftsbolaget ett bestämt pris för elen under en lång period. Om marknadspriset blir lägre betalar staten mellanskillnaden. Blir marknadspriset högre betalar bolaget tillbaka det överskjutande till staten. I praktiken är det en prisgaranti där skattebetalarna tar risken för låga elpriser.

Green Power Denmarks vice vd Martin Hansen säger att det är finansieringen som har kört fast:

– En CfD-modell på land kan täcka en del av projektutvecklarnas risk och ge den säkerhet som krävs för att de ska kunna gå till banken och låna till sin investering.

Organisationen vill dessutom att bolagsskatten från vind- och solparker ska gå till värdkommunerna, att producenterna ska betala mindre för nätanslutning och att miljötillstånd ska gälla längre. I augusti föreslog man att pengar som blivit över från statens stöd till havsbaserad vindkraft ska användas till riskdelning på land. Taket för stödet till de två havsparkerna Nordsøen Midt och Hesselø sattes till 38 miljarder danska kronor, och enligt branschens egen beräkning väntas ungefär hälften gå åt.

Regeringen tog bort taket för antal verk

Något direkt svar från den danska regeringen på kravet om prisgarantier har Samnytt inte hittat. I september tog klimat- och energiminister Samira Nawa bort det tak på 1 850 landbaserade vindkraftverk till 2040 som infördes 2018, med motiveringen att fungerande verk inte ska behöva rivas.

Bland de hinder som branschen själv räknar upp finns inte taket. Där handlar det om kostnader, handläggningstider och elpriser, och svaret är att staten ska garantera intäkterna.

Du har väl inte missat Samnytts vindkraftsdokumentär? Se de tre delarna nedan!

Del 2:

Del 3: