Svenska företag håller på att tappa tron på Sverige som energiland. Det varnar Fortum Sveriges vd Peter Strannegård för, och hans första krav till nästa regering är att elskatten sänks på riktigt. Frågan är vem som ska göra det. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sagt nej till fler sänkningar, och C-ledaren som just nu sonderar om en regering i mitten pekar ut Magdalena Andersson som sin mest sannolika statsminister.

Strannegård lägger fram sju förslag i en debattartikel på Di Debatt i dag. Han skriver att hög skatt på el, krångliga tillståndsprocesser och ett system som utgår från elsystemet snarare än från kunderna hotar stabila elpriser.

– När fossilfri el beskattas för hårt blir diesel det konkurrenskraftiga alternativet för åkerier, skriver han.

Han pekar också på att elanvändningen i Sverige knappt har rört sig sedan 1980-talet, trots att elen till 99 procent är fossilfri. Fossila bränslen står fortfarande för omkring en tredjedel av energianvändningen, 140 terawattimmar om året.

Danmark tog bort nästan hela skatten

Som förebild lyfter Fortum-chefen fram Danmark, där elskatten har sänkts till EU:s miniminivå. Uppgiften stämmer, men sänkningen är tillfällig. Enligt danska skatteministeriet är skatten 0,8 danska öre per kilowattimme under 2026 och 2027. Utan sänkningen hade den legat på 72,7 danska öre.

I Sverige sänktes energiskatten på el vid årsskiftet till 36 öre per kilowattimme, enligt Energiföretagen, eller 45 öre med moms. Tidigare hade den automatiska indexeringen höjt skatten tre år i rad, från 36 öre 2022 till 43,9 öre 2025. Sänkningen förde alltså i praktiken tillbaka skatten till nivån när Tidöregeringen tillträdde.

Strannegård menar att det inte räcker. Han skriver att Finland skattebefriar elpannor i fjärrvärmen, medan elpannor i Sverige med en sammanlagd effekt på flera gigawatt står stilla av skatteskäl.

Sju krav på nästa regering

Utöver sänkt elskatt vill Fortum att stat, regioner och kommuner ställer krav på fossilfrihet när de upphandlar för 800 miljarder kronor om året. Bolaget vill också ha statliga kreditgarantier för industrins långa fastprisavtal, kortare köer och tillståndsprocesser för nätanslutning samt färre och större elområden, helst ett enda.

De två sista förslagen är att kommuner som producerar el ska få del av intäkterna, och att flexibilitet och lagring ska främjas, bland annat pumpkraft, batterier och styrning av elpannor. Strannegård vill också att den befintliga vattenkraften inte begränsas.

Fortum är en av Sveriges största elproducenter och har därmed ett eget intresse av att elanvändningen ökar.

S och V säger nej

Bland riksdagspartierna står S och V ensamma i frågan. I en enkät som Villaägarnas Riksförbund gjorde i augusti svarade sex av åtta partier att de vill sänka energiskatten ytterligare. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var de enda som svarade nej.

När branschorganisationen Green Power Sweden i våras frågade om skatten borde sänkas till Finlands nivå på 24 öre, svarade S ”vet ej”. Partiet motiverade det så här i enkäten:

– Det är låga systemkostnader för el som ska vara drivande för elektrifiering och Sveriges konkurrenskraft. Inte fördelningen av skatt, som behövs för finansiering av välfärd och gemensamma kostnader.

Vänsterpartiet svarade också ”vet ej” och lämnade ingen motivering. I sin skattepolitik i riksdagen har V i stället krävt en ”ny stor skattereform, som ökar skatteintäkterna”, och en särskild skatt på elnätsföretagens övervinster, enligt skatteutskottets yttrande över budgeten för 2026.

Under mandatperioden har de rödgröna partierna inte föreslagit några breda sänkningar av elskatten, enligt en genomgång av Energimarknaden. S har drivit sänkt skatt på el till stora värmepumpar i fjärrvärmen, och V har fokuserat på prisreglering och pristak. Varken S eller V reserverade sig dock mot regeringens sänkning till 36 öre i skatteutskottet.

Miljöpartiet svarade ja i Villaägarnas enkät, men vill hellre se riktade sänkningar, som lägre skatt på el för fordonsladdning och noll skatt på el till fjärrvärme. Språkröret Daniel Helldén har sagt till Energimarknaden att partiet vill utreda en ”dynamisk elskatt som följer elpriset nedåt”.

Regeringsfrågan avgör

Elskattens framtid hänger nu på regeringsfrågan. I torsdags röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson som statsminister i en ren S-regering. I måndags gav talman Andreas Norlén i stället C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist i uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Hon ska rapportera till talmannen den 26 oktober.

Centerpartiet vill sänka elskatten. Men den mittenregering som Thand Ringqvist vill se består enligt henne själv av MP, S, C, KD och L, och hon säger till DN att Andersson fortfarande är hennes mest sannolika statsministerkandidat. Andersson leder ett parti vars besked är att elskatten behövs för att finansiera välfärden.

Strannegård skriver att hans förhoppning är att den nya regeringen vågar öka takten, ”oavsett konstellation”.