Migrationsverket går till hårt angrepp mot dem som granskar myndighetens handläggning och anklagar kritiker för att uttala sig om sådant de ”inte har en susning om”. Men när Samnytt söker sektionschefen Sarah Sjudin för att reda ut vad hon egentligen menar möts redaktionen av en stängd dörr – myndigheten hänvisar till krav på fullmakt. Samtidigt uppger medborgargranskaren Marita Welin att handlingar hon fått ut inte visar någon kontakt med Kronofogden inför beslutet att bevilja vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali medborgarskap – trots att han tidigare nekats just på grund av sina skulder.
Bakgrunden är turerna kring den nyvalde vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Alis svenska medborgarskap. Ali nekades medborgarskap 2024 på grund av skulder men fick två år senare sin ansökan beviljad, trots att han fortfarande hade skulder. Det är ett förhållande som även Dagens Nyheter nu redovisar.
Fallet har väckt frågor om vilka kontroller Migrationsverket egentligen gjorde före beslutet. När en bild av Alis medborgarskapsbevis senare spreds på sociala medier syntes även namnen på handläggarna på handlingen. Det fick Migrationsverket att reagera.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Inte har en susning om”
I ett internt utskick skriver myndigheten att den ser ”allvarligt på uthängningar i sociala medier” med anledning av ett ”ärende av medialt intresse”.
Samtidigt slår Migrationsverket fast att det vid medborgarskapsärenden genomförs ”utförliga kontroller och en gedigen utredning” för att säkerställa att den sökande uppfyller lagkraven.
Sarah Sjudin, sektionschef i Region väst som hanterar medborgarskapsärenden, går i en intervju med DN längre i kritiken.
– Man får givetvis ha åsikter, men många saknar helhetsbilden. Då är det väldigt lätt att sitta och skriva på sociala medier om någonting som man faktiskt inte har en susning om, säger hon.
Hon beskriver granskningen som ”lite amatörhandläggning” och jämför med att själv försöka bedöma polisens arbete:
– Det är som att jag skulle sitta här och bedöma hur Polismyndigheten utreder brott. Den kompetensen har ju inte jag.
Uttalandena väcker frågor. Kritiken mot handläggningen av Alis medborgarskap har inte uppstått i ett vakuum, utan bygger bland annat på handlingar som granskare har begärt ut från myndigheten.
Marita Welin och Lena Palm
En av dem som under längre tid granskat turerna är Marita Welin. Hon har tidigare gått igenom handlingar kring såväl Alis skulder som hans medborgarskapsansökningar.
Efter att nyligen ha fått ytterligare dagboksblad från Migrationsverket reagerade hon på X på vad som – enligt henne – inte finns dokumenterat i materialet.
Welin skriver att hon ”bara häpnar” och uppger att hon inte kan hitta någon anteckning om att Migrationsverket kontaktat Kronofogden för att kontrollera uppgifter inför den senaste ansökan.
Enligt henne är de handlingar hon visar det som finns registrerat beträffande den ansökan, efter att den föregående hade avslagits.
Det betyder inte i sig att någon sådan kontroll med säkerhet aldrig har gjorts. Men uppgiften aktualiserar frågan om vad Migrationsverket faktiskt kontrollerade och dokumenterade innan Ali beviljades svenskt medborgarskap – särskilt mot bakgrund av myndighetens egen försäkran om ”utförliga kontroller och en gedigen utredning”.
Granskningen fick också en fortsättning utanför redaktionen. Efter att 72-åriga Lena Palm läst Samnytts artikel om Marita Welins granskning reagerade hon på uppgifterna om hur Mohamed Abdukardir Alis medborgarskapsärende hade hanterats och skickade själv in en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, mot Migrationsverket.
Palm ville att myndighetens kontroller och handläggning skulle granskas och pekade bland annat på frågorna kring Alis skulder. För henne handlade saken också om principen bakom ett svenskt medborgarskap.
– Ett medborgarskap är något väldigt stort, sade hon till Samnytt.
Det innebär att uppgifterna också har fått en medborgare att använda en av de formella vägar som finns för att begära granskning av en myndighets agerande – genom en anmälan till JO.
LÄS ÄVEN: Lena, 72, läste avslöjandet – nu JO-anmäler hon Migrationsverket
Kritiserar brist på helhetsbild – men stänger dörren
Det är också här Sjudins kritik blir problematisk. Om människor enligt henne saknar ”helhetsbilden” är den naturliga följdfrågan hur journalister och allmänhet ska kunna skaffa sig denna helhetsbild.
Migrationsverket begränsar samtidigt möjligheten att ta del av uppgifter i enskilda ärenden med hänvisning till sekretess. Tidningen har därför sökt Sjudin för en intervju för att försöka få klarhet i vad hon egentligen menar med uttalandena i DN och var myndigheten drar gränsen mellan legitim granskning av myndighetsutövning och vad den betecknar som ”uthängning”.
Bland annat ville Samnytt veta vilka konkreta felaktigheter Sjudin syftar på när hon talar om människor som ”inte har en susning”, och hur journalister och allmänhet förväntas få den helhetsbild hon efterlyser när delar av underlaget inte är tillgängligt.
Vi frågade även om Migrationsverket betraktar det som en ”uthängning” i sig att publicera namnet på en tjänsteman som fattat eller handlagt ett myndighetsbeslut som har flera frågetecken – när namnet framgår av den aktuella handlingen och som vem som helst kan begära ut.
Någon intervju med Sjudin har inte kommit till stånd. I stället kom ett kort mejl från Migrationsverkets presstjänst:
”Vi svarar gärna på enskilda ärenden, men då behövs en fullmakt.”
Hänvisningen till fullmakt stänger därmed dörren för frågor om detaljer i Alis ärende. Men den förklarar inte varför Migrationsverket samtidigt lämnar de principiella frågorna obesvarade – frågor som inte kräver tillgång till några sekretessbelagda uppgifter om Ali.
Vad menar myndigheten exempelvis med ”uthängning”? Är publicering av en beslutsfattande tjänstemans namn i sig problematisk? Hur ska utomstående kunna få den ”helhetsbild” Sjudin efterlyser?
Krävde rättelse – av uppgift myndigheten själv lämnat
Det är inte första gången Samnytt möter en sådan hållning från Migrationsverket. I samband med en tidigare granskning krävde myndigheten att en uppgift i en artikel skulle rättas.
LÄS ÄVEN: Migrationsverket-källa till Samnytt: ”Sverige förstår fortfarande inte hur klansamhällen fungerar”
Problemet var att den aktuella uppgiften hade lämnats skriftligen av Migrationsverket självt. När Samnytt därefter erbjöd myndigheten en intervju för att reda ut varför dess egen skriftliga uppgift plötsligt skulle ändras ville Migrationsverket inte ställa upp.
När möjligheten gavs att inför intervju förklara vad som hade blivit fel och varför blev rättelsen inte längre lika angelägen. Kravet drevs därefter inte vidare.
Även detta tog Samnytt upp i frågorna till Sjudin – hur går ett sådant agerande ihop med att hon nu kritiserar utomstående för att inte ha hela bilden? Inte heller den frågan besvarades.
Trakasserier är inte samma sak som granskning
Det finns samtidigt anledning att hålla isär två saker. Hot och trakasserier mot myndighetsanställda är oacceptabla. Men att en journalist ringer en myndighetsutövare på ett privat telefonnummer för att ställa frågor om ett beslut är inte detsamma som trakasserier – särskilt inte när tjänstemannen är svår att nå genom myndighetens egna kanaler.
Sjudin uppger för DN att anställda har kontaktats privat och att trakasserier i vissa fall förekommit. Samtidigt uppger DN att Migrationsverket inte har gjort några polisanmälningar med anledning av händelserna.
LÄS ÄVEN: Migrationsverket-källa vittnar om stress att godkänna: ”Systemet gynnar att bevilja”
Den fråga Samnytt försökt få myndigheten att besvara är därför var den själv drar gränsen mellan trakasserier och legitim granskning – att söka ansvariga tjänstemän, begära ut handlingar och ställa frågor om hur myndighetsbeslut har fattats.
Där återkommer samma problem. Migrationsverket kritiserar allmänheten för att inte ha hela bilden, samtidigt som insynen i delar av materialet begränsas. När myndigheten sedan får frågor om sin egen kritik hänvisar den till fullmakt och lämnar de principiella frågorna obesvarade.
Den ”helhetsbild” som Sjudin efterlyser tycks därmed vara betydligt lättare att kräva av kritiker än att hjälpa dem att få.
