Ett gemensamt utspel från Danmark, Italien och Polen om en hårdare EU-linje mot irreguljär migration ströks ur slutsatserna från EU-toppmötet i Bryssel, som avslutades sent på fredagen den 16 oktober. Förslaget, som enligt diplomatkällor fick stöd av omkring tio länder, skulle ha slagit fast att migrationen utmanar samhällenas sammanhållning och påverkar brottsligheten negativt. Kvar blev en kort skrivning om en framtida nödlägesram och en solidaritetspunkt till Spanien efter migrantkrisen i Ceuta.

Det var Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Polens premiärminister Donald Tusk som drev på för skärpta formuleringar i toppmötets slutsatser.

Enligt ett utkast som Politico tagit del av skulle stats- och regeringscheferna uttryckligen ha kopplat irreguljär migration till brott och till hotet mot den sociala sammanhållningen. Kommissionen skulle också ha fått i uppdrag att utreda en mekanism för samråd när nationella åtgärder riskerar att påverka andra medlemsländer.

Förslaget fick stöd av ett tiotal länder, däribland Ungern, enligt två EU-diplomater. Det räckte inte. Skrivningarna togs bort ur de slutliga slutsatserna efter en splittrad och, enligt den franske presidenten, starkt politiserad debatt.

Bakgrunden är dels sommarens kris i den spanska exklaven Ceuta, dit tiotusentals migranter tog sig på kort tid, något Samnytt tidigare rapporterat om, dels Spaniens beslut tidigare i år att ge tillfälligt uppehållstillstånd till omkring en miljon irreguljära migranter. Det har utlöst öppna gräl mellan Madrid å ena sidan och Rom och Köpenhamn å den andra.

Macron: En dålig och politiserad debatt

Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserade hur diskussionen fördes runt bordet.

– Vi hade en dålig debatt om goda resultat. Dålig debatt eftersom den blev mycket politiserad och en stor källa till splittring runt bordet, sa Macron.

Han påpekade att Frankrike inte skrev under det öppna brev som riktade kritik mot Spanien efter Ceuta. Enligt Macron dog fler än 140 människor i samband med tillströmningen, och Spanien utsattes för en informationsattack där smugglare spred falska uppgifter om en möjlighet att ta sig in.

– Det var inte Spanien som sade att man skulle komma dit. De utsattes för den här attacken, sade Macron.

Von der Leyen: Nationella beslut kan få gränsöverskridande effekter

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, tillfrågad om Danmarks kritik mot Spanien, svarade att beslut om att legalisera irreguljära migranter är en nationell befogenhet, men att sådana beslut liksom andra nationella åtgärder kan få gränsöverskridande effekter.

Hon pekade på att det redan finns en mekanism för informationsutbyte och att den kan stärkas. Von der Leyen bekräftade också att kommissionen före årsskiftet ska lägga fram en ram för krisinsatser vid plötsliga massrörelser, av det slag som skapade kaos i Ceuta i somras.

Samtidigt ska Frontex föreslås förstärkas. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har nyligen, i en intervju som Samnytt redovisat, varnat för att Sverige förstörts av invandringen – samma Frederiksen som nu såg sitt och Melonis förslag strykas i Bryssel.

– Vi kommer alltid att upprätthålla våra värderingar och grundläggande rättigheter, men vi kommer aldrig att kompromissa med skyddet av våra gränser, sade von der Leyen.

Kvar: nödlägesram och solidaritet med Spanien

I de slutliga slutsatserna välkomnar toppmötet kommissionens avsikt att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna vid utarbetandet av en ram för nödsituationer och instrumentalisering.

LÄS ÄVEN: Danmarks socialdemokratiska statsminister: Sverige förstört av invandringen

I en separat punkt uttrycker rådet sin solidaritet med och sitt stöd till Spanien efter den plötsliga massiva tillströmningen till Ceuta i slutet av juli. Europeiska rådet ska återkomma till migrationen vid ett kommande möte.

Meloni och Frederiksen har tidigare gått ut gemensamt om att Europa måste försvara sina värderingar, något Samnytt rapporterat. På toppmötet räckte det inte för att få in den hårdare linjen i texten.

Ukraina och budgeten skjuts upp

Migrationen var inte den enda stridsfrågan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bad om ytterligare 70 miljarder euro för 2027, men ledarna beslutade bara att ge kommissionen i uppdrag att återkomma med ett konkret förslag.

Frågan om att använda frysta ryska tillgångar förblev olöst. Även EU:s långsiktiga budget, på nära 2 biljoner euro, sköts upp till senare möten i november och december.

LÄS ÄVEN: Ceuta på bristningsgränsen – våldtäkter och skräck bland lokalbefolkningen