Medan Sverige styrs av en övergångsregering och ingen ännu vet vem som ska bli Sveriges nya statsminister höjer Migrationsverket antalet kvotflyktingar som tas hit i år. Myndigheten bedömer nu att mellan 450 och 500 kvotflyktingar kan föras över före årsskiftet, att jämföra med omkring 350 i den bedömning som gjordes i början av oktober.
Ökningen beror på att Migrationsverket har beslutat att även ta ut flyktingar i Rwanda, där FN:s flyktingorgan UNHCR driver ett transitläger för människor som evakuerats från Libyen.
Den nya bedömningen presenterade Migrationsverket på tisdagen. Enligt myndigheten har förutsättningarna för både årets uttag och mottagandet i Sverige klarnat, och därför räknar man nu med att hinna överföra fler personer än man tidigare trott.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Bedömningen är nu att mellan 450 och 500 kvotflyktingar kan tas emot före årsskiftet. Vi har uppdaterat bedömningen efter att ha fattat beslut om att ta ut flyktingar i Rwanda som omfattas av UNHCR:s så kallade Emergency Transfer Mechanism, säger Johan Norman, enhetschef på Migrationsverket.
Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR bland människor som befinner sig utanför sina hemländer. När Migrationsverket har beviljat uppehållstillstånd reser de direkt till den svenska kommun som har anvisats att ta emot dem.
Evakueras från Libyen till Rwanda
Det Migrationsverket kallar Emergency Transfer Mechanism heter hos UNHCR Emergency Transit Mechanism. Det är ett transitcenter i Gashora i distriktet Bugesera, söder om Rwandas huvudstad Kigali, som öppnade 2019 genom ett avtal mellan Rwandas regering, Afrikanska unionen och UNHCR och med stöd från EU.
Dit flygs asylsökande och flyktingar som har suttit fast i Libyen, många av dem i förvar, medan de väntar på att ett tredje land ska ta emot dem. De som evakuerats är framför allt eritreaner, somalier, sudaneser, etiopier och sydsudaneser, men det finns även personer från bland annat Kamerun, Nigeria, Mali och Tchad, uppger UNHCR.
Sverige är redan ett av de största mottagarländerna. Av de drygt 2 600 personer från lägret som hade vidarebosatts fram till i somras hade 297 kommit till Sverige. Det framgår av Rwandas ministerium för krishantering.
Bara Kanada, Frankrike och USA hade tagit emot fler. Den senaste gruppen landade i Kigali i augusti och bestod till största delen av sudaneser och eritreaner.
Hur många av de nya platserna som går till flyktingar i Rwanda, och vilka nationaliteter de har, framgår inte av Migrationsverkets besked.
Regeringens svar dröjde i tio månader
Att kvoten på 900 inte fylls i år beror på att regeringens besked om inriktningen kom för sent. Migrationsverket lämnade sitt förslag i december förra året, men svaret från Justitiedepartementet kom först i början av oktober. Myndigheten har uppgett att den hade behövt beskedet senast i mitten av september för att hinna med hela kvoten.
Under väntan fick två av fyra planerade uttagsresor ställas in. Beskedet innebär att uttaget i första hand gäller kongolesiska flyktingar i Uganda och afghanska kvinnor och flickor i Turkiet. Omkring två tredjedelar ska vara kvinnor och flickor, och utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras.
Rwanda är inget nytt uttagsland för Sverige. Även förra året skedde uttaget i Uganda, Tanzania och Rwanda och gällde främst flyktingar från Kongo-Kinshasa, enligt regeringens besked i februari 2025.
Från 5 000 till 900 om året
Under den socialdemokratiska regeringen låg kvoten på 5 000 platser om året. Efter valet 2022 sänktes nivån till 900, som en del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, och den har gällt sedan 2023.
Sedan i juli får kvotflyktingar dessutom tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta. De som får flyktingstatus får tillstånd i tre år och de som räknas som alternativt skyddsbehövande i 13 månader. Omkring 90 procent av dem som utreds inom kvoten får stanna.
LÄS ÄVEN: Här är partierna som inte vill minska kvotflyktingarna – utan öka
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill återgå till 5 000 om året, där C vill att det ska ske successivt. Vänsterpartiet vill också att nästa års kvot höjs med 550 platser för att väga upp det som inte hinns med i år. Socialdemokraterna säger sig stå fast vid 900, men har påpekat att allt avgörs i en regeringsförhandling.
Regeringsfrågan avgör nästa år
Nästa års nivå avgörs av vem som tar över. Migrationsverket hoppas enligt TT att en ny regering ska låta myndigheten ta emot de platser som inte hinns med i år, genom ett tillägg i nästa års regleringsbrev.
Just nu sonderar C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist, vars parti vill höja kvoten, möjligheterna till en regering i mitten på talmannens uppdrag. Hon ska rapportera till talmannen den 26 oktober.
LÄS ÄVEN: Stegrud (SD) varnar: Rödgröna vill stoppa utvisningar – även vid anknytning 20 år tillbaka
