Bankernas växande makt över svenskarnas vardag riskerar att skapa ett samhälle med första och andra klassens medborgare. Det varnar Sverigedemokraternas riksdagsledamot David Perez för i en intervju med Samnytt. Han riktar skarp kritik mot banker som stänger av kunder utan tydliga motiveringar, jämför utvecklingen med både Kina och apartheid och avslöjar att SD nu förbereder en riksdagsmotion om rätten till bankkonto.

Att ha ett bankkonto är i dag betydligt mer än en fråga om att kunna förvara pengar. BankID, Swish och internetbank har blivit närmast oumbärliga för att betala räkningar, sköta myndighetskontakter och fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Men samtidigt som beroendet av bankernas tjänster ökar har också deras makt över enskilda medborgare, företag och politiska organisationer blivit alltmer påtaglig.

Privatpersoner, företag, medier och politiska organisationer kan få sina banktjänster uppsagda, ibland utan att få någon närmare förklaring till varför. Bankerna hänvisar bland annat till penningtvättslagstiftningen och skyldigheten att motverka ekonomisk brottslighet.

Kritiker menar emellertid att regelverket ger bankerna alltför stort handlingsutrymme och lämnar kunderna i ett rättsligt underläge.

Även när banker fått bakläxa i domstol för att ha nekat kunder tillgång till bankkonto har de i vissa fall kunnat kringgå konsekvenserna. Kunden erbjuds visserligen ett konto, men utan tjänster som BankID och Swish. På papperet kan banken därmed hävda att den uppfyller sina skyldigheter, samtidigt som kunden fortfarande kan vara utestängd från stora delar av det digitala samhället.

Det innebär att den som fått rätt mot banken ändå riskerar att stå utan viktiga banktjänster. Banken behöver inte neka personen ett konto – det räcker att begränsa vad kunden kan göra med det.

Vi har en grundlag som är väldigt tydlig med att vi har en yttrandefrihet och vi har en tryckfrihet för den delen. Det spelar ingen roll vad du har för åsikter. Det ska inte spela roll för rätten till betalkonto.

David Perez (SD)

Samnytt har vid flera tillfällen uppmärksammat problematiken. I en granskning tidigare i år berättade en visselblåsare på Nordea om internt utbildningsmaterial där bland annat betalningar till alternativmedier förekom som möjliga indikatorer i bankens riskbedömningar.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bra att SD nu ska driva frågan om att stävja maktmissbruket hos bankerna”

Nu kräver David Perez (SD), ledamot i riksdagens finansutskott, förändringar.

– Har du inte möjligheten att få ett bankkonto då blir du en andra klassens medborgare. Eller till och med om du blir utslängd ur banken så kan det vara väldigt svårt för dig att sköta offentliga åtaganden på nätet, säger han till Samnytt.

ERBJUDANDE UNDER BEGRÄNSAD TID
Få Samnytt Plus gratis resten av året!
Ta del av Samnytts granskningar och avslöjanden med Plus. Just nu får du Plus helt gratis resten av 2026!
Aktivera Plus gratis »
DONERA VIA SWISH 123 083 33 50

”Det angår inte bankerna vad du tycker”

Perez menar att bankerna måste kunna bekämpa ekonomisk brottslighet, men att deras ansvar inte får förvandlas till en möjlighet att bedöma kundernas politiska åsikter eller livsföring.

– Att de gör det godtyckligt och inte redogör för varför de stänger av en person, det tycker vi är ganska beklämmande.

Att genomföra betalningar är en del av samhällskontraktet. Vad du tycker politiskt ska inte spela någon roll. Inom ramen för lagen såklart. Det är ju polisen som ska ta det ansvaret. Det är inte banken. Vi är alla oskyldiga inför lagen tills du har blivit dömd. Så det är väldigt konstigt att döma människor på förhand. Då börjar vi närma oss Kina.

David Perez (SD)

Han anser att bankerna måste kunna ange konkreta skäl när de avslutar en kundrelation.

LÄS ÄVEN: Widar Nord efter domen: Swedbank stängde mitt konto för att jag står bakom Fria Tider

Borde politiska åsikter uttryckligen förbjudas som grund för att neka banktjänster?

– Vi har en grundlag som är väldigt tydlig med att vi har en yttrandefrihet och vi har en tryckfrihet för den delen. Det spelar ingen roll vad du har för åsikter. Det ska inte spela roll för rätten till betalkonto.

– Att genomföra betalningar är en del av samhällskontraktet. Vad du tycker politiskt ska inte spela någon roll. Inom ramen för lagen såklart.

Grafik: Samnytt.

Perez understryker att det är rättsväsendets uppgift att utreda och lagföra brott, inte bankernas.

– Det är ju polisen som ska ta det ansvaret. Det är inte banken. Vi är alla oskyldiga inför lagen tills du har blivit dömd. Så det är väldigt konstigt att döma människor på förhand. Då börjar vi närma oss Kina.

Han pekar också på den personliga integriteten och ifrågasätter varför bankerna ska ha synpunkter på hur människor använder sina pengar, så länge verksamheten är laglig.

SD vek sig för Tidösamarbetet

Frågan om bankernas makt har diskuterats politiskt under flera år. Redan 2023 behandlade den statliga utredningen Staten och betalningarna behovet av att stärka tillgången till betalkonton och betalningsinfrastruktur.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Penningtvättslagen har blivit ett vapen mot folket”

Under våren 2026 avstyrkte riksdagens finansutskott motioner om stärkt tillgång till banktjänster. Även Sverigedemokraterna ställde sig bakom utskottets linje, trots att frågan tidigare uppmärksammats inom partiet.

Perez förklarar att Socialdemokraterna hade lagt fram en reservation som SD valde att inte stödja.

– Hade vi stöttat den så hade vi skickat ett betänkande till regeringen, vilket vore konstigt givet Tidösamarbetet.

Han framhåller samtidigt att frågan fortfarande är viktig för partiet och hänvisar till tidigare ställningstaganden vid SD:s landsdagar.

Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Foto: Handelsbanken och Google Maps.

SD förbereder ny riksdagsmotion

Vilka konkreta åtgärder tänker Sverigedemokraterna vidta för att förändra lagstiftningen?

– Vi kommer presentera en kommittémotion nu, om just den här rätten till betalkonto. Den kommer lämnas in nu. Och då kommer vi också debattera den här frågan i Sveriges riksdag.

En central fråga är vilka möjligheter en bankkund ska ha att få ett beslut om uppsägning prövat.

LÄS ÄVEN: Ekeroth till SD: Bankerna grindvaktar vem som får delta i samhället – ta tillbaka kontrollen

Borde banker vara skyldiga att lämna en skriftlig och begriplig motivering vid uppsägning? Och borde kunden ha rätt att få beslutet prövat av en oberoende instans?

– Jag tycker att du som kund har rätt att få en förklaring varför du blir nekad. Jag tycker att du ska få en skriftlig förklaring från banken. Och möjlighet att kanske driva det vidare i Allmänna reklamationsnämnden i det här fallet. Eller en annan rimlig instans.

Perez betonar att han ännu inte har tagit ställning till hur ett sådant system för överprövning bör utformas.

”Jag har själv blivit utsatt”

David Perez har tidigare arbetat en kortare tid inom SEB:s kundtjänst. Men han har också personliga erfarenheter av att nekas banktjänster.

– Min erfarenhet av bankerna är ju också att jag själv har blivit nekad faktiskt. Så jag har ju själv blivit utsatt för det här. Så jag vet mycket väl hur jobbigt det kan vara. Han fortsätter:

– Jag hyser inga sympatier för banken, kan jag säga.

Det är inte så vi ska ha det att vi ska ha en apartheid här. Att vissa får gå till vissa banker och andra får inte gå. Alla ska ju vara välkomna så länge man sköter sig som kund och håller sig till bankens regler. Åsikter ska ju inte spela roll på det. Det blir ju väldigt tokigt i sådant fall.

David Perez (SD)

Han berättar dessutom att Sverigedemokraterna tidigare haft diskussioner med Svenska Bankföreningen om uppgifter om politisk åsiktsregistrering inom banksektorn.

LÄS ÄVEN: REPORTAGE: Michael portades från banksystemet – ”Långsam statlig våldtäkt”

Enligt Perez förnekade Bankföreningen bestämt att storbankerna ägnade sig åt sådant.

– De hävdade att det var ingen stor bank som höll på med sånt här. Sen fick vi reda på att det var faktiskt Nordea, tror jag det var, som använde det här utbildningsmaterialet.

Uppgifterna anknyter till Samnytts tidigare granskning av Nordea, där en visselblåsare berättade om hur bland annat kunders betalningar till vissa medier kunde uppmärksammas inom bankens arbete med riskbedömningar.

LÄS ÄVEN: Visselblåsare på Nordea avslöjar: Så kartlägger banken dig

Nordeas huvudkontor. Foto: JamesEtheridge CC BY-SA 4.0.

Perez anser att diskussionerna med banksektorn behöver återupptas. Samtidigt varnar han för att utvecklingen kan gå åt fel håll när EU inför ytterligare regler mot penningtvätt.

– Jag tror tyvärr att läget kanske kommer att bli sämre i och med att EU håller på att titta på tuffare regler när det kommer till just den här sortens frågor.

Han menar därför att frågan också måste drivas på europeisk nivå.

”Vi ska inte ha en apartheid här”

Under intervjun diskuterar Perez även framväxten av nya bankaktörer som Revolut och Lunar, vilka utmanar de traditionella storbankerna. Han ser positivt på ökad konkurrens, men menar att det inte får bli en lösning där människor med vissa politiska uppfattningar hänvisas till särskilda banker.

LÄS ÄVEN: EU bromsar banken Revolut – för att bolaget växer för snabbt

Men finns det inte en risk att människor som uttrycker kontroversiella politiska åsikter i praktiken tvingas söka sig till andra banker än storbankerna?

– Nej, riktigt så tycker jag inte att vi ska ha det. Han utvecklar resonemanget:

– Det är inte så vi ska ha det att vi ska ha en apartheid här. Att vissa får gå till vissa banker och andra får inte gå. Alla ska ju vara välkomna så länge man sköter sig som kund och håller sig till bankens regler. Perez fortsätter:

– Åsikter ska ju inte spela roll på det. Det blir ju väldigt tokigt i sådant fall.

Bankerna Revolut och Lunar. Bild: Bankernas webbplatser.

SD-toppen pekar även på ett annat problem – att äldre och människor som inte är digitalt vana får allt svårare att sköta sina bankärenden när de fysiska bankkontoren försvinner.

Min förhoppning är att vi under nästkommande år kommer titta närmare på de här frågorna. Dels som jag sa så kommer vi presentera en kommittémotion nu. Om just den här rätten till betalkonto. Framledes får vi se vart det tar vägen men vi kommer givetvis bevaka frågan inte minst på grund av beslutet från Landsdagarna och så får vi se om vi får medhåll från övriga partier.

David Perez (SD)

Han välkomnar därför också arbetet med en statlig e-legitimation som alternativ till BankID.

– Det är bra att staten tar ett helhetsansvar för det här och inte lämnar ut det på entreprenad.

Enligt Perez skulle en statlig lösning minska beroendet av bankernas egna identifieringssystem.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bankväsendet måste reformeras i grunden”

Vill se förändringar under 2027

Perez hoppas att Sverigedemokraterna ska kunna gå vidare med frågan under nästa år. Förutom den aviserade kommittémotionen vill han se fortsatta diskussioner med Svenska Bankföreningen och ett ökat politiskt tryck på banksektorn.

Han jämför med hur bankerna tidigare pressats att vidta åtgärder mot telefonbedrägerier riktade mot äldre.

– Vi från politiskt håll måste ju trycka på bankerna för den här rätten till betalkonto. Precis som vi tryckte på just när det kom till bedrägerierna.

Han framhåller att det borde finnas möjligheter att nå en bredare politisk överenskommelse, eftersom även Socialdemokraterna uppmärksammat problemen.

LÄS ÄVEN: Swedbank döms för uppsägning av Fria Tiders chefredaktörs konto

När kan vi förvänta oss att SD går vidare med konkreta förändringar?

– Min förhoppning är att vi under nästkommande år kommer titta närmare på de här frågorna. Dels som jag sa så kommer vi presentera en kommittémotion nu. Om just den här rätten till betalkonto.

– Framledes får vi se vart det tar vägen men vi kommer givetvis bevaka frågan inte minst på grund av beslutet från Landsdagarna och så får vi se om vi får medhåll från övriga partier.

För Perez handlar frågan ytterst om en grundläggande förutsättning för att kunna fungera som medborgare i ett modernt samhälle.

– Blir du utstängd från bankerna, då blir du andra klassens medborgare. Och det är inte rimligt i Sverige 2026 att vi har andra klassens medborgare.

ERBJUDANDE UNDER BEGRÄNSAD TID
Få Samnytt Plus gratis resten av året!
Ta del av Samnytts granskningar och avslöjanden med Plus. Just nu får du Plus helt gratis resten av 2026!
Aktivera Plus gratis »
DONERA VIA SWISH 123 083 33 50