Grannarna slog larm om den tomma hyresrätten på Ekerö. Kvinnan berättade själv på svenska ambassaden att hon hade flyttat tillbaka till sitt tidigare hemland. Ändå fortsatte utbetalningarna. Nu krävs 80-åringen på 556 254 kronor som hon enligt sonen saknar möjlighet att betala tillbaka. Efter en ny ansökan får hon trots det ut drygt 10 000 kronor i månaden.

I augusti 2024 besökte kvinnan Sveriges ambassad i ett land i Mellanöstern. Hon berättade att hon hade flyttat dit 2019 men fortfarande var folkbokförd på Ekerö. Ambassaden skickade uppgifterna vidare till Skatteverket. Det skulle dröja närmare ett och ett halvt år innan Pensionsmyndigheten öppnade den utredning som ledde till återkravet, visar Hem & Hyras granskning.

Redan året före ambassadbesöket hade två anonyma anmälare uppgett att kvinnan behöll sin kommunala hyresrätt för att kunna få svenska bidrag. Varje månad fick hon omkring 14 000 kronor i garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, fast hon inte bodde i lägenheten eller ens i Sverige.

Pensionsmyndigheten granskade hennes pass. Bland annat saknades en utresestämpel, och utredarna kunde inte avgöra hur länge hon hade varit borta. Myndigheten bedömde därför av oklara skäl att hon var bosatt i Sverige och avslutade ärendet utan åtgärd. Utbetalningarna fortsatte.

Sex nya anmälningar – kontrollen fick vänta

Under 2024 och 2025 kom ytterligare sex anmälningar in till Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. En kom från Ekerö kommun. Enligt tipsen stod lägenheten fortfarande tom. Det fanns också uppgifter om planer på andrahandsuthyrning och om att andra personer använde kvinnans bankkort.

Therese Störby. Bild: Linkedin

Tre av anmälningarna nådde Pensionsmyndigheten mellan oktober 2024 och juli 2025. Först den 12 februari 2026 inledde myndigheten en ny kontrollutredning. Therese Störby, enhetschef på kontrollenheten, förklarar dröjsmålet med att personalen måste prioritera bland tipsen – det är många som fuskar.

LÄS ÄVEN: ”Svensk” pensionär från Irak döms för bidragsfusk – cashade in bidrag och bodde i Nordafrika

Kvinnan hade då återvänt till Sverige. På myndighetens begäran visade hon upp sina båda pass på ett servicekontor i Stockholm. Nu kunde utredarna belägga att hon hade vistats utomlands i åtminstone drygt tre år mellan juli 2022 och december 2025. Sommaren 2022 hade hon hämtat ut ett nytt pass i landet. När hon först reste dit gick fortfarande inte att utläsa. Men hon hade själv tidigare vidgått att det var ytterligare tre år tidigare, 2019

Återkravet landade på 556 254 kronor. Utredarna granskade även kontantuttag och överföringar på upp till 14 000 kronor. Med hänvisning till sekretess vill Störby inte säga vem som använde bankkortet eller om kvinnan har polisanmälts. Återkravet är också mer av akademisk karaktär, då kvinnan inte har någon ekonomisk möjlighet att betala tillbaka pengarna.

Sökte bostadstillägg för ett rum hos sonen

Flera personer uppger för Hem & Hyra att de i åratal förgäves bad kommunala Ekerö Bostäder att agera. Bolagets hyresansvariga Leila Halvardson hävdar dock att värden följer upp tips och att en ny hyresgäst bor i lägenheten sedan förra vintern. Hon vill inte kommentera det enskilda fallet. Frågan om vem som till slut sade upp kontraktet och varför förblir obesvarad.

Leila Halvardson, Ekerö Bostäder
Leila Halvardson. Pressbild.

Redan hösten 2025, medan kvinnan var kvar i Mellanöstern, sökte hon ytterligare bostadstillägg för ett rum i sonens villa i Stockholm. Hennes del av hyran uppgavs vara 3 000 kronor i månaden. Hon fick dock avslag eftersom hon inte var folkbokförd i villan och de begärda kompletteringarna aldrig kom in.

Några månader senare ansökte hon på nytt och intygade på heder och samvete att hon skulle bo i Sverige i minst ett år. Den gången beviljades hon utan vidare kontroller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för hela 2026. Med garantipensionen får hon drygt 10 000 kronor i månaden av de svenska skattebetalarna. Den som åter uppfyller villkoren har rätt till förmånerna även om en tidigare skuld finns kvar, förklarar Störby. Sådan är de generösa reglerna.

Sonen säger att pengarna gick till hyran

Kvinnan har inte gått att nå för en kommentar. Sonen lade först på när Hem & Hyra ringde men återkom och berättade att mamman nu bor hos honom. Enligt sonen reste hon till sitt tidigare hemland efter makens död och blev kvar på grund av pandemin. Senare ska krig och inställda flyg ha hindrat henne från att återvända.

Hur den förklaringen går ihop med att kvinnan enligt utredningen reste in och ut ur landet fyra gånger mellan 2022 och 2025 fick tidningen inget klart svar på. Sonen avvisar uppgiften att hon behöll lägenheten för att få bidrag.

LÄS ÄVEN: Bidragsfuskande migrant återkrävs på 700 000 kronor

Pengarna som återkrävts skulle ha betalats tillbaka i slutet av augusti. Försäkringskassan vill inte uppge om något har betalats in överhuvudtaget. Enligt sonen har hans mamma ingen möjlighet att lösa skulden. Det som inte går att driva in får skattebetalarna stå för.

312 miljoner i felutbetalningar kopplade till utlandsvistelser

Hem & Hyra frågade Störby hur ofta myndigheten upptäcker att personer har vistats utomlands i flera år och under tiden fått pension och stöd som de saknat rätt till.

– Det är inte ovanligt, men jag kan inte ange i procent hur vanligt det är, säger hon.

Pensionsmyndigheten uppskattar att utlandsbosättning och utlandsvistelser låg bakom felutbetalningar på 312 miljoner kronor under 2025. Hur stor del av beloppet som avser personer som flyttat tillbaka till sina tidigare hemländer framgår inte. Myndighetens egen lägesbild ger också en uppfattning om mörkertalet. Av de samlade felutbetalningarna under året uppskattas bara omkring en fjärdedel ha upptäckts. Om det stämmer handlar det om miljardbelopp som lämnar Sverige i felaktiga bidrag till invandrare som flyttat tillbaka hem.

LÄS ÄVEN: Rekordmånga polisanmälningar om fusk med bostadsbidrag

Sedan den 1 juli 2026 kan Pensionsmyndigheten ta ut en sanktionsavgift på 25 procent av återkravet. Den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar felaktiga uppgifter kan också få en bidragsspärr i upp till tre år. Störby bedömer att en så lång utlandsvistelse sannolikt hade lett till både avgift och spärr om den hade inträffat efter lagändringen. Men kvinnan i det aktuella fallet slipper det, och har dessutom beviljats nya bidrag.