USA, Kina och Ryssland vill öka tillgången på bränsle på världsmarknaden och inleda samtal om hur risken för kärnvapenkrig kan minskas. Det framgår av den deklaration som Peking och Moskva publicerade efter torsdagens toppmöte i Shenzhen. Donald Trump uppger att han också tog upp kriget i Ukraina. Varken Ukraina eller EU hade någon plats vid bordet.
Vid ett runt bord i en villa i den sydkinesiska staden Shenzhen samlades på torsdagen Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin. Det var första gången de tre presidenterna för USA, Kina respektive Ryssland möttes i det formatet. Samtalet hölls i anslutning till Stillahavsländernas ekonomiska toppmöte Apec och pågick i omkring en och en halv timme.
– Vi skriver verkligen historia, sade Trump innan journalisterna fick lämna rummet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Efteråt publicerade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua och Kreml en gemensam deklaration i fyra punkter. När nyhetsbyrån AP rapporterade om utfallet hade USA ännu inte publicerat dokumentet. Trots att både Ukraina och Iran enligt Trump kom upp under samtalen nämns inget av krigen i deklarationen.
Vill öka leveranserna av bensin och diesel
På energiområdet går de tre länderna längst. De planerar att öka både produktionen och leveranserna av raffinerade oljeprodukter, däribland bensin och diesel. Hur stora mängder det rör sig om, när leveranserna ska öka och hur mycket varje land ska bidra med lämnas öppet.
Bakom formuleringen om stabila energileveranser ligger en fråga där Washington och Peking har ett gemensamt intresse. Under kriget i Iran har attacker vid upprepade tillfällen stoppat trafiken genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste passager för olja från Mellanöstern.
Trump tog upp frågan när han träffade Xi på tu man före trepartsmötet. Enligt Trump var båda måna om att oljan ska kunna passera genom sundet. Xi nämnde dock inte Iran i sina offentliga kommentarer. I deklarationen finns heller inget konkret besked om hur sjöfarten ska tryggas.
Kärnvapensamtal efter att sista avtalet löpt ut
På kärnvapenområdet bekräftar presidenterna principen att ett kärnvapenkrig aldrig kan vinnas och aldrig får utkämpas. De tre länderna ska föra samtal om hur riskerna kan minskas och hur spridningen av kärnvapen kan förhindras.
För Trump är ambitionen större. I februari löpte Nya Start ut, det sista kvarvarande avtalet som begränsade USA och Rysslands strategiska kärnvapen. Trump vill få till stånd ett nytt avtal som även omfattar Kina. Peking har tidigare motsatt sig att förhandla om begränsningar tillsammans med de två länder som förfogar över världens överlägset största arsenaler, avsevärt större än Kinas.

Skillnaden framgår av fredsforskningsinstitutet Sipris uppskattning för januari i år. Ryssland hade då totalt 5 420 kärnstridsspetsar, USA 5 042 och Kina endast 620. I de amerikanska och ryska totalsiffrorna ingår dock även ett antal uttjänta stridsspetsar som väntar på att monteras ned.
I Shenzhen enades ledarna om att börja samtala. De angav varken något tak för arsenalerna eller någon tidpunkt då förhandlingar om nedrustning ska inledas.
Gemensam front mot brottmålsdomstolen
USA, Kina och Ryssland vill också driva på för att reformera FN. Som tre av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har de redan vetorätt där. Vilka delar av FN de konkret vill förändra och hur framgår dock inte av texten.
Desto tydligare är adressen i deklarationens avsnitt om internationella domstolar. De tre presidenterna framhåller att staters samtycke och respekten för statliga företrädares immunitet är grundläggande principer. De varnar uttryckligen Internationella brottmålsdomstolen, ICC, för att överskrida sina befogenheter.

För Putin har frågan en personlig betydelse. Sedan mars 2023 är han föremål för en arresteringsorder från ICC, misstänkt för krigsbrott som gäller olaglig deportation och överföring av barn från ockuperade delar av Ukraina till Ryssland. Trumpadministrationen har å sin sida infört sanktioner mot domstolen och flera av dess företrädare med anledning av utredningar som berör USA och Israel.
Ukraina på dagordningen – européerna samlades i Berlin
Före trepartsmötet satt Trump och Putin ned på tu man hand i omkring 40 minuter. Det var deras första enskilda överläggning sedan mötet i Alaska förra året. Putin pekade ut kriget i Ukraina som en fråga där han ansåg att de tre stormakterna har gemensamma intressen. Xi talade mer allmänt om att få stridande parter till förhandlingsbordet.
I Bryssel fick EU-kommissionens talesperson Christian Wigand frågor om utfallet sedan deklarationen publicerats. Han svarade att kommissionen följde rapporteringen och avstod från att kommentera detaljerna. Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot var mer frispråkig. I franska RTL invände han mot själva bilden av vilka som hade samlats i Shenzhen. Enligt Barrot är världens tre främsta makter USA, Kina och EU. Ryssland menar han inte ska räknas dit.

Den europeiska diplomatin hade på torsdagen sin tyngdpunkt i Berlin. Dit reste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att träffa länder som stöder Ukraina. På hans dagordning stod bland annat luftvärn, energiförsörjning och fortsatt ekonomiskt stöd. Även företrädare för den amerikanske presidenten skulle delta. Ett uttalat mål för Zelenskyj var att säkra Europas plats i kommande förhandlingar om hur kriget ska sluta.










