EU-parlamentets utskott vill lägga drygt 35 miljarder kronor på ”demokrati, medborgarskap, jämlikhet, rättigheter och värderingar” under åren 2028–2034. Det är ungefär dubbelt så mycket som i dag. En av dem som leder arbetet är Miljöpartiets Alice Kuhnke, som vill ge hela programmet mer pengar än EU-kommissionen föreslagit och dessutom införa ett snabbstöd till organisationer ”under hot”.

Det var i torsdags förra veckan, den 12 november, som parlamentets kulturutskott och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, röstade igenom sin linje för EU:s nya bidragsprogram AgoraEU. Förslaget gick igenom med 64 röster mot 17. Två ledamöter lade ned sina röster.

AgoraEU är ett nytt paraplyprogram i EU:s nästa långtidsbudget. Det slår ihop två program som finns i dag: kulturstödet Kreativa Europa och värderingsprogrammet CERV, som delar ut pengar till organisationer och projekt som arbetar med EU:s värderingar, rättigheter och jämlikhet.

Utskotten vill ge AgoraEU 10,72 miljarder euro, cirka 119 miljarder kronor. Det är nästan 25 procent mer än de 8,58 miljarder euro som EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen föreslog i juli i fjol, enligt parlamentets pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: EU-dom: Bryssels värderingar står över nationellt självbestämmande

Pengarna delas upp i fem fasta delar. Den största, 29,5 procent, går till det som kallas CERV+, alltså demokrati, medborgarskap, jämlikhet, rättigheter och värderingar. Det blir ungefär 3,16 miljarder euro, eller drygt 35 miljarder kronor.

MP-toppen kräver mer

Alice Kuhnke (MP) är en av parlamentets två föredragande, alltså de ledamöter som leder arbetet med lagförslaget. Hon företräder LIBE-utskottet och tillhör den gröna partigruppen. Den andra föredraganden är den franska socialdemokraten Emma Rafowicz från kulturutskottet.

Snabbstödet bygger delvis på ett ändringsförslag från De gröna, Kuhnkes partigrupp. I utskottens text står att EU har stöd till människorättsförsvarare utanför unionen, men ”inget liknande” för dem som verkar inom EU. Stödet ska kunna omfatta skydd, hjälp och vid behov omlokalisering.

Det här vill utskotten ändra

Jämfört med kommissionens förslag vill utskotten bland annat:

  • höja budgeten med drygt två miljarder euro, knappt 24 miljarder kronor
  • ge nyheter och journalistik en egen del på 13,5 procent, omkring 16 miljarder kronor, där ”kampen mot desinformation” och att lyfta fram ”pålitliga informationskällor” på nätet pekas ut som prioriteringar
  • bryta ut arbetet mot könsrelaterat våld, våld i nära relationer och våld mot barn, det så kallade Daphne, till en egen del på 11 procent, omkring 13 miljarder kronor
  • införa ett snabbstöd till organisationer i civilsamhället och människorättsförsvarare ”under hot”
  • ge pengar till ”fria, rättvisa, tillgängliga och inkluderande val” och ”demokratiskt samtal”, och till skydd för visselblåsare och domstolarnas oberoende
  • kräva årliga rapporter om hur pengarna används och få rätt att invända mot kommissionens arbetsprogram

Utskotten vill också att organisationerna ska kunna få fleråriga verksamhetsbidrag, alltså pengar till den löpande driften och inte bara till enskilda projekt. Deras påverkansarbete och rättsprocesser lyfts fram som en viktig del av deras roll.

Samtidigt har två spärrar skrivits in. Kommissionen ska se till att pengarna inte används som ett verktyg för att driva dess egna lagförslag, och programmet ska inte stödja verksamhet eller organisationer som inte respekterar EU:s grundläggande värderingar.

Alice Bah Kuhnke demonstrerar. Foto: Faksimil Facebook

MP-toppen: Putin är orsaken

Kuhnke motiverar satsningen med hänvisning till Ryssland. Detta trots att landet omfattas av omfattande EU-sanktioner och saknar formellt inflytande över unionens beslutsfattande.

– Medan Putin och andra försöker splittra våra samhällen och tysta demokratiska röster börjar Europas svar på hemmaplan, säger hon och fortsätter:

LÄS ÄVEN: ”Ni strider mot EU:s värderingar” – ilskna svaret från Bryssel när Samnytt granskar EU-korruptionen

– Vårt mål är att ge oberoende journalistik en egen budget, snabbt få stöd till civilsamhället och människorättsförsvarare under hot och hjälpa konstnärer att skapa och sprida sina verk över gränserna. Det är så vi stärker Europas demokrati inifrån, inte bara genom att finansiera försvaret.

Rysslands president. Foto: Kreml

Så mycket får programmet i dag

Dagens värderingsprogram CERV har enligt EU-kommissionen 1,56 miljarder euro för hela perioden 2021–2027. Med utskottens linje blir det alltså ungefär en fördubbling.

LÄS ÄVEN: EU-pampen slår fast att Ungern är befriat: ”Gator fyllda av glädje och stolthet”

Då är Daphne ändå utbrutet och räknat för sig. Lägger man ihop CERV+ och Daphne blir det omkring 4,3 miljarder euro, cirka 48 miljarder kronor. I kommissionens förslag var motsvarande summa 3,6 miljarder euro, enligt EU:s revisionsrätt.

Hbtqi-projekt och kolonialismens arv

Vad värderingspengarna går till framgår av programmets utlysningar. I en utlysning på 12 miljoner euro till nätverk av kommuner och städer söker EU projekt som ska motverka rasism och öka deltagandet bland ”rasifierade personer, migranter och hbtqi-personer”. Projekten ska också förebygga ”hbtqi-fobi”.

En annan utlysning, på 28 miljoner euro, finansierar minnesprojekt. Där ingår förföljelsen av hbtqi-personer och ”kolonialismens, slaveriets och migrationens arv” och hur det har påverkat dagens ”mångkulturella europeiska samhällen”.

LÄS ÄVEN: Magyar river upp Orbáns barnskyddslagar – för att få hem EU-miljarder

Ytterligare 26 miljoner euro går till organisationer i civilsamhället, bland annat sådana som driver så kallade strategiska rättsprocesser, alltså domstolsmål som ska förändra praxis och politik. Utlysningen ska också bidra till att sprida ”positiva berättelser” om organisationerna.

Revisorerna såg ingen analys

Redan kommissionens förslag var en kraftig höjning. EU:s revisionsrätt konstaterade i ett yttrande att AgoraEU skulle få 100 procent mer pengar än de två program det ersätter, räknat i löpande priser, men att ökningen inte backades upp av någon kvantitativ analys och saknade en tydlig förklaring.

Revisionsrätten har också tidigare slagit fast att det saknas en tillförlitlig överblick över hur mycket EU-pengar som går till organisationer i civilsamhället. De som delar ut pengarna förlitar sig mest på mottagarnas egna försäkringar och söker inte aktivt efter fall där mottagarna bryter mot EU:s värderingar.

LÄS ÄVEN: EU-pampen hissar Pride-flagga – med extra allt

I måndags lade dessutom en granskningsgrupp i parlamentets budgetkontrollutskott fram en arbetsdokument med 23 rekommendationer. Bakom det står Carlo Fidanza från den konservativa ECR-gruppen och Dirk Gotink från EPP. Socialdemokraterna, Renew och de gröna bojkottade arbetet.

Gruppen vill bland annat förbjuda att EU-pengar används till lobbying mot EU och nationella parlament, och stänga ute organisationer som bryter mot det i minst fem år.

LÄS ÄVEN: Elon Musk när Soros firar Orbáns fall: ”Soros har tagit över Ungern”

Enligt dokumentet finns det ”tydliga indikationer och bevis” för att EU:s beslutsfattande har påverkats av organisationer som fått EU-pengar, och att pengarna har använts till det.

Inget är beslutat

Utskottens linje är än så länge bara parlamentets förhandlingsposition. Utskotten röstade också, med 65 röster mot 19, för att gå in i förhandlingar. Beslutet ska tillkännages i plenum.

Förhandlingarna med medlemsländerna i ministerrådet börjar först när länderna har kommit överens om EU:s långtidsbudget för 2028–2034. Först därefter avgörs hur mycket AgoraEU till slut får.

Där väntar motstånd. I oktober föreslog Irland, som är ordförandeland i ministerrådet, att AgoraEU skulle skäras ned med omkring 30 procent, från 8,58 till 6 miljarder euro.

Kuhnke och Rafowicz kallade i ett gemensamt brev förslaget ett stort bakslag för den europeiska demokratins framtid.

LÄS ÄVEN: EU ökar pressen på Georgiens lagar mot utländsk påverkan – men vill själva kontrollera samma sak