Medan Sverigedemokraterna har stridit om vilken betydelse etniskt ursprung ska ha för svenskheten, talar Danmarks socialdemokratiska statsminister öppet om etniska danskar som landets ursprungliga folkgrupp som en med särställning. Mette Frederiksen vill att den danska kulturen ska förbli landets majoritetskultur och avvisar tanken att alla kulturer ska jämställas.
– Jag vill ha ett Danmark som är danskt. Och det står jag helt och fullt för, säger Mette Frederiksen i en intervju med den danska tidningen B.T.
Programledaren Joachim B. Olsen ber henne förklara vad hon menar med danskt. När hon svarar att samhället ska ha en tydlig majoritetskultur ställer han följdfrågan: ”Av etniska danskar?”
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi är ju ett danskt samhälle, och vi har en ursprunglig folkstam som är etniskt dansk. Det förändras ju när människor kommer hit. Men även i framtiden måste det finnas ett Danmark med en stark majoritetskultur, svarar Frederiksen.

Hon beskriver sig själv som europé, dansk och Aalborgbo. I samma andetag använder hon det omstridda danska ordet befolkningsudskiftning, motsvarigheten till det som i den svenska debatten brukar kallas folkutbyte.
– Jag är heller inte anhängare av ett stort folkutbyte. Jag tror på att det ska finnas en stark majoritetskultur.
Åkesson drog gränsen vid etniciteten
På den svenska sidan av Öresund har frågan om folk och ursprung i höst lett till öppen strid inom Sverigedemokraterna. Riksdagsledamoten och tidigare partisekreteraren Richard Jomshof hävdade att också den historiska svenska härkomsten har betydelse för samhörigheten.
På X skrev han att det svenska folket måste ha rätt att ”existera och utgöra folkmajoriteten i sitt eget land – även i framtiden”. Detta efter utspel från Carl Eos på SD-nära tankesmedjan Oikos och partiets chefsideolog Mattias Karlsson.

Partiledaren Jimmie Åkesson ställde sig tydligt på de senare sida och höll fast vid SD linje om öppen svenskhet. Den som lär sig språket, tar till sig kulturen och värderingarna och identifierar sig som svensk kan enligt Åkesson också bli svensk, oavsett föräldrarnas ursprung. I en debattartikel i Expressen den 30 oktober gav han ett kärvt besked till dem som ville föra partiet i en annan riktning: ”Annars får man kliva av, eller bli avslängd”.
Det var det svenska folkets framtid som majoritet Jomshof ville diskutera. Frederiksen talar uttryckligen om den etniskt danska befolkningen. När hon får precisera vad hon vill bevara är svaret den danska kulturens ställning. Där är den socialdemokratiska statsministern desto mer bestämd.
– Jag är inte anhängare av ett mångkulturellt samhälle där man likställer kulturer.
Varnar för religiösa anspråk på att stå över lagen
Frederiksen pekar särskilt på attityder som hon förknippar med delar av invandringen från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet. Enligt statsministern har alltför många kommit till Danmark som motsätter sig kvinnors jämställdhet, ogillar homosexuella eller anser att islam ska stå över dansk lag.
LÄS ÄVEN: Danmarks socialdemokratiska statsminister: Sverige förstört av invandringen
Hon framhåller samtidigt att det också finns människor som har invandrat och bidragit positivt till Danmark. Det som oroar henne är vad hon kallar en invandrad ”dominanskultur” och vad som händer när andra förväntas rätta sig efter dess normer.
– Den där dominanskulturen är farlig. Och det säger jag som socialdemokrat, som kvinna, som dansk – men också som statsminister i ett land där dominanskultur är oförenlig med det sätt på vilket vi har byggt upp vårt samhälle.
Färre utrikes födda än i Sverige – fem områden på danska listan
Danmark har en betydligt mindre andel utrikes födda än Sverige. Enligt EU statistikbyrå Eurostat var 14,4 procent av Danmarks invånare födda utomlands den 1 januari 2025. I Sverige var andelen 20,8 procent. Det motsvarar ungefär var sjunde invånare i Danmark och var femte i Sverige.
Även i Danmark har segregationen satt tydliga spår. På den statliga lista, som tidigare öppet kallades ”gettolistan”, fanns vid den senaste sammanställningen, i december 2025, fem bostadsområden som myndigheterna numera betecknar som parallellsamhällen. Det var tre färre än året före. Samtliga tre ströks sedan andelen dömda i områdena hade sjunkit.
För att tas upp på listan ska ett allmännyttigt bostadsområde ha minst 1 000 invånare och över hälften av dem vara invandrare från icke-västliga länder eller deras efterkommande. Dessutom ska området passera gränsvärdena på minst två av fyra punkter som gäller arbete och studier, brottslighet, utbildningsnivå och inkomster.
I Sverige klassar polisen 65 områden som utsatta. Av dem bedöms 19 vara särskilt utsatta. Polisens bedömning tar fasta på hur stort inflytande kriminella har över lokalsamhället. SCB och Boverket använder ett bredare mått på utanförskap och har identifierat 167 områden i 60 kommuner där problemen är särskilt stora.
En direkt jämförelse med Danmarks fem parallellsamhällen är svår att göra. För att ett bostadsområde ska hamna på den danska listan måste över hälften av invånarna vara invandrare från icke-västliga länder eller deras efterkommande. De svenska kartläggningarna har inget motsvarande gränsvärde.
Rwanda ska ta emot vuxna som fått avslag
Intervjun i B.T. gjordes sedan Frederiksen på måndagen presenterat planerna på ett gemensamt återvändande- och utvisningscenter i Rwanda. Danmark förhandlar tillsammans med Tyskland, Österrike, Nederländerna och Grekland. Länderna räknar med att kunna sluta ett avtal med Rwanda i början av 2027.
Den danska regeringen vill i första hand kunna skicka dit vuxna utan minderåriga barn som har fått avslag på sin asylansökan. Enligt det danska migrationsdepartementet finns i dag omkring 120 personer i Danmark som uppfyller de villkoren.
LÄS ÄVEN: Danmarks socialdemokratiska statsminister: ”Vi kommer utvisa fler – oavsett anknytning”
Centret ska inledningsvis ha plats för omkring 100 personer åt gången från de fem länderna. De som förs dit ska enligt planen först bo på en öppen mottagningsanläggning. De ska kunna få uppehålls- och arbetstillstånd i Rwanda eller få stöd att återvända till sitt hemland.
Sverige står utanför de fem ländernas förhandlingar med Rwanda. Den svenska regeringen har i stället diskuterat ett gemensamt återvändandecenter med de nordiska grannländerna. Johan Forssell (M) sade i oktober att regeringen stöder modellen och vill se ett pilotprojekt som går att utvärdera, rapporterar Europaportalen. Sverigedemokraterna har dock aviserat att man vill ansluta sig till Rwanda-initiativet.

Vid ett ministermöte i Stockholm den 22–23 oktober förklarade sig de nordiska migrationsministrarna öppna för att undersöka möjligheten att inrätta ett gemensamt center i ett säkert tredjeland. Något värdland pekades inte ut. Ministrarna kom överens om att ta upp frågan igen i december.










