I ett bostadshus på Tøyen i Oslo hör grannarna bönerna genom golvet, även inne i badrummet. Oslo kommuns Plan- och bygningsetat har slagit fast att lokalen i bottenplanet används i strid med tillståndet och krävt att den olagliga användningen upphör. Efter att ägaren överklagat har myndigheten skjutit upp verkställigheten, så verksamheten får tills vidare fortsätta.

Det islamske forbundet, känt som Rabita, hyr lokalen i Sørligata 8 A–D sedan mars 2025, medan förbundets moské i Calmeyers gate byggs om. Fastigheten ägs av Tawfiiq islamsk senter och Tawfiiq kulturhus.

Lokalen är bara godkänd som aktivitetslokal. I tillståndet, som bygger på en ansökan från 2018, ska verksamheten i huvudsak pågå klockan 16 till 19 på vardagar och klockan 10 till 18 på helger. Inte fler än ungefär 55 personer får vistas där samtidigt.

I den ursprungliga ansökan skrev sökanden att antalet elever skulle variera mellan 10 och 55 under dagen, i samband med läxhjälp efter skoltid.

Godkänd för 55 – fredagsbönen samlar många fler

Flera grannar har klagat hos kommunen, och den norska tidningen Document har talat med boende i huset. En granne uppskattar att det vissa fredagar kan vara upp till omkring 200 personer.

– Jag uppskattar att det vissa fredagar kan vara upp till omkring 200 personer. Gatan blir då full med folk och det blir svårt både att parkera och att komma fram med bil.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Norsk stadsdel förvandlas till Mecka

Rabita uppger för Document att antalet deltagare i fredagsbönen ligger på omkring 150. I ett svar till kommunen skriver ägarens advokat att det kan komma inemot 100 till 150 personer till lokalen under dagen, och att fredagsbönen hålls vid två olika tidpunkter.

Plan- och bygningsetaten avfärdar argumentet att lokalen tekniskt sett är dimensionerad för 150 personer. Att den är 740 kvadratmeter och tidigare inrymde en butik i kedjan Rema 1000 ändrar inte tillståndet, skriver stadsbyggnadskontoret i beslutet den 14 oktober.

Faksimil Facebook

Bönerna hörs i badrummet

En klagande har skickat in en video som enligt Document visar att böneutropet, adhan, ropas ut utanför huset. Det sker klockan 15 på fredagar, alltså före den tid då tillståndet medger verksamhet på vardagar.

– Varje fredag klockan 15 spelas högt ljud utanför byggnaden och böneutropet ropas ut, skriver han i ett mejl till Plan- och bygningsetaten.

En annan granne frågar hur det ens är lagligt.

– Jag vill understryka att det här gäller ett bostadshus. Hur är detta lagligt möjligt?

Ytterligare en boende beskriver hur det låter inne i lägenheten.

– Vi kan nu höra böner och sång i vår lägenhet varje kväll. Bullret är outhärdligt.

– Det bor inte ens en enda muslim i vårt hus, och ändå har vi en moské under vårt golv – hur är det möjligt?

Grannen skriver att de har stått ut i mer än ett år, men att det nu är nog.

En som bor precis ovanför lokalen hör bönerna även i badrummet.

– Vi bor precis ovanför lokalen, och böner och annan verksamhet hörs tydligt genom golvet. Jag hör regelbundet böneljud inne i lägenheten, även i badrummet.

En annan granne berättar för Document att de boende aldrig blev informerade när de skulle få en moské som granne.

– Det hölls inget möte och ingen omröstning bland de boende, och vi fick ingen information om att lokalen skulle användas som moské.

Genrebild. Faksimil TikTok

Grannar beskriver också trafik och rörelse vid udda tider på dygnet som också stör i området.

– Det pågår verksamhet vid mycket olika tider på dygnet. Enligt vad jag har sett kommer folk och går både sent på natten och tidigt på morgonen. Det har upprepade gånger varit aktivitet omkring klockan 03, 05 och 22, och folkströmmen upplevs som mycket kraftig.

Kommunen kräver stopp – men det skjuts upp

De första klagomålen kom den 3 juni 2025. Grannar har sedan riktat skarp kritik mot att ärendet länge låg utan handläggare.

Den 14 oktober beslutade Plan- och bygningsetaten att all användning i strid med tillståndet ska upphöra senast den 1 december 2026. Om den olagliga användningen inte dokumenterats som avslutad skulle ett vite på 30 000 norska kronor utgå den 2 december, plus 1 000 kronor om dagen därefter.

Ägaren överklagade den 30 oktober. I ett brev den 5 november meddelar stadsbyggnadskontoret att verkställigheten skjuts upp tills klagomålet är avgjort. Det betyder att föreläggandet tills vidare inte behöver följas.

LÄS ÄVEN: ”De är farliga” – invånarnas oro när jättemoskén växer fram i Skärholmen

Den typiska handläggningstiden för överklaganden är åtta veckor från det att överklagandefristen gått ut, men stadsbyggnadskontoret skriver att det på grund av hög belastning i vissa fall kan ta längre tid.

Om kommunen inte ändrar beslutet går ärendet vidare till Statsforvalteren i Østfold, Buskerud, Oslo och Akershus. I det ursprungliga beslutet anges att en ny tidsfrist i så fall skulle sättas till sex veckor efter Statsforvalterens avgörande.

Stadsbyggnadskontoret understryker att det inte är avgörande om lokalen kan kallas moské. Det som spelar roll är om dagens användning ryms inom det senaste godkända användningssättet. Enligt kommunen ligger användningen närmare ett församlingslokale och är en tillståndspliktig ändring.

Terrorstämplad förening

Rabita sattes 2014 upp på Förenade Arabemiratens terrorlista, och enligt Document har även Egypten nyligen terrorlistat organisationen. Det fick en av grannarna att reagera. Rabita förnekar alla kopplingar till Muslimska brödraskapet.

– Att moskén har kopplingar till terrorism var bara något jag hört, jag visste inte att det stämde. Är det så vill jag ha bort dem från vårt älskade bostadsområde ännu mer, säger en granne till Document.

Grannen berättar också att många norska skolklasser på senare tid har börjat komma på besök och kallar det oroande.

LÄS ÄVEN: Egypten terrorstämplar Islamiska förbundet i Sverige