Affärsmannen Ola Nordquist krävdes på över 125 procent i skatt av en elitgrupp inom Skatteverket som ville slå till även mot fullt laglig skatteplanering. Minst 89 tjänstemän har varit inne i hans sekretesskyddade filer. När hans advokat bad generaldirektören Fredrik Rosengren om ett möte blev svaret nej.

Advokaten Johan Eriksson, som företräder Nordquist, vänder sig nu direkt till myndighetschefen och kräver svar på en rad frågor om hur ärendet har skötts, det skriver han i ett öppet brev i Affärsvärlden.

Rosengren tillträdde som generaldirektör i våras. I en intervju med Svenska Dagbladet i juni medgav han att det kan ha funnits övernitiska tjänstemän och att antalet anställda som öppnat Nordquists filer väcker frågor även hos honom. Eriksson skrev då till honom och bad om ett möte, men fick avslag.

Ville skapa egen praxis

Bakom beskattningen låg den interna gruppen AISS, som Skatteverket uppger har lagts ned. Enligt gruppens eget styrdokument skulle den ifrågasätta även fullt laglig skatteplanering och åstadkomma ny praxis och nya regler. Enligt Eriksson betyder det att myndigheten ville skapa egna regler i stället för att följa dem riksdagen beslutat om.

Som exempel lyfter han exitskatten, en skatt på den som flyttar utomlands. Skatteverket föreslog en sådan skatt redan 2017, och regeringen Andersson började utreda den, men utredningen lades ner när regeringen Kristersson tillträdde. Eriksson menar att myndigheten i stället försökte föra in skatten via praxis, utan riksdagsbeslut.

Skatteverket har tidigare tillbakavisat kritiken. I en replik i Affärsvärlden i mars 2025 skrev dåvarande generaldirektören Katrin Westling Palm att anklagelserna helt saknar grund och att det ingår i myndighetens uppdrag att driva ärenden för att få fram klargörande rättspraxis. Hon hänvisade till att förvaltningsrätten i Stockholm funnit det rimligt att verket bedriver ett särskilt arbete mot internationellt skatteundandragande.

Slutade lämna ut loggar

Nordquists sida begärde ut loggar som visar vem som öppnat hans handlingar, och då framkom att minst 89 tjänstemän varit inne i filerna trots att uppgifterna omfattas av absolut sekretess. En chef knuten till AISS ska ha ägnat tre helgdagar åt att gå igenom Nordquists digitala filer utan att arbeta med fallet.

Loggarna lämnades ut vid tre tillfällen. När en åklagare inledde en förundersökning om dataintrång slutade Skatteverket att lämna ut dem, inte bara till Nordquist utan till flera andra som begärt insyn i sina ärenden. Eriksson menar att myndigheten därmed också satte offentlighetsprincipen ur spel.

Tvist om 125 procent

Skatteverket bestrider att Nordquist betalat 125 procent i skatt. Siffran uppstår enligt myndigheten när skatter och avgifter för både företag och privatperson i flera led läggs ihop, skrev Westling Palm och en avdelningschef i en debattartikel i Expressen i juni 2025. Det handlar om uttagsbeskattning och kupongskatt för en överföring av tillgångar, samt tjänstebeskattning och arbetsgivaravgifter för en utbetald ersättning.

Tvisten rör omkring 100 miljoner kronor och vinstdelningsformen carried interest i riskkapitalbranschen. Förvaltningsrätten har underkänt att Nordquist beskattades två gånger för samma sak, men när de 14 miljoner kronor han enligt domstolen hade rätt att få tillbaka uteblev tvingades han vända sig till Kronofogden, har Affärsvärlden tidigare rapporterat. I september 2025 kallades Westling Palm till riksdagens skatteutskott för att förklara sig.

Eriksson riktar också kritik mot hur hon hanterade ärendet. Tillsammans med två underchefer skrev hon om Nordquist på Skatteverkets webbplats, intranät och i Expressen och talade om en påverkanskampanj mot myndigheten. Dragningen för skatteutskottet gjorde dessutom Nordquists deklarationer och privatekonomi offentliga.

Eriksson uppmanar Rosengren att bryta tystnadskulturen och tillsätta en extern granskning av hur Nordquist har behandlats och beskattats.

– Det borde ligga i ditt intresse att göra rätt, även om det visar att Skatteverket har gjort fel, skriver han.