DEL 3 • I Samnytts tredje del om Migrationsverket medverkar juristen Alexis Karpoff, som arbetade på myndigheten under 1990-talet och senare vid Utlänningsnämnden, tillsammans med en intern källa på verket. Tillsammans beskriver de, utan vetskap om varandras efarenheter, ett system präglat av ekonomiska incitament, roterande dörrar mellan myndighet och ombudssida samt bristande kontroll – där rättssäkerheten enligt källorna satts ur spel. Samtidigt tecknas bilden av en arbetsmiljö där vissa religiösa symboler accepteras, medan andra, som Davidsstjärnan, inte anses möjliga att bära öppet.

Alexis Karpoff, som är jurist och född i Shanghai men uppväxt i Baltikum och Ryssland, arbetade på Migrationsverket under 1990-talet och därefter vid den dåvarande Utlänningsnämnden. Senare har han tagit forskaruppdrag och även arbetat med människorättsorganisationer i Ryssland, men är sedan länge asyljurist i Sverige. Karpoff berättar att han fortfarande är verksam och att han har insyn i Migrationsverket, bland annat som ombud. Samnytt pratar med honom om hans samlade erfarenheter.

Det första vi frågar Karpoff är varför han slutade på myndigheten:

– Jag fick sparken för att jag ställde frågor, svarar han direkt.

Du har sagt att det förekom grov brottslighet på Migrationsverket, hur vill du beskriva det?

– Någon gång i maj 1991 upptäckte jag att folk som var anställda på Migrationsverket förekom som anställda på advokatbyråer under sommaren eller andra tider när de var lediga. Då var de väldigt påstridiga. Han fortsätter:

– När jag frågade kollegor och mellanchefer skrattade de bara och sa att ledningen alltid tyckt att det är bra om folk kommer iväg och inte stannar för länge. Det var alltså en medveten politik, säger han till Samnytt. Karpoff går vidare:

– Jag märkte att de som fick dessa praktiktjänster blev insnärjda av advokatbyråerna, som började kräva tjänster av dem, att man skulle hjälpa till med uppehållstillstånd. Han fortsätter:

– Jag upptäckte omkring 2004 att anställda tog tjänstledigt ett halvår eller ett år och öppnade egen firma. Migrationsverket förordnade alltså sina egna anställda som biträden åt asylsökande. Och det berättade man aldrig för den asylsökande – att biträdet jobbar här i samma korridor som oss utredare.

LÄS DEL 1 i SAMNYTTS SERIE: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

LÄS DEL 2 i SAMNYTTS SERIE: Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”

Det känns som att de har tagit över. Det är en konstig känsla. Förutom att de pratar dålig svenska så vet de flesta som jobbar på verket ingenting om Sverige och är helt ointresserade av omvärlden.

Alexis Karpoff, jurist, om klantillhörigheterna på Migrationsverket

Han berättar vidare att de som praktiserade på advokatbyråerna började ta betalt – av den asylsökande.

– Det kunde handla om ganska mycket pengar. Slutligen var det en hel del utredare som var insnärjda i de här brottsliga strukturerna som inledningsvis utgick från advokatbyråerna, säger Karpoff.

Migrantströmmar i Europa. Foto: Joachim Seidler CC BY 2.0

En central del i Karpoffs kritik rör de ekonomiska incitamenten i processerna. Han menar att det paradoxalt nog kan vara mer lönsamt med ärenden som leder till avslag – eftersom avslag nästan alltid överklagas och genererar fler processmoment.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket vet inte hur mycket de betalar asyladvokater

– Ju längre tid ett ärende löper – Migrationsverket, förvaltningsdomstol – desto mer pengar kan man tjäna eftersom man kan dra ut på tiden. Man kan åberopa allt möjligt, beställa in saker, använda intyg, säger han.

Han beskriver även en tidigare ordning med omfattande läkarintyg.

– Tidigare kopplade man in läkare och läkarintyg. De var väldigt glada när det var en hög med läkarintyg – då kunde man hänvisa till dem och bli friställd från uppdraget att utreda ordentligt.

2015 – 2016: ”Order uppifrån”

Karpoff pekar särskilt ut åren 2015–2016 som en period då beslutsfattandet enligt honom blev starkt orderstyrt.

– Då fick Migrationsverket order till ledningen att alla syrier var flyktingar. Det räckte med att man kunde säga något om Syrien, det behövdes inte ens dokument. Allt gick i rasande fart. Det passade myndigheten eftersom det gick mycket snabbare då, säger han.

Han menar också att Migrationsverket fuskade med utredningar genom att medvetet förvränga och missförstå – och att UD:s så kallade ”landrapporter” ofta var falska.

– Det handlar om mångåriga strukturer och förfaranden som byggts upp inom myndigheten.

LÄS ÄVEN: Ny kritik mot Migrationsverket – hanterar ärenden godtyckligt

Karpoff säger att Migrationsverket enligt hans erfarenhet ibland avfärdar dokument från vissa regioner som opålitliga, medan man godkänner dokumentation från andra länder, inte sällan länder i Mellanöstern och Afrika, utan samma skepticism.

Allt detta med invandringen är en guldkalv för jurister, också eftersom invandrare begår flest brott.

En av Samnytts källor från Migrationsverket

– Om man kommer från länder i före detta Sovjet och Östeuropa säger man att dokumenten ser korrekta ut men kan vara ifyllda av vem som helst. Däremot om man kommer från Eritrea, Etiopien, Syrien – där verkar de godkänna allting. Då är det inte alls så noga, menar han.

Menar du att det handlar om korruption?

– Det är inte bara korruption. Det är grov brottslighet.

Karpoff avslutar med att lyfta de dåliga språkkunskaperna på myndigheten, något även Samnytt har beskrivit i tidigare artiklar. Han kommer också in på upplevelsen av att olika klantillhörigheter har fått fäste i myndigheten idag. Han berättar att han ibland är där som ombud.

– Det känns som att de har tagit över. Det är en konstig känsla. Han går vidare:

– Förutom att de pratar dålig svenska så vet de flesta som jobbar på verket ingenting om Sverige och är helt ointresserade av omvärlden. Han avslutar:

– Att prata om rättssäkerhet är fullständigt löjligt. Jag tycker att svenskar borde jobba på Migrationsverket och att de ska vara välutbildade och intresserade. Det kan man inte säga om dagens anställda.

”Man kan inte jobba på verket och på byrå samtidigt – men…”

En av våra källor inifrån Migrationsverket bekräftar delvis Karpoffs uppgifter om hur rollerna som handläggare och offentliga biträden ibland sammanblandas.

– När det gäller asylärenden så har alla rätt till ett offentligt biträde. Man kan ju idag inte jobba på byrå och som handläggare på Migrationsverket samtidigt. Källan fortsätter:

– Däremot är det många som slutar på Migrationsverket och börjar på byrå efteråt. Och då är det väl sannolikt att nya ärenden ”rör sig” till en. Det händer hela tiden. Man ser någon i huset och tror att de jobbar kvar – men nej, de jobbar på byrå nu, berättar källan. Det är hur vanligt som helst.

Källan beskriver det som ett kretslopp där samma personer dyker upp i nya roller.

Jag vet en judinna som bar en Davidsstjärna under kläderna för att hon var livrädd att den skulle synas. Hon sa till mig att hon aldrig skulle våga bära den öppet på jobbet.

En av Samnytts källor från Migrationsverket

Vi kommer in på hur de ekonomiska incitamenten kan påverka processerna. Källan beskriver migrationsjuridiken som ekonomiskt mycket lukrativ – särskilt när jurister riktar in sig på invandrargrupper där det finns stor efterfrågan och få jurister.

– Det som hänt de sista åren – och det är jättevanligt idag – är att andra generationens invandrare läser juridik. Om du tar exempelvis en kurd som kan juridik – då har de precis hur mycket arbete som helst, säger källan och fortsätter:

– Dels från Migrationsverkets sida, men också för att de är överrepresenterade bland kriminella.

LÄS ÄVEN: Gangsteradvokaterna ”Kungen” och ”Prinsen” döms för grova brott

Samnytts källa menar att några jurister som riktat in sig på en viss etnisk grupp ”badar i pengar” och att det kan finnas en koppling mellan ekonomiskt starka nätverk och valet av jurister.

Genrebild på en ny sorts jurister i Sverige, medialt uppmärksammade som ”gangsteradvokaterna”. Amir ”Prinsen” Amdouni och Ekrem ”Kungen” Güngör. Bild: Kickan Nikolic.

Källan berättar vidare att det även finns svenska advokater som exempelvis riktat in sig på den somaliska gruppen, en etnisk grupp där det finns väldigt få jurister, vilket i sin tur leder till många uppdrag och höga inkomster. Vår källa går vidare:

– Men kommer du från en viss klan är det ganska naturligt att din klan anlitar den här personen. Är du ensam jurist i din etniska grupp får du hur mycket klienter som helst, säger källan och fortsätter:

– Allt detta med invandringen är en guldkalv för jurister, också eftersom invandrare begår flest brott.

LÄS ÄVEN: Advokaterna som tjänade över en miljon på migranter förra året

Vi kan ju ta dem i det som kallas ”förvar”, men då släpps de oftast ut av domare. Och de som är rutinerade vet ju när det närmar sig förvar, och då håller de sig långt från Migrationsverket.

En av Samnytts källor från Migrationsverket

Samtalet kommer in på att mycket av detta även är offentligt finansierat, alltså med skattemedel.

Står Sverige för kostnaderna, när det till exempel gäller tolkar och ombud?

– Ja, har du inga ekonomiska tillgångar blir du bjuden på allt. Tolkar, biträden och så vidare. Ofta är människor som är kriminella skrivna som att de inte har tillgångar, och då blir allt gratis, säger källan och fortsätter:

– Sköter du dig och har pengar så får du betala. Men man kan ju också ha försäkringar.

Skötsamma utvisas – de som avviker blir kvar

Källan bekräftar också den paradox som ofta diskuteras i offentligheten – att de som följer reglerna riskerar att utvisas, medan de som avviker kan stanna länge.

Samnytt beskrev i en tidigare artikel att vissa länder i Mellanöstern inte tar emot medborgare som har begått brott, vilket ger incitament att begå brott i Sverige, för att sedan få stanna. Vår källa utvecklar detta resonemang:

– De som är skötsamma följer besluten. De kommer på möten och försöker göra rätt. Men det är ofta de som också utvisas, berättar källan och fortsätter:

– De som är kriminella kommer inte på möten, de gömmer sig. Då blir det svårt att utvisa dem.

Ungersk gränspolis och Migrationsverket. Foto: Délmagyarország/Schmidt Andrea CC BY-SA 3.0 och Google

Källan beskriver hur processer kan börja om gång på gång när personer försvinner och återkommer.

– Sen ska det börja om från början. Det blir ett nytt varv. Källan fortsätter:

– Vi kan ju ta dem i det som kallas ”förvar”, men då släpps de ofta ut av domare. Och de som är rutinerade vet ju när det närmar sig förvar, och då håller de sig långt från Migrationsverket.

LÄS ÄVEN: Minst tre invandrare har rymt från Migrationsverkets förvar

Hur skulle du beskriva det här systemet?

– Systemet vi har idag gynnar de som inte samarbetar. Och de skötsamma missgynnas av det. Så är det. Källan går vidare:

– Alla de här fallen man läser om i media, den och den blir utvisad efter så många år. Då utelämnar man ju att den här personen har hållit sig gömd i massa år och inte följt beslutet. Samnytts källa fortsätter:

– Och vi får ju inte ta till några tvångsåtgärder. Då lämnas det över till polisen och den myndigheten är ju tyvärr extremt ineffektiv. I princip måste du åka fast för ett annat brott om något ska hända. Detta känner ju de flesta asylsökande till och många byter inte ens adress.

Källan beskriver samtidigt fenomenet med att många asylsökande är skrivna på en felaktig adress och att det inte kontrolleras.

LÄS ÄVEN: Regeringen skärper kraven på återvändande – Migrationsverket får nytt uppdrag

– Det finns vissa personer som har 50 asylsökande som bor på samma adress. Det är såklart helt omöjligt. Man har ett sådant ställe därför att man vet att polisen aldrig kommer att eftersöka en där, om de ens skulle försöka. Det här görs fortfarande, säger källan.

Religion, symboler och politisk slagsida

Vår källa tar återigen upp myndighetens politiska slagsida och samtalet kommer in på att personen tidigare uppgivit att muslimer idag utgör en tredjedel av de anställda – och hur man ser på religiösa symboler i arbetsmiljön. Vår kontakt på myndigheten har tidigare tagit upp Muslimska brödraskapet.

Är Muslimska brödraskapet närvarande bland de anställda?

– Man vet ju inte vilka som tillhör Muslimska brödraskapet, även om man har sina aningar. Men deras agenda, den är ju stark, deras syn på världen sitter ju djupt hos många medarbetare på Migrationsverket. Källan går vidare:

– Det gäller både muslimer och vänstersympatisörer.

LÄS ÄVEN: Muslimska brödraskapet planerade flytt till Sverige och intensifiera infiltrationen

Källan menar att detta i första hand har med Socialdemokratin att göra, att partiet tidigt förstod att detta handlade om stora väljargrupper, men att även andra partier senare har tagit in islamister på ledande befattningar.

– Och det här sprider sig naturligtvis in i myndigheterna, särskilt Migrationsverket, där en stor del av de anställda redan är troende muslimer. Det finns ingen annan myndighet som har så många islamister anställda.

Symbol Muslimska brödraskapet, muslimska män i moské. Grafik: Samnytt och Grok

Som exempel tar källan upp att det knappt finns någon som stödjer Israel på myndigheten.

– De få som gör det, gör det bakom stängda dörrar. Den islamistvänliga vänsteragendan präglar omkring 75 procent av medarbetarna, skulle jag bedöma.

Kan man bära en Davidsstjärna som anställd på Migrationsverket?

– Nej. Jag vet en judinna som bar en Davidsstjärna under kläderna för att hon var livrädd att den skulle synas. Hon sa till mig att hon aldrig skulle våga bära den öppet på jobbet. Källan fortsätter:

– Men det går alldeles utmärkt att bära hijab. Även syrianerna bär ju kors.

Hijab är okej, kors är okej, men Davidsstjärna är inte okej på en svensk myndighet som Migrationsverket?

– Nej, den vågar man inte bära på Migrationsverket.

LÄS ÄVEN: Samnytts avslöjanden om Migrationsverket pressar regeringen

Tillsammans ger Karpoffs vittnesmål och den interna källans beskrivningar en samstämmig bild av allvarliga strukturella och kulturella problem som sträcker sig över decennier.

Även om de verkar i olika tider och roller pekar båda på samma återkommande mönster – otydliga gränser mellan myndighetsutövning och ombudssida, ekonomiska drivkrafter som riskerar att påverka processerna samt ett system där kontrollmekanismer enligt källorna varit otillräckliga. Resultatet, menar de, är en asylprocess där utfallet inte alltid avgörs av sakprövning utan av hur väl den sökande – eller dennes ombud – navigerar systemet.

Samnytt har i denna artikelserie låtit flera röster med insyn i Migrationsverkets arbete komma till tals. De uppgifter som framkommer väcker allvarliga frågor om rättssäkerhet, antisemitism och myndighetskultur – frågor som ytterst rör förtroendet för en av statens mest centrala funktioner. Granskningen fortsätter. Vi har nu fått kontakt med Migrationsverket och kommer framöver att rapportera om hur de ser på dessa uppgifter.

LÄS DEL 1: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

LÄS DEL 2: Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”

Mindre än 1% av våra läsare stödjer oss

Hundratusentals läser Samnytt, bara 1 av 100 bidrar. Hjälp oss växa och fortsätta leverera djupgående reportage och granskningar.

Utan ditt stöd finns inte Samnytt.

Inga annonsörer. Inget statligt stöd. Bara våra läsare. Tack vare er har Samnytt publicerat över 31 000 artiklar som har utmanat den tillrättalagda bilden i Sverige.

123 083 33 50

Swisha valfritt belopp

Tack för att du läser och stöttar Samnytt