Ny lag stoppar svenskarnas insyn i bidragsfinansierade klimatprojekt

En ny lag som träder i kraft 1 december ska stoppa allmänhetens insyn i framtida klimatprojekt som finansieras med skattemedel. Det har regeringen beslutat. Men den nya sekretesslagen möter kritik, från inte minst Sverigedemokraterna.

Strategiskt nettonollprojekt. Det är ett nytt begrepp att lägga på minnet för den som vill hänga med i klimatlingot.

Begreppet lanserades förra sommaren och går i korthet ut på att företag som anses syssla med sådana projekt får en gräddfil till såväl tillstånd som skattebidrag.

Vad det handlar om

Så vad är ett strategiskt nettonollprojekt?

Det är ett projekt inom industrin som anses bidra till den så kallade gröna omställningen: Minskandet av utsläpp av kol från fossila källor till ett nettonoll.

Det är EU som tagit fram konceptet, och en tillhörande lista med 19 nettonolltekniker. Solenergi, vindkraft och biotekniklösningar finns med på listan. Dessutom finns en punkt 20 på listan, ”projekt för avkarbonisering inom energiintensiv industri”, som emellertid inte räknas som en nettonollteknik.

Och företag som har projekt inom något av dessa 20 områden, kan alltså beviljas en särskild status.

”Strategiska nettonollprojekt har en ’prioritetsstatus’ vilket innebär att de kan anses vara av ett allt övervägande allmänintresse och till gagn för allmän hälsa och säkerhet”, skriver regeringen i en promemoria från februari i år.

Ny sekretesslag

Men vägen mot klimatparadiset stöter på patrull: Undersökande journalister och nyfiken allmänhet. Kreti och pleti som begär ut allmänna handlingar; exempelvis för att ta reda på vart alla skattepengar tar vägen.

Denna allmänhet har även möjlighet till insyn i ansökningsprocesserna för de företag som ansöker om att få sina satsningar dubbade till strategiska nettonollprojekt. Åtminstone så som lagen ser ut just nu.

Detta ses som problematiskt, och är något som regeringen vill ändra på. I en proposition till riksdagen föreslås ett antal lagändringar, vilka innebär att de strategiska nettonollprojekten kommer omfattas av sekretess. Detta i syfte att skydda de företag som ansöker om att få status som strategiskt nettonollprojekt.

Visserligen konstaterar regeringen i sin proposition att: ”Rätten att ta del av allmänna handlingar är en grundlagsskyddad rättighet som utgör en viktig del av Sveriges demokratiska statsskick. Insynsintresset bedöms främst bestå i allmänhetens möjlighet att granska vilka projekt som erkänns och vilka omständigheter som legat till grund för sådana beslut.”

Men kommer senare i samma proposition fram till att: ”Vid en samlad bedömning anser regeringen att behovet av sekretess för uppgifter om affärs- och driftsförhållanden i ärenden om strategiska nettonollprojekt väger tyngre än insynsintresset.”

Tumme upp från remissinstanserna

De remissinstanser som regeringen hämtat in synpunkter ifrån gällande den nya sekretesslagen utgörs främst av olika länsstyrelser; det vill säga staten; eller myndigheter. Och de är nästan allihop oåterhållsamt positiva till förslaget.

En remissinstans, Mobility Sweden, är emellertid försiktigt kritisk till idén om att lägga locket på. Åtminstone helt och hållet.

”Undertecknad instans bejakar behovet av att skydda affärs- och driftförhållanden men vill samtidigt framhålla vikten av transparens i beslutsprocessen. För att upprätthålla allmänhetens förtroende och möjliggöra en vetenskapligt förankrad diskussion om projektens klimatpåverkan, bör en balans uppnås mellan sekretess och offentlighet”, står att läsa i deras remissvar.

– Men jag är inte så kritisk egentligen. Det är mer ett medskick till myndigheterna när de implementerar den nya förordningen, säger Mobility Swedens kommunikationschef Emmi Antonsson, som skrivit remissvaret, till Samnytt.

Hon påpekar att Mobility Sweden som bransch inte är direkt berörd av den föreslagna lagen, utan mer indirekt som beställare från den framtida nettonollindustrin.

SD säger nej

Den nya sekretesslagen möter även motstånd från Sverigedemokraterna. Josef Fransson, en av partiets tre ledamöter i näringsutskottet, lämnade under måndagen in en motion om mer transparens när företag söker offentligt stöd.

– Generellt så måste de här gröna projekten genomlysas mer, säger Josef Fransson till Samnytt.

– Man måste ha större möjligheter att granska affärsidén när det ska pumpas in, inte miljoner utan miljarder, i olika så kallade gröna industriprojekt.

SD-politikern tycker att regeringen går i fel riktning med sitt förslag på ökad sekretess.

– Just den här gröna industrin med Northvolt, Stegra och före detta H2 Green Steel behöver mer genomlysning. Det hade gått så himla långt innan Northvolt gick i konkurs. Det borde man ha kunnat stoppa mycket, mycket, mycket tidigare, innan det hade kostat de här miljardbeloppen för AP-fonderna, Riksgälden och alla andra.

Josef Fransson föreslår samma öppenhet för gröna företag som ansöker om statligt stöd, som för de företag som ansöker om att bli börsnoterade, genom att ålägga dem att ta fram så kallade prospekt.

– Om de också tvingas ta fram motsvarande prospekt, så blir det en större öppenhet. Då kan man stoppa vansinniga affärsupplägg redan i sin linda, säger Josef Fransson.

LÄS ÄVEN: Politikerna ändrade lagen – satsade pensionspengar på Northvolt