Tusentals pensionärer med invandrarbakgrund uppges leva på falska adresser eller i hemlighet ha flyttat tillbaka till sina forna hemländer. Trots att fusket kostar svenska skattebetalare hundratals miljoner varje år leder det sällan till straff. Systemet bygger på gammaldags tillit, vilket utnyttjas i stor skala.
Bostadstillägg och garantipension är tänkta som ett skyddsnät för äldre med små inkomster. Många av dessa är personer som när de går i pension aldrig kommit i arbete i Sverige och därför saknar pensionsgrundande inkomst. Bidragen har blivit en inkomstkälla för personer som lämnar Sverige utan att anmäla det. I vissa fall finns organiserad kriminalitet i bakgrunden
Ett tydligt exempel är mannen från Irak som uppgav en adress i Eskilstuna men i själva verket levde i sitt forna hemland. Under tre års tid hann han kvittera ut omkring 395 000 kronor i olika stöd. När fusket avslöjades blev straffet blygsamt: böter på 5 000 kronor och ett återbetalningskrav på 400 kronor i månaden – summor långt ifrån de pengar som försvunnit från statskassan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Rapport: Invandrare bakom assistansfusket
Fallet är långt ifrån unikt. Enligt Pensionsmyndighetens egna siffror handlar det om omfattande summor: de 50 största fuskarna de senaste åren har tillsammans tillskansat sig över 10 miljoner kronor. Kontrollerna är ytterst bristfälliga, så mörkertalet för fusk kan vara enormt.
Leila: från uppehållstillstånd till fusk med bidrag
Ett annat exempel är Leila, som kom till Sverige från Mellanöstern vid 57 års ålder. Hon fick uppehållstillstånd och senare medborgarskap – trots att hennes boendeförhållanden flera gånger ifrågasattes och hon en period var avskriven från folkbokföringen som en person med ”okänd hemvist”.
När Leila till slut fick en förstahandslägenhet i Malmö började problemen på allvar. Lägenheten stod i stort sett tom och användes i perioder av personer med koppling till grov brottslighet. Själv bodde hon hos sin son Fares när hon var i Sverige men oftast i hemlandet i Mellanöstern – men bidragen från staten fortsatte rulla in.
Genom garantipension och bostadstillägg fick Leila omkring 130 000 kronor om året. Efter en utredning stoppades utbetalningarna och hon krävdes på 93 000 kronor i återbetalning för att ha levt på falsk adress.
Samtidigt hade Försäkringskassan upptäckt ytterligare felaktigheter: bostadsbidrag på 39 000 kronor kopplade till dolda inkomster. Sonen Fares ska enligt uppgifter ha skött moderns bank-ID, hanterat hyran och kontrollerat utbetalningarna – och det finns misstankar om att han även tagit hand om pengarna från svartuthyrningen.
”Systemet bygger på tillit”
Kontrollerna är närmast obefintliga. Ett beslut om bostadstillägg gäller i praktiken på livstid, och det görs inga regelbundna uppföljningar. Myndigheterna är beroende av tips för att upptäcka fusket.
Lisa Nordenhäll, enhetschef på Pensionsmyndigheten, beskriver situationen i en kommentar till Hem & Hyra:
– De system som finns för att betala ut till exempel pensioner eller Försäkringskassans förmåner bygger mycket på tillit. Vi betalar ut och den som är mottagare är skyldig att komma in med vissa uppgifter.
LÄS ÄVEN: SD kräver kontroller för att stoppa invandrarfusk med pensioner
Med andra ord – staten litar på att mottagarna är ärliga, precis som i det gamla svenska folkhemmet. Men i dagens samhälle där andra värderingar slagit rot fungerar det inte.
Nästan ingen döms
Statistiken talar sitt tydliga språk: 998 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har identifierats de senaste fem åren. Pensionsmyndigheten har polisanmält 904 fall av fusk men endast 20 personer har dömts – tillsammans för 2,4 miljoner kronor, en blygsam andel av det konstaterade fusket som dessutom kan vara än mer omfattande än känt.
De flesta utredningar läggs ner därför att den misstänkte hunnit lämna landet eller för att brotten preskriberats. Resultatet är att fusket i praktiken är riskfritt.
Ett växande hot mot välfärden
Skatteverkets kartläggning visar att folkbokföringen innehåller över 200 000 fel. Felaktiga adresser, personer som rest utomlands men står kvar i Sverige, och rena fantomidentiteter gör systemet sårbart och underlag för fusk och brott.
Politiker talar nu om att skärpa kontrollerna – bland annat med flygplatskontroller och biometriska data. Men än så länge bygger välfärdsstaten på samma princip som tidigare: att alla är ärliga. Under tiden fortsätter enorma belopp i skattepengar att försvinna i händerna på dem som lärt sig utnyttja systemets svagheter.
