Brasilien-korrespondenten Henrik Brandão Jönsson skriver i DN om den ”orangea våg” som sveper över Brasilien efter Flávio Bolsonaros oväntat starka resultat i första presidentvalsomgången. Redan det begreppet avslöjar hans propaganda. I hans och DN:s värld är det inte miljoner brasilianare som har tittat på sitt land, gjort en politisk bedömning och röstat därefter. Det är en ”våg” som kommer svepande, gärna med Donald Trump i bakgrunden, och DN behöver naturligtvis hjälpa sina läsare att förstå vilka farliga krafter som satts i rörelse. Klassisk DN-propaganda.

Problemet är vad Brandão Jönsson måste rensa bort för att få ihop den agendasättande berättelsen.

Lula da Silva är nämligen ingen fläckfri demokratisk landsfader som plötsligt hotas av irrationella högerväljare. Han dömdes för korruption och penningtvätt efter den enorma Lava Jato-härvan och satt 580 dagar i fängelse. Domarna upphävdes sedermera på juridiska grunder och Lula kunde återvända till politiken.

I en artikel som försöker förklara varför en så stor del av Brasilien röstar emot honom borde detta rimligen vara en ganska central del av bakgrunden. Men då blir förstås historien betydligt mindre behändig för DN att hantera.

Än mer besvärande för DN:s saga är vad som hänt med yttrandefriheten och rättsväsendet i Brasilien sedan vänstern tog över. Högsta domstolsdomaren Alexandre de Moraes har under flera år blivit symbolen för en brutalt hård maktutövning mot sina politiska motståndare på Bolsonaro-sidan och dess medier.

Konton har stängts, innehåll förbjudits och X blockerades i hela Brasilien. Den som använde VPN för att kringgå blockeringen kunde hotas med böter på 50 000 real, cirka 100 000 svenska kronor, per dag! President Lula ställde sig öppet bakom Moraes i striden med Elon Musk.

Stor vrede

Detta har naturligtvis väckt vrede. Stora demonstrationer har hållits mot Moraes och vad demonstranterna betraktar som censur och politisk förföljelse.

Samtidigt har Jair Bolsonaro utsatts för en lång rad rättsliga ingripanden, fått sitt pass beslagtaget, förbjudits att kandidera och slutligen dömts i kuppmålet. Bolsonaro-sidan har konsekvent hävdat att rättsväsendet används som ett politiskt vapen mot oppositionen.

LÄS ÄVEN: Brasilien: Enorma protester mot krympande yttrandefrihet

Och här borde åtminstone en liten journalistisk varningslampa börja blinka, eftersom den brasilianska högsta domstolen inte direkt befinner sig i något tillstånd av oantastlig trovärdighet. Alexandre de Moraes har under 2026 åter hamnat i centrum för kontroverser, denna gång kring Banco Master-skandalen, samtidigt som domstolens politiska roll blivit en fortsatt stridsfråga.

Men inget av detta passar särskilt bra in i DN:s dramaturgi. Om läsaren får veta att Lula själv har ett enormt korruptionsbagage, att miljontals brasilianare upplever rättssystemet som politiserat och att samma maktapparat som släppte ut Lula ur fängelset sedan använt extraordinärt hårda metoder mot Bolsonaro, blir den där enkla berättelsen om ”demokratin” mot den ”orangea vågen” inte lika enkel längre.

Klassisk DN-propaganda

Och det är just denna form av propaganda som är så effektiv, eftersom DN inte behöver hitta på särskilt mycket. Man behöver bara välja. Bolsonaros belastningar kommer med, Lulas försvinner. Högern anklagas för auktoritära tendenser, medan vänsterns faktiskt diktatoriska maktutövning ignoreras. Misstron mot Bolsonaro blåses upp, medan misstron mot domstolarna, Moraes och Lula reduceras till något läsaren knappast behöver besväras med.

Resultatet blir närmast parodiskt för en tidning som kallar sig liberal. Om en högerregering hade haft en domare som stängde sociala medier, hotade VPN-användare med enorma böter och samtidigt spelade en central roll i rättsprocesserna mot landets viktigaste oppositionella rörelse hade DN förmodligen producerat en mindre skog av texter om demokratins död. I Brasilien är måltavlan Bolsonaro, och då tycks den liberala principfastheten plötsligt bli betydligt lika slapp som kokt spagetti.

Samtidigt visar årets val vilka frågor brasilianarna faktiskt oroar sig för: levnadskostnader, brottslighet och korruption hör till de centrala frågorna, och Lula möter missnöje både med ekonomin och med sitt parti.

Flávio Bolsonaros 47 procent i första omgången kom inte ur tomma luften och inte heller därför att Donald Trump stått någonstans i Florida och trollat med brasilianarnas hjärnor i någon valpåverkanskampanj.

Flavio Bolsonaro kampanjar och tillsammans med sin far – tidigare presidenten – som numera är fängslad. Faksimil Facebook

Och föga förvånande bli brasilianerna själva statister i sin egen demokrati när man läser Brandão Jönsson och DN. När de röstar på det alternativ DN ogillar måste deras beteende förklaras som en internationell ”våg”, medan orsakerna som finns framför näsan på dem – Lulas historia, korruptionen, brottsligheten, censurstriden och misstron mot ett allt mer politiserat rättsväsende – ignoreras helt.

DN informerar alltså inte bara läsaren om Brasilien utan sorterar verkligheten åt läsaren och ser till att precis de fakta som riskerar att göra Bolsonaro-väljarnas agerande begripligt hamnar utanför berättelsen.

Det är ett klassiskt sätt att bedriva propaganda, som DN tyvärr gjort till sitt signum under lång tid.

Heja Bolsonaro.

LÄS ÄVEN: DN spred okritisk fantasirapport om vinster med invandringen i Sandviken