LEDARE • Egentligen borde detta inte behöva sägas. Det svenska valsystemet, liksom nästan allt annat i den här byråkratin, byggdes för svenskar. Det fungerar bland människor med ungefär samma kultur, samma skam, samma vana att inte utnyttja varje lucka. Det fungerar inte när man importerar stora mängder från klansamhällen och sedan låtsas att personkrysset är en individuell handling. Därför borde systemet göras om.

Institutionerna växte fram i ett land som såg radikalt annorlunda ut. Sverige byggde under lång tid på något både värdefullt och internationellt ovanligt, nämligen hög tillit. Man utgick från att den andre följde reglerna, höll sitt ord och inte systematiskt försökte lura systemet. Det gjorde landet enkelt. Bankkonto, abonnemang, myndighetskontakt – ofta räckte ett personnummer och ett telefonsamtal.

Jag bodde i Australien för drygt tjugo år sedan minns jag att jag tänkte att deras deras papper, identitetskontroller och skytteltrafik var idiotiska. Jämfört med Sverige var det en mardröm att starta ett el- eller internetabonnemang. Anledning var att Sverige var ett högtillitsland har jag förstått sedan dess.

Tydlig forskning

Detta är också något statsvetarna Bo Rothstein och Sören Holmberg har beskrivit Sverige som. Deras forskning vid Göteborgs universitet visar att mellanmänsklig tillit fungerar som socialt kapital, alltså den gör samarbete billigare och minskar behovet av kontroll. Sverige ligger fortfarande högt, även om kurvan pekar åt fel håll. Den avgör om folk accepterar skatt, välfärd och beslut som går emot dem. Rothstein pekar särskilt på opartiska institutioner.

Korruption, nepotism och klientelism är motsatsen till det Sverige försökte vara. Men sådana negativa normer förändras inte med ett svenskt uppehållstillstånd. Istället importeras de.

Det finns också ett statistiskt samband mellan etnisk heterogenitet och social tillit. En metastudie i Annual Review of Political Science sammanställde 1 001 skattningar från 87 studier och fann ett signifikant negativt samband mellan etnisk mångfald och social tillit, särskilt när mångfalden mättes lokalt och tilliten gällde närområdet. Etnicitet är ine den enda föklaringen utan, ekonomi, segregation och institutioner spelar roll, men föreställningen att man på kort tid kan byta ut ett lands demografi utan att röra de sociala förutsättningarna är milt uttryckt naivt.

Svenska data säger samma sak. SCB:s medborgarundersökning visar att utrikes födda i lägre utsträckning än inrikes födda uppger att människor i allmänhet går att lita på. Skillnaden är större bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Europa. Gissa vad som händer med institutioner byggda för det ena när man fyller dem med det andra.

Sverige sover fortfarande

När jag i en SR-intervju på valnatten påtalade precis vad det handlar om, valboskap, så gick det hus i helvete. Det naiva lilla Sverige tvingades av SD och verkligheten inse att volymerna på invandringen var för höga. Det tog lång tid att få till stånd. Men reaktionerna när vi börjar prata demografi är densamma som 2010, lika ängsligt som då.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Etablissemanget är lika ängsligt som 2010”

Återigen vaknade dock etablissemanget upp till klanröstningen. Samnytt har rapporterar om klanröstning i många år. Men i årets val blev debatten allmän. Såklart började de vanliga vänsterliberalerna att försvara det som hänt, eller ursäkta det. Batixhäxor försöker välkomna det, som denna sossetanten som säljer ut sitt eget land till främmande folk:

Landsförräderi är det ord som kommer närmst till hands och hon är inte ensam om det.

Personvalet måste göras om

Den statliga utredningen om parallella samhällsstrukturer, SOU 2026:53, beskriver miljöer med kollektivistiska och patriarkala normer, låg tillit och bristande acceptans för samhällskontraktet, och hur släktbaserade strukturer påverkar integrationen och demokratin. Brå har studerat hur kriminella och andra systemhotande grupper försöker påverka kommunala förvaltningar, förtroendevalda och partier. Sverige har redan tvingats se det i välfärden, rättsväsendet och myndigheterna, exempelvis Migrationsverket.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

Personvalet är samma problem. Det svenska systemet är i grunden ett partival men personrösterna kan ändå kasta om listorna. I riksdagen räcker fem procent av partiets röster i valkretsen. I kommun och region gäller också fem procent, med en lägstanivå på 50 respektive 100 personröster. Den som passerar spärren går före personer som partiet själv satt högre. Tanken är sympatisk om väljaren är en individ men den är djupt naiv om väljaren är ett klan eller etnisk grupp.

Mohamed Abdukardir Ali är i årets val den mest omtalade, men långt ifrån den enda som ni kunde se i klippet ovan. Detta är större än brottet endast.

Att folk frivilligt röstar på samma kandidat är vad personvalet är till för. En populär lokalpolitiker kan göra det efter år av arbete. Problemet är miljöer där röstning är kollektiv där familjeöverhuvuden, religiösa företrädare och föreningsledare kan leverera ett block. Än värre blir det när detta ”block” kommer utifrån, utan svenska värderingar, svensk förankring eller ens födda i landet.

Få svenska väljare personkryssar över huvudtaget. En liten, välorganiserad grupp får därmed en betydelse som inte står i proportion till dess antal.

Detta borde göras

För det första borde lagen göras om så att endast svenska medborgare får ställa upp i val. För det andra borde det vara ett krav på att personen i fråga är född i Sverige.

Med stenhårda medborgarskaps krav skulle detta leda till att barn till välanpassade och assimilerade invandrare kan ställa upp i val. Den ordningen tror jag få personer skulle haft någon invändning emot. Då skulle det alltså handla om att ett par föräldrar invandrar hit, och godkänns att bli medborgare efter strikta krav. De kommer då att ha lärt sig svenska, assimilerat sig, försörjt sig själva utan allvarligare klander.

Dessa anpassade invandrare får barn som då har sitt medborgarskap med födseln och är född i Sverige. Givetvis bör vissa undantag kunna göras om Pelle och Lisa bott utomlands ett år och fött sitt svenska barn där, men generellt sett skulle sådana regeländringar som jag beskrivit ovan gjort en stor skillnad.

Men det räddar såklart inte allt. Klanröstning kan ske även med till synes anpassade invandrare, om de väljer att appellera till den etnicitet de har som bakgrund, men det skulle drastiskt minska risken.

I slutet är den enda riktiga garantin för att undvika detta en storskalig återvandring för klankulturerna. Men tyvärr är även den diskussionen för känslig för detta arma och naiva land.