Valet i Danmark: Fick danskarna till slut nog av Ukraina?

Samnytts Mattias Albinsson skriver i denna nyhetskrönika om det danska valet, och om att vissa partiers stora fokus på skeenden och konflikter i omvärlden kan ha kostat dem väljarstöd.

Under tisdagen gick danskarna till valurnorna. Ett folketingsval som lockade den lägsta andelen röstberättigade på 35 år, skriver Altinget. Månne ett tecken på tilltagande politisk indignation bland väljarna?

Efter att rösterna räknats är det oklart hur landets framtida regering kommer se ut. Samtliga partier i regeringskoalitionen; Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterna; backar.

LÄS ÄVEN: Fiaskoval för Socialdemokraterna i Danmark

Inget så kallat block har egen majoritet och maktförhållandena inom dem har som grädde på moset komplicerats.

Stödet till Ukraina

Att de tre danska regeringspartierna tillsammans tappar över tio procent i valet är anmärkningsvärt. Och orsakerna till den rejäla kräftgången kommer analytiker och bedömare ägna de kommande dagarna och veckorna åt att försöka bena ut.

Kanske att inte alla analytiker kommer våga ta i den, men en omständighet som åtminstone delvis ligger som en våt filt, i flera lager, över de danska regeringspartiernas opinionsras är kriget i Ukraina.

Danmark är, enligt Kielinstitutets Ukrainastödsmätare och flera andra mätningar, det land som gett allra mest pengar till Ukraina sett till sin ekonomi. Nästan 11 miljarder euro. Motsvarande omkring 120 miljarder svenska kronor. Knappt 3,3 procent av danskarnas bruttonationalprodukt.

Det danska folkets stöd för den ukrainska saken är visserligen fortsatt stort, även om det falnat en hel del under de drygt fyra år som kriget pågått. Åtminstone om man ska tro EU:s egen ”Eurobarometer” eller opinionsinstitutet Yougov.

Numera är det färre än hälften av danskarna som vill stödja Ukraina tills dess de besegrat ryssarna. Allt fler lutar istället mot en framförhandlad kompromiss.

LÄS ÄVEN: Allt fler västeuropéer trötta på stödet till Ukraina

Danskarnas ekonomi

För samtidigt som skattepengarna försvinner ur statskassan till ett krig i ett land som de flesta danskar inte visste särskilt mycket om för fem år sedan, så kämpar familjerna Jensen, Nielsen och Hansen med att få sina ekonomier att gå ihop därhemma.

Priset på mat, el, bensin och andra nödvändiga konsumtionsvaror har de senaste åren skjutit i höjden. Och då var Danmark inte ens något lågprisland innan kriget bröt ut, utan var känt som unionens dyraste land att leva i. Kriget och situationen i omvärlden har inte gjort livet billigare.

Den aldrig sinande strömmen av mediebilder på en kvinnlig statsminister som utdelar ömhetsbetygelser till den ukrainske presidenten hjälper föga när hyran ska betalas eller ”lyxvaror” som kaffe, frukt eller godis till barnen måste läggas tillbaka på butikshyllan. Helt enkelt för att pengarna saknas på bankkontot.

Kanske kan detta ses som en delförklaring till att danskarna söker sig till andra partier än den trio som i fyra års tid skickat deras dyrt förvärvade slantar till Ukraina?

Men det blir värre än så.

Krigshotet från USA

I januari i år förberedde sig Danmark för krig mot USA. Bakgrunden var den amerikanske presidentens många militära hot, där han sade sig vilja ta kontroll över Grönland. Med våld om så krävdes.

I Sverige är det många som skrattar åt detta och tycker att alltihop är larvigt. Trump har en liten fanclub som tenderar att hylla allt som deras idol företar sig. De menar att han antingen ”trollar” eller att det vore bra om USA hamnade i krig med danskarna.

Icke desto mindre är det ett faktum att krigshotet uppfattades som väldigt påtagligt för den danska regeringen.

LÄS ÄVEN: Flera källor: Danmark förberedde sig på allvar för krig mot USA

När det kallats till krismöte på Christiansborg har det emellertid uppstått vissa bekymmer. De senaste årens frikostiga militära stöd till Ukraina har på ett påtagligt sätt påverkat Danmarks försvarsförmåga. Det är nämligen inte enbart skattemedel som försvunnit till Kiev.

Den danska regeringen har även skänkt en stor del av landets militära materiel. Avancerade kompletta kust- och luftförsvarssystem, med tillhörande robotar; sjömålsrobotar; små handhållna luftförsvarsrobotar; stridsflygplan. För att inte tala om drygt 150 stridsvagnar, hundratals stridsfordon, ingenjörstruppsutrustning och faktiskt i praktiken hela det danska artilleriet.

Så när regeringen i Köpenhamn med kort varsel gav sin militär i uppdrag att förbereda försvaret av Grönland, så var det många som frågade sig: Med vadå? Vad har vi kvar?

Det framstod som att beslutet att tumma på den egna försvarsförmågan för att hjälpa Ukraina varit förhastat. När kungariket stod inför ett eget militärt hot, så var försvarsförmågan urholkad.

Förlorad helgdag

Och som om inte allt det vore nog, så har danskarna under mandatperioden förlorat en populär helgdag: Stora bönedagen. Eller Store bededag, som den är känd som på danska.

Fram till 2023 var den en officiell helgdag. Även om danskarna kanske inte är särskilt religiösa, så var det många som njöt av en extra ledig fredag under våren. Mellan påsk och pingst.

När helgdagen slopades, så mötte beslutet massiva protester. Nästan en halv miljon danskar skrev på en namninsamling för att stoppa det. Något som regeringen inte lyssnade på.

Det uttalade syftet med att avskaffa Stora bönedagen är att danskarna behöver jobba mer, så att staten kan få in mer skatteintäkter för att ”stärka Danmarks försvar”.

Även denna förändring har knutits till kriget i Ukraina, då en stor del av försvarsmedlen ändå hamnar där.

Stödet till Israel

Det handlar förresten kanske inte enbart om Ukraina.

En annan politisk stjärna, Inger Støjberg, har allt sedan Hamas terrorkrig inleddes mot Israel i oktober 2023 slutit upp bakom den judiska nationalstaten.

Till en början handlade hennes inlägg om att försvara Israels förvisso folkrättsstadgade rätt till självförsvar. Men ju längre kriget i Gaza pågått, desto mer pro-israelisk har retoriken blivit.

Hon har postat inlägg i sociala medier på sig själv tillsammans med olika judisk-israeliska intresseorganisationer, eller där hon sitter på flygplan på väg till Tel-Aviv. Och företrädare för hennes parti, Danmarksdemokraterna, har åkt på kritiserade bjudresor, finansierade av sionistiska lobbygrupper.

Efter ett tag har Støjberg gått så långt som att kräva att den som vill bli dansk medborgare måste erkänna staten Israel. Stödet till Israel ville hon få satt på pränt i den trohetsförklaring till den danska kungen och fosterlandet som alla nya medborgare måste avlägga.

Danmarksdemokraterna är det parti, utom regeringspartierna, som tappar mest i det danska valet. Kanske att Støjbergs djupa engagemang för en annan nation än den danska till slut gick överstyr?

Fler afrikaner i Danmark

Samma mönster upprepas med Lars Løkke Rasmussen. Danmarks utrikesminister under de senaste fyra åren, tillika partiledare för regeringspartiet Moderaterne.

Løkke Rasmussen, vars parti har Sveriges Reinfeldtmoderater som förebild, har under hela mandatperioden talat sig varm för Afrika och afrikaner. Han har sagt att han vill öppna upp de danska universiteten för studenter från länder som Etiopien, Ghana, Kenya och Nigeria.

Han har vägrat svara på frågor om hur många afrikaner han vill bjuda in till Danmark, men kryptiskt knutit förslaget till ”den regelbaserade världsordningen”.

Det har talats om en Afrika-strategi, där Danmark och danskarna måste närma sig den kontinenten. Løkke Rasmussen har försökt få med sig resten av den danska regeringen på sina idéer. Idéer som ofta presenterats i samband med någon av hans Afrika-resor.

Moderaterne är som sagt även det ett parti som backar i det danska valet. Kanske beror det på att det ingår i regeringen, men fixeringen vid Afrika hjälper sannolikt inte opinionssiffrorna.

Invandringsmotståndarnas revansch?

Medan det tycks gå dåligt för de partier som prioriterar Ukraina, Israel och Afrika, så går det desto bättre för dem som lyfter inrikespolitiska frågor.

Det parti som ökar allra mest är Dansk folkeparti (DF). Partiet mer än tredubblar sina mandat i Folketinget; från fem till sexton stycken. Det är det bästa valresultat för DF sedan rekordvalet 2015.

DF har av sina politiska motståndare anklagats för att ”svika Ukraina”; bland annat då det sagt nej till att ta lån för att skänka dem till det krigshärjade landet. Men det är alltså inget som partiet verkar förlora väljare på.

Det Ukrainastödskritiska partiet har dessutom fått sällskap av ännu en grupp invandringskritiker: Borgernes parti. Borgernes parti, som vill hålla en folkomröstning om fortsatt stöd till Ukraina, talar öppet om ”remigration”. Återvandring.

På vänsterkanten är det även där de partier som lyfter sådant som berör danskarna som får utdelning i form av röster. Ett av dem är Socialistisk folkeparti, vilket ökar från femton till tjugo mandat. Partiet vill inte minst se större satsningar på välfärden.

Och kanske finns det lärdomar att dra från det danska valet, även för Sveriges del? Kanske blir det de partier som prioriterar Sverige, svenskarna och inrikespolitiska frågor som vinner väljarnas förtroende i höstens riksdagsval?