Att den svenska journalistkåren är starkt vänsterlutande kan vara Sveriges sämst bevarade hemlighet och är något man påminns om så fort man slår på radion, tv:n eller skulle råka öppna en tidning. Men att kolla hur det verkligen förhåller sig möter på motstånd.
En vänsterlutande media och public service är inget unikt för Sverige utan samma situation råder i stora delar av västvärlden. Självbilden inom kåren är att de helt felfria och objektiva. Samtidigt som media har en enorm makt är det väldigt få, om någon, som granskar mediehusen själva.
Journalisters politiska åsikter har mätts tidigare och har då visat på en kraftig överrepresentation åt vänster – i synnerhet Miljöpartiet, men någon uppföljning tycks inte bli av då en ny undersökning motarbetas av Journalistförbundet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
2012 publicerade journalistprofessorn Kent Asp en uppmärksammad studie om var journalistkåren står partipolitiskt. Denna visade bland annat att Miljöpartiet hade tre och en halv gånger så starkt stöd bland journalister som hos allmänheten och Vänsterpartiet hade tre gånger så starkt stöd.
LÄS ÄVEN: Janne Josefsson: Public service fullt av miljöpartister och vänsterpartister
70 procent av journalistkåren röstade enligt mätningen på något av de rödgröna partierna, som då inte omfattade även Centerpartiet.
Detta är naturligtvis extremt problematiskt och är något som visar sig i det dagliga flödet och rapporteringen. 2019 ersattes dessutom den gamla tv-licensen av en public service-avgift som svenska folket nu tvingas finansiera vare sig man vill eller inte.
Ny mätning stoppades
Är det fortfarande lika illa? Försök gjordes nyligen av Kent Asps yngre kolleger men stoppades av Journalistförbundet som inte ville hjälpa till med undersökningen. Det skriver Håkan Boström i en ledare i Göteborgs-Posten.
Då Boström kontaktade Journalistförbundet och ifrågasatte deras inställning till en ny mätning hette det att man i princip inte har något emot att journalisternas värderingar undersöks, men att man samtidigt är medveten om att sådana undersökningar har använts emot kåren. Det officiella skälet blev dock ”enkättrötthet” och att undersökningen låg olyckligt i tiden.
Enligt forskarna själva handlade det om att förbundet inte ville ha med frågor om partisympatier. Oavsett skäl är det ett problem, konstaterar Boström:
Ur ett demokratiskt och vetenskapligt perspektiv är inställningen mer problematisk. Journalister tillhör tillsammans med lärare den yrkeskår som kanske har störst makt över vår verklighetsuppfattning. Samtidigt är det en central del av yrkesidentiteten att granska makthavare. Medierna publicerar gärna undersökningar om andra grupper i samhället. Då är det rimligt att även välkomna forskning om den egna gruppen. All statistik och fakta kan förstås missbrukas i debatten, men det är knappast ett starkt argument för att inte låta fakta komma fram – speciellt om man har som uppgift att företräda det fria ordet.
Lågt förtroende bland högerväljare
För bara några dagar sen visade en ny undersökning från SOM-institutet att förtroendet för SVT:s innehåll har minskat markant bland väljare som beskriver sig som ”klart till höger”. På bara ett år har andelen som uppger att de har ”mycket eller ganska stort förtroende” sjunkit från 57 procent 2024 till 46 procent 2025.
Det innebär att förtroendet nu för första gången faller under 50-procentsstrecket i denna grupp. Nedgången är dessutom inte unik för SVT, utan syns även för andra etablerade tv-aktörer som TV4.
Samtidigt ligger förtroendet kvar på samma nivå bland vänsterväljare och personer som placerar sig ”något till höger”, vilket förstärker bilden av en växande politisk klyfta i synen på public service och signalerar att kritiken mot en politiska slagsida i utbudet kan ha fog för sig.
LÄS ÄVEN: Förtroendet för SVT rasar bland högerväljare – ledningen slår ifrån sig kritiken
Då SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne intervjuades 2021 om det lägre förtroendet bland högerväljare sa hon att det faktum att många av de anställda hyser vänstersympatier inte är ett problem. Hon menade i stället att det är ”en väldigt hypotetisk fråga” att medarbetarnas politiska åsikter skulle kunna påverka journalistiken.
– Att vara journalist är ett yrke. Det är en profession. Uppdraget för oss och alla journalister är att förhålla sig neutral och opartisk i sin rapportering, att agera professionellt oavsett vad man har för personliga preferenser, sa Stjärne.
Däremot var det viktigt med etnisk mångfald och SVT förde till och med statistik över sina anställdas etniska bakgrund. Syftet uppgavs vara att få en ”bredd av kandidater” och minska andelen svenskar.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: SVT-chefen Hanna Stjärne: Inget problem att 70% av våra journalister röstar V eller MP
