Ukraina anklagas för en drönarattack mot Transnistrien den gångna helgen. Det skriver bland annat VOA. Moldavien, som de flesta länder menar att Transnistrien är en del av, ifrågasätter emellertid uppgifterna.

Det är vid lunchtid under söndagen som en drönare träffar en rysk helikopter som står parkerad på Tiraspolflygplatsen i Transnistrien. Helikoptern, en Mi-8MT, uppges ha stått obrukbar och övergiven på den lika förgätna flygplatsen i decennier. En kvarleva från kriget i början av 90-talet.

Ingen kommer till skada och det som exploderat är en hög med skrot. Attacken vållar trots det oro. Anledningen är att Transnistrien är en de facto självständig republik, inklämd mellan Moldavien och Ukraina, som sedan förra månaden vädjar om hjälp från Ryssland.

Styret i den lika inofficiella huvudstaden Tiraspol lägger nämligen skulden för attacken på Ukraina. Liknande attacker under våren 2022, efter den ryska invasionen, har även de skyllts på det krigshärjade grannlandet.

Ifrågasätts av Moldavien

Den moldaviska regeringen ställer sig skeptisk till uppgifterna om en ukrainsk attack mot Transnistrien. Myndigheten för återintegreringsfrågor, som hanterar frågor som berör just Transnistrien, skriver i en kommuniké att ”incidenten ifråga är ett försök att provocera fram rädsla och panik i regionen.”

Att det handlar om en attack dementeras. Delvis ska det ses mot bakgrund av att Moldavien ogärna vill bli indraget i kriget i Ukraina. Tidigare ukrainska anklagelser om beskjutning från Transnistrien har även de tillbakavisats från moldaviskt håll.

Samtidigt har Moldavien ökat pressen på Transnistrien. 1 januari i år infördes en särskild tull för alla varor som importeras till Transnistrien, vilket lett till att styret i Tiraspol vädjat om hjälp från regeringen i Moskva.

Och som om inte det vore nog vädjar nu Gagauzien, en autonom region i Moldavien, även de om hjälp från Kreml. Regionens guvernör Evghenia Gutsul flög tidigare i månaden till Moskva för att träffa den ryske presidenten.

Vladimir Putin och Evghenia Gutsul. Foto: Kreml

Transnistriens bakgrund

Transnistrien förklarar sig självständigt först från Moldaviska SSR 1990 och därefter från Sovjetunionen 1991. I ett krig som utkämpas mot moldaviska styrkor 1992, med stöd från Ryssland och Ukraina, hävdar regionen sin självständighet från regeringen i Chisinau.

Självständighetskampen bottnar delvis i en rädsla för att Moldavien ska uppgå i Rumänien efter Sovjetunionens fall, vilket landet tillhört innan andra världskriget. Moldavien är även namnet på en region i östra delen av Rumänien. Transnistrien, alltså området på andra sidan Dnestr, har däremot aldrig tillhört Rumänien eller den historiska regionen Bessarabien, vilken Moldavien i övrigt i stort utgörs av.

Sedan mars 2022 betraktar Europarådets parlamentariska församling Transnistrien såsom ockuperat av Ryssland. Anledningen är att det finns omkring 1500 ryska soldater kvar här som en ”fredsbevarande insats”.

De ryska soldaternas närvaro är efter önskemål från Transnistriens befolkning, vilken fått ta ställning till frågan i en folkomröstning. Resultatet av den underkänns eller ignoreras emellertid av västvärlden, och militäralliansen Nato har tidigare beordrat Ryssland att dra tillbaka sina trupper.

Inget FN-land, inte ens Ryssland, erkänner Transnistriens självständighet. Trots det har landet varit de facto självständigt sedan 1990. Moldavien har aldrig haft någon kontroll över Transnistrien de senaste 34 åren.

LÄS ÄVEN: Putin i tal om Sverige: Våra kärnvapenstyrkor är beredda