USA president Donald Trump trappar kraftigt upp kampen mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och inför omfattande sanktioner som ska slå direkt mot domstolens verksamhet. Beslutet kommer efter flera år av hård kritik mot ICC agerande, inte minst de omstridda arresteringsorderna mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant.

Den amerikanska regeringen meddelade på fredagen att sanktionerna nu riktas mot hela ICC som organisation, inte enbart mot enskilda domare och åklagare. Därmed tar Trumpadministrationen ett betydligt mer långtgående steg än tidigare i försöken att begränsa domstolens verksamhet.

Enligt Reuters innebär åtgärderna att amerikanska företag förbjuds att göra affärer med ICC. Syftet är att skära av domstolen från viktiga finansiella tjänster och tekniska resurser.

USA utrikesminister Marco Rubio beskriver ICC som en domstol som har överskridit sina befogenheter och hotar amerikansk suveränitet.

– President Trump kommer aldrig att tillåta Internationella brottmålsdomstolen att åtala amerikaner, förklarade Rubio i samband med beskedet.

Ska slå mot domstolens möjligheter att fungera

De nya sanktionerna är betydligt mer omfattande än de tidigare amerikanska åtgärderna mot ICC personal.

Amerikanska tillgångar som tillhör domstolen kan frysas och företag får sex månader på sig att avveckla berörda affärsförbindelser. Sanktionerna riskerar därmed att försvåra ICC tillgång till internationella betalsystem, amerikansk teknik och andra tjänster som domstolen är beroende av.

Rubio har dessutom signalerat att Washington är berett att gå ännu längre om ICC fortsätter att försöka utöva jurisdiktion över amerikaner.

USA har aldrig anslutit sig till Romstadgan, det internationella avtal som ligger till grund för ICC verksamhet. Trots detta har domstolen tidigare utrett misstänkta brott begångna av amerikansk militär personal. Från amerikanskt håll betraktas detta som ett oacceptabelt försök av en internationell institution att utöva rättslig makt över medborgare i ett land som inte har accepterat dess jurisdiktion.

Arresteringsorder mot Israels premiärminister

En av de mest kontroversiella åtgärderna från ICC är beslutet den 21 november 2024 att utfärda arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets tidigare försvarsminister Yoav Gallant.

Beslutet fattades medan Israel förde krig mot terrororganisationen Hamas efter massakern den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades i Israel och hundratals fördes bort som gisslan.

ICC domare ansåg att det fanns rimliga skäl att misstänka Netanyahu och Gallant för krigsbrott och brott mot mänskligheten, bland annat genom att ha använt svält som krigföringsmetod och berövat civilbefolkningen livsnödvändiga förnödenheter.

Israel avvisade anklagelserna och anklagade domstolen för att politisera internationell rätt och angripa landets rätt att försvara sig mot terrorism. Israel har, trots massor av anklagelser, hela tiden försett sin fiende med mat, vatten, el, drivmedel och mediciner. Bland annat har två miljoner ton mat förts in sedan Gaza startade kriget 2023.

Beslutet från ICC väckte också omfattande kritik eftersom Israel, precis som USA, inte är part i ICC grundläggande stadga. Domstolen anser sig ändå ha jurisdiktion över påstådda brott på palestinskt territorium eftersom Palestina har anslutit sig till stadgan. Israel bestrider denna jurisdiktion och har ifrågasatt att Palestina kan ligga till grund för domstolens rätt att åtala israeliska medborgare.

Utredningar mot amerikanska soldater

Konflikten mellan Washington och ICC sträcker sig längre tillbaka än kriget mellan Israel och Hamas.

Domstolens tidigare utredning om Afghanistan omfattade bland annat misstänkta krigsbrott av amerikansk militär och underrättelsepersonal.

Redan under Trumps första presidentperiod införde USA sanktioner mot företrädare för ICC. Dessa upphävdes senare av president Joe Biden, innan Trump återupptog sanktionspolitiken efter sin återkomst till Vita huset 2025.

Den amerikanska invändningen handlar därmed inte enbart om enskilda rättsfall, utan om den principiella frågan huruvida internationella domare ska kunna ingripa mot företrädare för stater som inte erkänt domstolens behörighet.

ICC rasar mot beskedet

De nya sanktionerna möttes omedelbart av kraftiga protester från ICC. Domstolen beskriver åtgärderna som ett angrepp på rättsstaten och den internationella rättsordningen. ICC uppmanar sina 125 medlemsländer att försvara institutionens oberoende och garantera att arbetet kan fortsätta.

Även flera europeiska regeringar har motsatt sig de amerikanska åtgärderna och framhållit att ICC fyller en viktig funktion för att lagföra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Trumpadministrationen visar emellertid inga tecken på att backa.