Svensk ekonomi växte med 1,1 procent i augusti jämfört med juli, mer än dubbelt så mycket som ekonomerna hade räknat med. Lyftet kom efter en nedgång under sommarmånaden och drevs av ökad konsumtion i hushållen och kraftigt stigande produktion i industrin. Jämfört med augusti i fjol var BNP 3,5 procent högre.
Det visar SCB:s BNP-indikator som publicerades på fredagsmorgonen. Månadsförändringen är säsongsrensad, medan jämförelsen med samma månad i fjol är kalenderkorrigerad. Augusti hade i år lika många arbetsdagar som motsvarande månad 2025.
Samtidigt justerades juli något uppåt. Nedgången den månaden beräknas nu till 0,7 procent, i stället för de 0,8 procent som först redovisades, och årstakten för juli har reviderats från 2,5 till 2,7 procent.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Utfallet blev klart starkare än väntat. Ekonomerna hade i snitt räknat med en ökning på 0,5 procent, uppger SvD med hänvisning till Bloomberg.
”Relativt bred uppgång”
Uppgången beskrivs av SCB-nationalekonomen Melker Pettersson Loberg som ”relativt bred”. Den drevs enligt honom bland annat av hushållens konsumtion och stigande produktion i varubranscherna.
Den tydligaste skjutsen kom från industrin, där produktionen ökade med 5,4 procent från juli, framgår av produktionsvärdeindex för augusti. Motorfordonsindustrin stack ut med en ökning på 17,7 procent. Även byggsektorn växte kraftigt, med 4,1 procent, medan tjänstesektorn backade med 0,8 procent. Sammantaget ökade näringslivets produktion med 0,5 procent under månaden och låg 3,8 procent högre än ett år tidigare.
Industrins orderingång pekar också uppåt. Den steg med 2,0 procent jämfört med juli och var 5,1 procent högre än i augusti i fjol, enligt statistiken över orderingång och omsättning.
BNP-indikatorn bygger på ett mer begränsat och preliminärt underlag än de ordinarie kvartalsberäkningarna, och månadssiffrorna räknas ännu inte som officiell statistik. Indikatorn för september presenteras den 29 oktober och den ordinarie beräkningen av tredje kvartalet den 27 november.
De starka siffrorna kommer när Riksbanken förbereder sig för att höja räntan. I september lämnades styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men Riksbanken bedömde att en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar kräver högre ränta än tidigare beräknat, och att höjningarna inleds i år om utsikterna står sig. Inflationstakten enligt KPI steg samtidigt till 1,1 procent i september från 0,3 procent i augusti, visar SCB:s snabbskattning. Nästa räntebesked kommer den 4 november.
