Om 20 år kan den befolkning som Institute for Remigration definierar som migranter utgöra mer än hälften av Sveriges befolkning. Det visar institutets nya demografiska modell, som bygger på bland annat SCB-data. Samtidigt visar den svenska befolkningsstatistiken att andelen med utländsk bakgrund redan ökat kraftigt – och att 50-procentsgränsen passerats i flera kommuner.

Institute for Remigration, IFR, har lanserat ett nytt demografiskt verktyg som kartlägger befolkningsutvecklingen i 15 europeiska länder. Med hjälp av nationell befolkningsstatistik beräknar institutet bland annat när den befolkning som definieras som inhemsk understiger 50 procent.

För Sverige utgår IFR från registerdata för 2024. Då klassificeras 35,4 procent av befolkningen som tillhörande migrantbefolkningen. I modellens basår 2026 beräknas andelen ha ökat till 36,8 procent.

Om de demografiska förutsättningarna i modellen består passeras 50-procentsgränsen år 2046.

Sverige tillhör därmed de länder där brytpunkten inträffar tidigast. Dashboarden omfattar bland annat Tyskland, Frankrike, Danmark, Finland, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Österrike.

IFR betecknar 50-procentsnivån som en ”tipping point” – det första modellerade året då migrantbefolkningen överstiger hälften av landets totala befolkning. Institutet betonar samtidigt att årtalen är villkorade projektioner och inte förutsägelser om att förändringen med säkerhet inträffar ett visst år.

LÄS ÄVEN: Återvandringsinstitutets chef varnar Sverige: ”Ni har ett tidsfönster på fem till tio år”

Räknar bredare än SCB

IFR:s migrantbegrepp skiljer sig från SCB:s officiella definition av ”utländsk bakgrund”. SCB räknar utrikes födda samt svenskfödda personer med två utrikes födda föräldrar som personer med utländsk bakgrund. Vid utgången av 2025 omfattade gruppen omkring 2,94 miljoner personer, motsvarande knappt 28 procent av befolkningen.

IFR använder en bredare definition. Där ingår även personer som är födda i Sverige och har en svenskfödd och en utrikes född förälder. Det förklarar en stor del av skillnaden mellan SCB:s andel på knappt 28 procent och IFR:s betydligt högre utgångsvärde. Siffrorna beskriver alltså inte exakt samma befolkningskategori.

Under 2025 ökade Sveriges totala befolkning med omkring 17 800 personer. Gruppen med utländsk bakgrund ökade samtidigt med omkring 26 000 personer, medan antalet personer med svensk bakgrund enligt SCB:s definition minskade med omkring 8 100.

Även med SCB:s snävare definition har förändringen varit tydlig. År 2010 hade 19,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Andelen hade 2015 stigit till 22,2 procent, 2020 till 25,9 procent och 2025 till 27,7 procent.

Under 2025 ökade Sveriges totala befolkning med omkring 17 800 personer. Gruppen med utländsk bakgrund ökade samtidigt med omkring 26 000 personer, medan antalet personer med svensk bakgrund enligt SCB definition minskade med omkring 8 100.

Den finländske matematikprofessorn och demografiforskaren Kyösti Tarvainen har under flera år studerat migrationens långsiktiga effekter på befolkningssammansättningen i Norden och Europa.

Samnytt har tidigare intervjuat Tarvainen om hans beräkningar för Sverige, där han bland annat kommit fram till att även kraftigt minskad invandring inte räcker för att vända utvecklingen och argumenterat för återvandring; i juni skickade han också sina analyser direkt till svenska riksdagsledamöter.

Institute for Remigration har uppgett att man samarbetar och utbyter kunskap med Tarvainen i arbetet med sina demografiska modeller.

LÄS ÄVEN: Demografiforskaren till riksdagen: ”Endast återvandring kan rädda Sverige”

Stora skillnader mellan generationerna

Befolkningssammansättningen skiljer sig också tydligt mellan olika åldersgrupper. Bland personer över 65 år är omkring fyra av fem svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Bland barn och ungdomar mellan 0 och 19 år är motsvarande andel omkring 60 procent.

I den yngre gruppen har omkring 13 procent en utrikes född förälder. Cirka 17 procent är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och omkring tio procent är själva födda utomlands.

LÄS ÄVEN: Namninsamling om återvandring överlämnad till EU-parlamentet

IFR:s nationella 50-procentsgräns har samtidigt redan passerats lokalt, även med SCB:s snävare definition av utländsk bakgrund.
I Botkyrka har omkring 63 procent av invånarna utländsk bakgrund. Även Södertälje, Sigtuna, Järfälla, Haparanda och Burlöv ligger över 50 procent.

Så har IFR räknat

För beräkningarna använder IFR en åldersstrukturerad så kallad Leslie-matris. Befolkningen förs fram ett år i taget och modellen tar hänsyn till åldrande, dödlighet, födslar, invandring och utvandring.

Att svenskar blir minoritet i Sverige kan alltså gå både snabbare eller långsammare, beroende på vilka regeringar landet har de kommande åren.

För migrationsflöden används normalt årsgenomsnittet för perioden 2015–2024. För Sverige kommer centrala grunddata från SCB. Det finns samtidigt flera osäkerhetsfaktorer i modellen.

En är att den svenska migrationen under kommande decennier kan avvika kraftigt från genomsnittet under 2015–2024. En förändrad migrationspolitik skulle därmed också påverka året då 50-procentsgränsen eventuellt passeras.

LÄS ÄVEN: Vänsterliberala ilskan över EU:s nya återvandringspolitik: ”Otroligt obehagligt”

Att svenskar blir minoritet i Sverige kan alltså gå både snabbare eller långsammare, beroende på vilka regeringar landet har de kommande åren.

Modellen innehåller även förenklingar när kommande generationer klassificeras. Ett nyfött barn hänförs i IFR:s generella modell till moderns befolkningsgrupp, medan faderns bakgrund inte modelleras separat.

Modellen försöker inte heller beräkna hur exempelvis assimilation eller förändrade familjemönster påverkar grupptillhörigheten över flera generationer.

LÄS ÄVEN: Statsvetarens varning efter valet: ”Inte fel att kalla dem kolonisatörer”

IFR uppger självt att definitionerna varierar mellan länder eftersom staterna samlar in olika typer av befolkningsstatistik. Beroende på land används bland annat födelseland, föräldrarnas födelseland, medborgarskap vid födseln och andra officiella ursprungskategorier.

Årtalet 2046 gäller därmed under de antaganden som IFR använder i sin modell och ska inte läsas som en helt säker prognos.

Räknar även på återvandring

IFR har också gjort ett alternativt scenario där migrationspolitiken förändras kraftigt. Där sänks migrantinvandringen till tio procent av nivån i status quo-scenariot.

Samtidigt lägger institutet in en årlig återvandring motsvarande en procent av migrantbefolkningen i modellens svenska utgångsdata. Skillnaden mellan scenarierna blir stor. I status quo-modellen passerar migrantbefolkningen 50 procent år 2046. I återvandringsscenariot minskar andelen i stället successivt och passerar enligt IFR under fem procent år 2099.

Befolkningsutbyte är ingen konspirationsteori. Det är statlig praktik.

Martin Sellner

Institutet understryker att den årliga enprocentsnivån är en demografisk modellparameter och inte ett färdigt politiskt förslag. Vilka juridiska, administrativa eller politiska åtgärder som skulle krävas för att åstadkomma en sådan utveckling ingår inte i beräkningen.

LÄS ÄVEN: Demografins krutdurk: Forskare varnar för inbördeskrig i framtidens Sverige

IFR:s vd Philipp Huemer menar att jämförelsen visar hur stor betydelse politiska beslut kan få för befolkningsutvecklingen.

– Demografisk suveränitet börjar med kunskap. Politiska beslut måste baseras på en ärlig bedömning av var vi står och vart dagens politik för oss, säger han i samband med lanseringen.

Den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek är tillsammans med Philipp Huemer och Martin Sellner en av initiativtagarna till Save Europe Act, en kampanj som driver krav på kraftigt minskad migration och återvandring på europeisk nivå.

LÄS ÄVEN: Eva Vlaardingerbroek till Samnytt: ”Återvandring är Europas sista fredliga möjlighet”

Arbetet ligger nära Institute for Remigrations verksamhet och Sellner är också en av personerna bakom institutet. Samnytt intervjuade tidigare i år Vlaardingerbroek om Save Europe Act och hennes syn på remigration, som hon beskrev som ”Europas sista fredliga möjlighet”.

Vill flytta fokus från årlig invandring

Institute for Remigration har ett uttalat syfte att studera befolkningsförändringar och återvandring. Institutet beskriver bevarandet av en stabil inhemsk majoritet som viktigt för bland annat ursprungsbefolkningens kontinuitet och demografiska suveränitet.

En av grundarna är den österrikiske återvandringsaktivisten Martin Sellner. Han använder lanseringen till att avvisa beskrivningen av befolkningsutbyte som en konspirationsteori.

– Befolkningsutbyte är ingen konspirationsteori. Det är statlig praktik, säger Sellner.

LÄS ÄVEN: Ekeroths varning om demografin får oväntat stöd av vänsterforskare

Institutets utgångspunkt är att migrationsdebatten ofta koncentreras på hur många människor som invandrar under ett enskilt år och på kortsiktiga politiska förändringar.

Dashboarden är i stället tänkt att visa den samlade effekten av migration, födelsetal, dödlighet och befolkningens åldersstruktur över flera generationer. För Sveriges del innebär IFR:s status quo-scenario att 50-procentsgränsen passeras 2046.

Hur nära det årtalet den faktiska utvecklingen hamnar kommer bland annat att bero på framtida migration, födelsetal och andra demografiska förändringar, samt vilken politik framtida svenska regeringar för.

LÄS ÄVEN: Hesa Fredrik tjuter – men ingen varnar för invasionen

@media (max-width:600px) { .samnytt-support-title { font-size:25px !important; } .samnytt-support-text { font-size:14px !important; }a .samnytt-swish-number { display:block; margin:2px 0 0 !important; font-size:19px !important; } }