Båtarna till Kanarieöarna slutar inte komma, och nu har Spaniens regering kallat in flygvapnet. I lördags kväll landade två militära passagerarplan med omkring 500 migranter på flygbasen Torrejón utanför Madrid. På den lilla ön El Hierro har nästan lika många migranter gått i land på fem veckor som det bor människor där och de regioner på fastlandet som får ta emot dem hålls utanför.

Det var två Airbus A330 från det spanska flyg- och rymdvapnet som lyfte från Teneriffa och flygbasen Gando på Gran Canaria sent på lördagen. Planen, som tar 288 passagerare vardera, hade flugit tomma från Torrejón för att hämta migranterna och var tillbaka strax efter klockan 23.

Försvarsdepartementet har bekräftat insatsen för den spanska tidningen ABC. Fler militärplan kan sättas in de närmaste dagarna, uppger samma källor.

Militärflygen kommer ovanpå de chartrade plan som sedan flera veckor går en till tre gånger om dagen från öarna till framför allt Madrid, Sevilla, Valencia och Zaragoza.

LÄS ÄVEN: Jätteamnestins konsekvenser: 4 600 migranter på sex dagar

Tidningen har också kunnat konstatera att de regioner som tar emot migranterna inte har fått besked om en enda av förflyttningarna hittills.

Själva mottagandet sköts av organisationer som staten har avtal med. Men det är regionernas socialtjänst, sjukvård och arbetsförmedling som sedan ska ta hand om de nyanlända, utan att regionerna vet hur mycket befolkningen växer.

Novembersiffrorna slår hela första halvåret

Trycket på ögruppen har ökat kraftigt under hösten. Under årets sex första månader registrerade det spanska inrikesdepartementet 3 708 båtmigranter till Kanarieöarna. Bara i oktober kom 6 194.

Under novembers åtta första dagar har ytterligare 5 828 personer i 59 båtar nått öarna, visar en preliminär sammanräkning från tidningen 20minutos. Därmed har det kommit fler på drygt en vecka än under hela första halvåret.

De flesta båtarna kommer från Västafrika, framför allt Senegal, Mauretanien och Gambia. Hårdast drabbad är El Hierro, den minsta av öarna med knappt 12 000 invånare, där över 8 000 migranter har gått i land på fem veckor.

Östyrelsen har utlyst socialt nödläge. Bara i lördags fördes omkring tusen personer vidare med färja till Teneriffa, och från nästa vecka ska extra färjor gå två gånger om dagen.

Krismöte mitt i valrörelsen

På tisdag möter Kanarieöarnas regionpresident Fernando Clavijo regeringen i dess kommission för invandringsfrågor. Clavijo har i månader krävt mer resurser från Madrid och begär nu också brådskande möten med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och migrationskommissionären Magnus Brunner.

”Kanarieöarna kan inte fortsätta att i stort sett på egen hand hantera en situation som kräver att både staten och Europa tar sitt ansvar”, skriver han på X.

Krisen kommer olägligt för premiärminister Pedro Sánchez. Spanien går till val den 29 november, och valrörelsen inleds formellt på fredag. ABC:s bedömning är att regeringen vill undvika att en ny kris, likt massinvandringen till Ceuta i somras, ger motståndarna vind i seglen.

Det som händer på Kanarieöarna angår också Sverige. Förra veckan slog EU-kommissionen fast att Spanien, Grekland, Italien och Cypern är under migrationstryck. De fyra länderna får därmed ta del av EU:s solidaritetspool för 2027, som övriga medlemsländer ska bidra till genom att ta emot asylsökande, betala eller ge annat stöd.

Sverige finns inte bland de länder som kan begära avdrag. Hur stor Sveriges andel blir är ännu inte offentligt och avgörs av EU:s ministerråd.

LÄS ÄVEN: Spaniens amnesti för illegala växer: 3 miljoner migranter