INTERVJU • Han är svensk medborgare, har bott på Strandvägen i Stockholm och tillbringade stora delar av sin barndom hos släktingar i Skåne. Samtidigt har Rasmus Paludan blivit en av Sveriges mest kontroversiella politiska profiler, internationellt uppmärksammad för sina koranbränningar och de våldsamma upplopp som följt i deras spår. I en omfattande intervju med Samnytt berättar den dansk-svenske juristen om sina svenska rötter, åren under dödshot, mordet på Salwan Momika och sin syn på Sveriges framtid. Han riktar också hård kritik mot Jimmie Åkesson och Tidöregeringen, som han anser inte vågar genomföra de förändringar som krävs.

Rasmus Paludan föddes 1982 i Danmark, med en dansk mor och en svensk far från Helsingborg. Han är utbildad jurist och grundade 2017 det invandrings- och islamkritiska partiet Stram Kurs, som deltog i det danska folketingsvalet 2019 utan att ta plats i parlamentet.

I Sverige blev han framför allt känd under påsken 2022, då hans planerade koranbränningar följdes av omfattande upplopp i flera svenska städer. Hundratals poliser sattes in, polisfordon attackerades och ett stort antal personer har senare dömts för brott i samband med oroligheterna.

Paludans politiska verksamhet har väckt starka reaktioner och återkommande rättsliga frågor om gränsen mellan religionskritik, yttrandefrihet och hets mot folkgrupp.

Kritiker beskriver hans manifestationer som medvetna provokationer mot muslimer. Själv hävdar han att syftet är att visa hur människor reagerar när islam och dess religiösa symboler kritiseras offentligt.

När Samnytt når honom befinner han sig i Danmark, där han just avslutat ett digitalt seminarium om Jesu korsfästelse.

Paludan har under senare år ägnat alltmer tid åt akademiska studier, bland annat inom teologi och islamologi. Men trots – eller kanske som ett resultat av – det intellektuella intresset för religion är hans politiska slutsatser lika långtgående som tidigare.

LÄS ÄVEN: Hotade attackera islamkritikern Paludan – fråntas medborgarskap

Svenska rötter – men kan inte leva i Sverige

Paludans relation till Sverige började långt före koranbränningarna. Hans far kommer från Helsingborg och under uppväxten besökte han regelbundet släktingar i Skåne.

Han berättar om vistelser i Råå, Södra Sandby och Helsingborg, om farmoderns gåsmiddagar och svenska midsomrar tillsammans med familjen.

– Jag var nog den av mina syskon som var mest i Sverige med min pappa.

Det är ju lite konstigt att jag är medborgare i ett land där jag inte riktigt kan vara. // Jag skulle gärna ha svenska vänner också. Men det blir svårt när medierna har presenterat mig som den nye Adolf Hitler.

Rasmus Paludan

Hösten 2000 arbetade Paludan dessutom några månader i Stockholm, där han bodde på Strandvägen på Östermalm. Han beskriver Sverige vid den tiden som ett land som på många sätt skilde sig från dagens samhälle.

Den svenska familjeanknytningen skulle senare få en oväntad betydelse. När svenska myndigheter i augusti 2020 nekade honom inresa med hänvisning till rikets säkerhet uppdagades att han också hade svenskt medborgarskap.

Enligt Paludan fastställde Migrationsverket att han varit svensk medborgare sedan 1989, då hans föräldrar gifte sig. Inreseförbudet kunde därmed inte upprätthållas på samma sätt som för en utländsk medborgare.

LÄS ÄVEN: Paludan åtalas för att ha skändat Koranen

Men att vara svensk medborgare är enligt honom inte detsamma som att kunna leva i Sverige. Han anser att svenska myndigheter inte erbjuder honom det skydd han skulle behöva för att vistas här.

– Det är ju lite konstigt att jag är medborgare i ett land där jag inte riktigt kan vara.

Hur har din offentliga verksamhet påverkat ditt privatliv?

– Det har gjort det svårare. Jag är ju väldigt känd, åtminstone i Danmark där alla har en åsikt om mig innan de träffar mig. Ofta stämmer inte den åsikten…

Han berättar att få gamla vänner har övergett honom, men att det blivit betydligt svårare att skapa nya bekantskaper. I Sverige upplever han situationen som särskilt besvärlig.

– Jag skulle gärna ha svenska vänner också. Men det blir svårt när medierna har presenterat mig som den nye Adolf Hitler.

Paludan säger att han känner sig mer dansk än svensk och helst vill fortsätta bo i Danmark. Samtidigt beklagar han att hans svenska medborgarskap i praktiken inte ger honom den rörelsefrihet han önskar.

På al-Qaidas dödslista – och efterlyst av Turkiet

Hotbilden mot Paludan är långt ifrån ny. Redan 2020 pekades han ut som måltavla i terrororganisationen al-Qaidas propaganda, tillsammans med bland andra Lars Vilks och Geert Wilders.

LÄS ÄVEN: Fängelse för Paludan – domstolen: Han har ”smutskastat islam”

Även IS-anknutna grupper har uppmanat till våld efter hans koranbränningar. Paludan har sedan många år levt med personskydd från den danska säkerhetstjänsten PET, som vid flera tillfällen tvingats förstärka säkerhetsåtgärderna kring honom.

Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm i januari 2023, mitt under Sveriges Natoansökan, skärptes hotbilden ytterligare. Manifestationen väckte stark vrede hos Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, som vid denna tid kunde blockera Sveriges inträde i försvarsalliansen.

Protester följde också från flera andra muslimska länder. I juli samma år utfärdade en domstol i Ankara en arresteringsorder mot Paludan, som anklagades för att offentligt ha förolämpat religiösa värderingar. Paludan avfärdade beslutet som ett politiskt PR-utspel.

För Paludan fick händelserna omfattande personliga konsekvenser. Han berättar för Samnytt att han under tio månader 2023 levde isolerad på olika skyddade adresser i Danmark, omgiven av upp till sju livvakter från PET.

Enligt honom bedömde säkerhetstjänsten hotbilden som den högsta tänkbara, vilket innebar att det inte bara fanns personer som ville döda honom, utan även konkreta förberedelser för ett mord.

Tio månader alltså?

– Ja, från och med februari till och med november. Det var ju en utmaning, kan man nog säga.

Paludan berättar att han under denna period i stort sett inte kunde träffa andra människor utanför säkerhetspersonalen. Han beskriver isoleringen som ett av de högsta personliga priser han fått betala för sin offentliga verksamhet.

Mordet på den irakisk-svenske koranbrännaren Salwan Momika i januari 2025 blev ytterligare en påminnelse om hotbilden. Paludan hade haft viss skriftlig kontakt med Momika, men kände honom inte närmare.

Men man kan inte säga att medierna har hela skulden, för det finns många fler muslimer i Sverige. Det betyder också jättemycket. Men att man avhumaniserar mig och inte har någon nyans överhuvudtaget, det gör det lättare för människor att döda en person.

Rasmus Paludan

Tidigt på morgonen efter mordet ringde den danska säkerhetspolisen för att informera honom och diskutera eventuella konsekvenser för hans egen säkerhet.

LÄS ÄVEN: Åklagaren: Så gick mordet på Salwan Momika till

Hur reagerade du när du fick veta att Salwan Momika hade mördats?

– Jag tänkte att det var ganska väntat egentligen. Momika hade gjort sig väldigt känd på att han inte respekterade islam. Och det är ju i ett demokratiskt samhälle fullständigt lagligt. Man får ju göra det.

Han säger sig samtidigt vara förvånad över att Momika, som var ett uppenbart mål för terrorister, inte hade ett bättre personskydd. Paludan riktar också skarp kritik mot svenska medier, som han anser har bidragit till att göra honom till en symbol snarare än en människa.

Tror du att den bild som svenska medier har skapat av dig också har bidragit till hoten mot dig?

– Ja, det tror jag absolut. Men man kan inte säga att medierna har hela skulden, för det finns många fler muslimer i Sverige. Det betyder också jättemycket. Men att man avhumaniserar mig och inte har någon nyans överhuvudtaget, det gör det lättare för människor att döda en person.

Han jämför med Danmark, där han säger sig ha haft långa diskussioner med muslimer vid sina manifestationer. Enligt honom har dessa möten bidragit till att skapa en mer nyanserad bild av honom även bland människor som starkt ogillar hans religionskritik.

– Jag har haft timmar och dagar av samtal med muslimer. Därför är det en mycket mer nyanserad bild. Jag är inte avhumaniserad av muslimer i Danmark på samma sätt som medierna har gjort mig i Sverige.

”Om Jomshof kan vara i SD borde jag också kunna vara där”

Paludans politiska engagemang började långt före bildandet av Stram Kurs. Som ung var han aktiv i det danska socialliberala partiet Radikale Venstre, något som kan framstå som överraskande med tanke på hans senare politiska profil.

Själv menar han att det inte handlar om någon större ideologisk omsvängning. Snarare beskriver han hur hans syn på islam och invandring gradvis blev tydligare, samtidigt som han upptäckte att den inte var förenlig med partiets politik.

– Det är inte så att jag har ändrat riktning politiskt. Det är bara det att jag har blivit mer klar på vad det var jag tyckte.

I dag befinner han sig långt från den etablerade svenska partipolitiken. När Jimmie Åkesson kommenterade Paludans koranbränningar 2022 kallade SD-ledaren honom för en idiot, samtidigt som han försvarade hans rätt att genomföra manifestationerna.

Jimmie Åkesson har ju offentligt kallat dig för en idiot. Vad tänker du om honom som person och politiker?

– Jag vet inte särskilt mycket om Åkesson, så jag kan inte säga så mycket om honom. Jag vet lite mer om Jomshof, som ju är lite politiskt närmare mig, skulle jag tro.

Paludan anser att Richard Jomshof står betydligt närmare hans egna politiska uppfattningar än vad SD officiella linje ger uttryck för.

– Man kan egentligen säga att om han kan vara i SD borde jag också kunna vara där.

Tror du att Sverigedemokraterna skulle vilja ha dig som medlem?

– Nu vill de ju inte ha mig, för de är rädda att det är folk som inte vill rösta på dem. Det kunde vara tvärtom, det kunde vara fler som ville rösta på dem.

Han menar att Åkesson under sina år som partiledare har förändrats från en mer ideologiskt driven politiker till någon som i högre grad anpassar sitt budskap efter vad han tror att väljarna vill höra.

– Jag skulle önska att han fortfarande sa det som behöver sägas.

Paludan beskriver också hur han under det danska folketingsvalet 2019 deltog i de nationella partiledardebatterna och upplevde att de andra politikerna reagerade starkt på att han inte accepterade deras invanda umgängesformer.

Han menar att politiker från olika partier ofta utvecklar en alltför nära relation till varandra, trots att de på papperet företräder helt olika samhällsvisioner.

Och sedan skulle jag säga att man måste göra det, att man slänger ut två miljoner människor med tvång. För det kommer inte att räcka frivilligt. // Svenskarna fattar inte att det är kört. För det som skulle krävas för att rädda Sverige kommer svenskarna aldrig att rösta på.

Rasmus Paludan

Själv säger han att han inte ser någon anledning att vara vän med politiker vars uppfattningar han betraktar som direkt skadliga. Däremot skulle han gärna ha kontakt med Jomshof.

– Jag skickade honom faktiskt ett vykort, men han har inte svarat.

LÄS ÄVEN: LYSSNA: Hets mot folkgrupp-rättegången mot Paludan

”Svenskarna fattar inte att det är kört”

Paludans kritik mot Sverigedemokraterna handlar emellertid inte främst om partiets företrädare, utan om vad han betraktar som otillräckliga politiska ambitioner.

Han medger att Tidösamarbetet genomfört flera av sina vallöften och nämner bland annat minskningen av skjutningarna som något positivt. Men enligt honom har den grundläggande utvecklingen inte förändrats.

Tycker du att Sverige har blivit ett mindre islamiserat samhälle under Tidöåren, eller fortsätter utvecklingen i samma riktning?

– Nej, alltså det tycker jag inte. Jag tycker utvecklingen fortsätter i samma riktning. Men man får säga att på det som de själva sa att de ville göra har det ju blivit lyckat. De sa olika saker de ville göra och det gjorde de.

Enligt Paludan räcker det dock inte med hårdare straff, fler poliser och skärpta migrationsregler.

Han anser att Sveriges problem är betydligt djupare och att det krävs en politik som går långt utöver vad något av riksdagspartierna förespråkar.

– Det enda sättet att rädda Sverige är att tvångsdeportera två miljoner människor med våld.

LÄS ÄVEN: Paludan om folkutbyte i Skandinavien: ”Etablissemanget vill tiga ihjäl”

Hans krav på tvångsförflyttningar i denna omfattning skulle, beroende på vilka som omfattas och hur åtgärderna genomförs, stå i konflikt med grundläggande rättsliga skydd mot kollektiv utvisning och diskriminering.

Paludan menar dock att det är just denna typ av politiska förslag som Sverigedemokraterna inte vågar presentera för väljarna.

Det finns demografiska beräkningar som pekar mot att svenskar kan bli en minoritet omkring 2046. Vad är din kommentar till det? Och vad kan vi göra för att rädda Sverige, som du ser det?

– Jag tror det händer innan 2046. Och sedan skulle jag säga att man måste göra det, att man slänger ut två miljoner människor med tvång. För det kommer inte att räcka frivilligt.

De demografiska beräkningar som diskuteras i intervjun bygger på särskilda definitioner av svensk bakgrund och antaganden om framtida migration och födelsetal, något Samnytt tidigare har rapporterat.

LÄS ÄVEN: Eva Vlaardingerbroek till Samnytt: ”Återvandring är Europas sista fredliga möjlighet”

Paludan tror inte heller att svenska väljare kommer att acceptera den politik han förespråkar. När Stram Kurs deltog i det svenska riksdagsvalet 2022 fick partiet endast 156 röster, ett resultat som han själv beskriver som närmast obegripligt.

– Svenskarna fattar inte att det är kört. För det som skulle krävas för att rädda Sverige kommer svenskarna aldrig att rösta på.

Han anser att mediernas rapportering om honom bidrog till det svaga valresultatet. Enligt Paludan fick svenska väljare främst höra om koranbränningarna och upploppen, medan hans politiska program sällan uppmärksammades.

– Man kan inte säga att jag fick 156 röster för att det var vad folk tyckte. Det kan man ju omöjligen säga.

Han återkommer till koranupploppen 2022, som han själv betraktar som ett slags demonstration av de problem han länge varnat för.

– Jag försökte visa dem 2022. Fattar ni vad det är ni har släppt in i ert land? Fattar ni det?

Kan det finnas en förklaring i att Sverige, till skillnad från Danmark och Norge, inte har upplevt krig och ockupation i modern tid? Att svenskar därför tar sitt lands fortsatta existens för given?

– Nu är jag ju inte expert på statsvetenskap eller psykologi. Men utifrån min politiska erfarenhet måste man säga att om man inte har upplevt andra människor som vill en illa, då kan det kanske vara svårt att föreställa sig att det finns. Så det kan ju vara en ursprunglig förklaring.

Paludan menar också att den svenska politiska kulturen skiljer sig från den danska. Han beskriver svenskar som mer konforma och mindre benägna att avvika från vad omgivningen uppfattar som accepterade åsikter.

– Det verkar som att det betyder mer i Sverige att man är lite konform med hur man tror att man ska vara. Det är mindre så i Danmark.

Jag är inte frustrerad för min egen skull. För jag har ju gjort rätt. Jag tycker mycket synd om 15-åriga flickor och pojkar i Sverige. De har ju inte valt att växa upp i ett land som kommer att försvinna.

Rasmus Paludan

När samtalet kommer in på hur Sverige kan komma att se ut om några decennier avvisar Paludan tanken att landet nödvändigtvis skulle utvecklas till ett muslimskt kalifat.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan-profilen förklarar sitt dödshot mot Paludan

Han tror snarare på ett samhälle präglat av djupa etniska och kulturella motsättningar och gör en jämförelse med Sydafrika. Han återkommer också till frågan om svensk kultur och vad som egentligen gör någon svensk.

Som exempel nämner han Astrid Lindgrens berättelser om Emil i Lönneberga, som han själv tycker mycket om och betraktar som en symbol för det svenska kulturarvet.

Den kanadensiska evolutionspsykologen Gad Saad har nyligen gett ut boken Suicidal Empathy. Är det det som händer i Sverige?

– Jag tror det betyder enormt mycket för många svenskar att de är bra människor. Men jag skulle ju tycka att det räcker med att man är en bra människa. Man behöver väl inte göra saker för att andra ska tycka det?

Han menar att många svenskar enligt hans uppfattning är mer upptagna av hur de uppfattas av andra än av vilka konsekvenser deras handlingar faktiskt får.

– För dem är det viktigt att andra människor tycker att de är bra människor. Och det betyder mycket mer för dem än om de egentligen gör bra saker. Det är ett mycket stort problem.

Trots dödshoten, den långvariga isoleringen och det begränsade politiska stödet ger Paludan inte uttryck för någon ånger. Han är fortsatt övertygad om att hans analys av Sverige är riktig, även om han tvivlar på att svenskarna någonsin kommer att acceptera hans slutsatser.

– Jag är inte frustrerad för min egen skull. För jag har ju gjort rätt.

Det som bekymrar honom, säger han, är i stället de unga svenskar som kommer att få leva med konsekvenserna av de politiska beslut som fattas i dag.

– Jag tycker mycket synd om 15-åriga flickor och pojkar i Sverige. De har ju inte valt att växa upp i ett land som kommer att försvinna.