Det har blossat upp en ny strid om rasism i finländsk rikspolitik. Sannfinländarnas riksdagsledamot Mauri Peltokangas frågade på sociala medier hur många som vill ha en ”afghansk muslim” som minister i en SDP-ledd regering. Socialdemokraternas muslimska och Afghanistan-födde vice ordförande Nasima Razmyar har tagit åt sig av frågan som riktad mot henne. Peltokangas nekar medan statsminister Petteri Orpo kallar utspelet osakligt.

Det var i ett Facebookinlägg som Mauri Peltokangas, riksdagsledamot för regeringspartiet Sannfinländarna och ordförande för riksdagens förvaltningsutskott, frågade sina följare hur många som vill ha en ”afghansk muslim”, som Finlands inrikes- eller utrikesminister under nästa mandatperiod.

Peltokangas hävdade vidare att Socialdemokraterna inte bara vill fylla Finland med ”islamister”, utan också kommer att ”kvotera in en muslim” som minister om partiet vinner riksdagsvalet 2027. ”Skulle en eventuell muslimsk socialdemokrat driva den infödda finländska befolkningens intressen?”, frågade han också.

Något namn förekom inte i Facebookinlägget. Men SDP vice ordförande och riksdagsledamot Nasima Razmyar har tagit åt sig.

Razmyar: Alla förstår vem han syftar på

Razmyar är född i Afghanistans huvudstad Kabul och är muslim. Hon är också den enda riksdagsledamoten med afghansk bakgrund. Hon anser därför att det inte råder någon tvekan om vem Peltokangas syftar på.

– Det är självklart att han refererar till mig även om han påstår att han har uttalat sig på allmän nivå. Alla som kan läsa förstår, har hon sagt till Svenska Yle.

Nasima Razmyar. Bild: Facebook.

Hon beskriver utspelet som oerhört sorgligt och anklagar Sannfinländarna för att inte dölja att det inom partiet förekommer öppen rasism. I en intervju med Ilta-Sanomat går hon ännu längre och kallar formuleringarna ”extremt motbjudande”.

Särskilt reagerar hon på att Peltokangas i samma resonemang talar om islamister. Razmyar framhåller att hon själv är liberal och bland annat har deltagit i Pride. Hon säger också att hon fått stöd från såväl den egna partiledningen som politiker i regeringspartierna, men ingen ursäkt från Sannfinländarna.

Peltokangas nekar: Syftade inte på någon

Peltokangas bestrider samtidigt kategoriskt att inlägget skulle ha handlat om Razmyar. Han avvisar också kritiken om att det skulle vara rasistiskt att nämna någons nationalitet och religion.

– Jag hänvisade inte till någon, har han sagt till Iltalehti.

När Ilta-Sanomat frågade honom hur den förklaringen går ihop med att Razmyar är riksdagens enda ledamot med afghansk bakgrund höll han fast vid sin version. Enligt Peltokangas är det andra som kopplat ihop texten med en viss person.

LÄS ÄVEN: Sju ministerposter för Sannfinländarna i nya regeringen

Peltokangas har uppgett att han överväger polisanmälningar mot politiker som offentligt anklagat honom för rasism eller för att ha angripit Razmyar. Enligt honom har kritiker tillskrivit hans Facebookinlägg sådant som faktiskt inte står där. Han säger också att han mottagit ett stort antal hot efter uppståndelsen.

Rasismanklagelser möter en sakfråga

Flera politiker har betecknat Peltokangas formuleringar som rasistiska. Kritiken har framför allt riktats mot att han lyfter fram en möjlig ministers afghanska bakgrund och muslimska tro och samtidigt frågar om en muslimsk socialdemokrat skulle företräda den infödda finländska befolkningens intressen.

Samtidigt är de två sakuppgifter som ligger till grund för formuleringen om en ”afghansk muslim” i sig korrekta när de appliceras på Razmyar – hon är född i Kabul och är muslim. Att beskriva hennes födelseland och religion är inte i sak ett felaktigt påstående. Peltokangas bestrider både tolkningen att det skulle vara rasistiskt att nämna och att texten specifikt handlade om Razmyar.

Orpo: Helt osakligt

Statsminister Petteri Orpo (Saml) har också tagit ställning till uppståndelsen. Han är kritisk till det Peltokangas skrivit och menar att det är oilämpligt.

– Jag tycker att Peltokangas inlägg var osakligt. Det passar inte för en riksdagsledamot, säger Orpo till Yle.

Statsminister Petteri Orpo.

Samtidigt betonar statsministern att Peltokangas är en enskild riksdagsledamot och inte minister.

– Varken jag eller någon annan minister kan hålla vakt över alla enskilda ledamöter. Alla måste själva avväga vilket språk man använder och alla behöver prata och handla sakligt.

Orpo anser att Sannfinländarnas riksdagsgrupp i första hand måste hantera saken. Om regeringspartierna därefter inte är nöjda kan frågan föras vidare.

LÄS ÄVEN: Finland: Ukrainare nu större språkgrupp än arabisktalande

Även flera andra samlingspartister har reagerat. Miljö- och klimatminister Sari Multala går så långt som att kalla inlägget ”motbjudande” och menar att en politikers kompetens inte ska bedömas utifrån etnisk bakgrund eller religion.

Samlingspartiets vice ordförande Karoliina Partanen har krävt att Sannfinländarnas ledning ingriper. Försvarsminister Antti Häkkänen har samtidigt betonat att det finns legitima politiska skillnader mellan regeringen och SDP i migrations- och gränspolitiken, men att kritiken ska handla om sakfrågor och inte bli osakliga personangrepp.

SDP kräver konsekvenser

SDP ordförande Antti Lindtman beskriver, trots att Peltokangas nekat, inlägget som ett direkt angrepp mot Razmyar och kräver att både Orpo och Sannfinländarnas partiordförande Riikka Purra reagerar.

– Purra och Orpo måste göra klart att sådant här beteende inte hör hemma i Finland, har Lindtman sagt.

Han har inte preciserat vilken påföljd Peltokangas borde få, men anser att frånvaron av konsekvenser skulle signalera ett tyst accepterande. Även SDP-ledamoten Johan Kvarnström har krävt konkreta följder, medan Dimitri Qvintus, ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater, har kallat inlägget ”rasistiskt skräp”.

Kritiken kommer också inifrån regeringen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson (SFP) beskriver Peltokangas utspel med kraftord som ”osakligt, motbjudande och rasistiskt”. Samlingspartiets gruppordförande Jukka Kopra anser att skrivandet är ”fullständigt olämpligt” för en riksdagsledamot.

Sannfinländarna vill avvakta

Sannfinländarnas riksdagsgrupps ordförande Jani Mäkelä anser däremot att debatten har gått på övervarv. Man vill hantera frågan i lugn och ro och inte förhasta sig,

– Jag skulle hålla mig till en ”hold your horses”-linje. Riksdagen har sessionspaus och riksdagsgruppen behandlar ingenting före nästa möte, sade han till Ilta-Sanomat.

Gruppen väntas samlas först i slutet av augusti, inför höstens riksmöte. Mäkelä vill inte direkt fördöma Peltokangas. Han säger att politiker bör uttrycka sig så att diskussionen handlar om själva sakfrågan snarare än formuleringarna.

Mauri Peltokangas. Bild: Facebook.

Men han tillägger i kontrast till kritikerna att en politikers bakgrund och drivkrafter faktiskt kan vara legitima ämnen för diskussion om värderingar och lojaliteter. Som jämförelse har Mäkelä pekat på att medier också har ställt frågor om hur kristen tro påverkar kristdemokratiska politikers ställningstaganden. Det väckte inte samma indignation.

Regeringens rasismmekanism sätts på prov

Affären blir samtidigt ett test för den så kallade sanktionsmekanism mot rasism som fyrpartiregeringen skapade hösten 2025 efter tidigare konflikter kring rasistiska uttalanden. Trots namnet innehåller mekanismen inga automatiska sanktioner.

Processen innebär att det berörda partiets riksdagsgrupp först ska behandla frågan. Om de övriga regeringspartierna inte är nöjda med resultatet kan den gå vidare till de fyra regeringspartiernas gruppledare och därefter, vid behov, till partiordförandena. Den yttersta politiska konsekvensen är att förtroendet mellan regeringspartierna kan bryta samman och utlösa en regeringskris.

Än så länge befinner sig fallet Peltokangas på det första steget. Samlingspartiet, SFP och Kristdemokraterna väntar på att Sannfinländarnas riksdagsgrupp ska behandla frågan. Några konkreta krav på en viss disciplinär påföljd har regeringspartnerna hittills inte ställt.

Därmed lär striden fortsätta när riksdagen återvänder från sommaruppehållet – både om Peltokangas formuleringar och om var gränsen går mellan politisk kritik, diskussion om religion och bakgrund och rasistisk retorik.