Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

DEL 1 • Hur ser Migrationsverket ut på insidan – bakom styrdokument, värdeord och politiska löften? Källor som arbetat inom myndigheten i flera decennier beskriver för Samnytt en vardag präglad av språktillhörigheter, klanlojaliteter och rädsla för att slå larm. En majoritet av personalen har annan bakgrund än svensk. Uppgifterna väcker allvarliga frågor om rättssäkerhet, ledarskap och statens kontroll över en av sina mest maktfulla myndigheter. En myndighet som i slutändan kontrollerar – eller inte – massinvandringen till Sverige. Enligt Samnytts källa sitter klanmentaliteten nu i väggarna på myndigheten.

Migrationsverket är en av Sveriges mest centrala och samtidigt mest omstridda myndigheter. Det är här beslut fattas om asyl, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och medborgarskap – beslut som i praktiken avgör vem som får stanna i landet och på vilka villkor. Myndigheten verkar i skärningspunkten mellan politik, juridik och förvaltning, där lagstiftning, EU-rätt och politiska signaler möter vardagens praktiska handläggning.

Det gör Migrationsverket särskilt känsligt för både yttre tryck och interna brister, samtidigt som konsekvenserna av felbeslut kan bli långtgående, både för individer och för samhället i stort.

Det är inte bara språkligt som detta påverkar, att man inte förstår varandra eller vad som sägs, utan det gör att det bildas olika grupper inne i myndigheten, klaner som engagerar sig i att få hit sina egna klanmedlemmar eller släktingar från sina hemländer. Man har tagit hit Mellanösterns klanmentalitet, in i myndigheten.

Samnytts källa i Migrationsverket

Hösten 2015 blev en vattendelare. Under flyktingkrisen tog Migrationsverket emot fler migranter än systemet var dimensionerat för, och myndigheten slog själv larm om att boenden inte längre gick att ordna.

Samnytts källa beskriver perioden som kaotisk, präglad av improvisation och bristande överblick. Enligt källan fanns det redan då anställda som öppet ifrågasatte arbetet på myndigheten. Som ett talande exempel återges hur en av de kvinnor från Mellanöstern som arbetade på myndigheten vid tiden, och som inte bar slöja, sade rakt ut: ”Vad håller ni på med?”.

LÄS ÄVEN: Irakier på Migrationsverket sålde uppehållstillstånd för miljoner – skyller på ”lata svenskar”

Krisen blottlade strukturella svagheter som fortfarande präglar verksamheten – bristande kontroll och improviserade lösningar. Det var också under denna period som Migrationsverket fick en mer politiserad roll, där signaler om humanitet, volymer och “ansvarstagande” ofta uppfattades väga tungt i styrningen.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket vet inte hur mycket de betalar asyladvokater

Under denna period hade Dan Eliasson redan hunnit sätta en tydlig prägel på Migrationsverket. Hans tid som generaldirektör sammanföll med en kraftig expansion av myndigheten och med en ledningskultur som av kritiker beskrivits som politiserad och värderingsdriven. När Anders Danielsson tog över kom uttrycket ”Låt Anders vara Anders” att bli ett slags sammanfattning av epoken.

I nuläget är det en majoritet av personalen som har annan bakgrund än svensk. Många har inte ens svenskt medborgarskap. Och man pratar sitt eget språk med sin egen grupp.

Samnytts källa i Migrationsverket

Det kom att stå för ett personcentrerat ledarskap i ett läge där migrationsvolymerna ökade dramatiskt, men också för en myndighetskultur där invändningar mot inriktning och prioriteringar uppfattades som illojala.

LÄS ÄVEN: 12 av 13 som begick dataintrång på Migrationsverketinvandrare

För många blev detta ett tecken på hur gränsen mellan saklig myndighetsutövning och politisk hållning successivt suddades ut, samtidigt som Migrationsverket växte snabbt – både i antal anställda och i organisatorisk komplexitet.

Åren efter krisen har präglats av återkommande granskningar, JO-kritik och rapporter om långa handläggningstider, särskilt i ärenden om medborgarskap. Detta kommer Samnytt att återkomma till.

LÄS ÄVEN: Ny kritik mot Migrationsverket – hanterar ärenden godtyckligt

Frågor om rättssäkerhet, intern kontroll och lojalitet mot uppdraget har gång på gång aktualiserats. Samtidigt vittnar både externa granskare och interna röster om en myndighet som haft svårt att återgå till ett stabilt normalläge. Det är mot denna bakgrund som nya uppgifter nu väcker frågor om hur Migrationsverket fungerar inifrån – och vilka krafter som i praktiken påverkar besluten.

Beslut om Sveriges framtid fattas i en miljö där utländska lojaliteter och klantillhörighet avgör

Samnytt möter en av de källor vi har kontakt med inifrån Migrationsverket. Personen har arbetat med många olika uppdrag i myndigheten under flera decennier och arbetar där fortfarande. Vi börjar med att fråga om personalen och arbetsplatsen i det stora hela.

– I nuläget är det ca 6000 anställda, vi sitter i öppna kontorslandskap, alltså kan man själv välja var man sätter sig.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket tipsar migranter – som vill semestra i landet de flytt från

Hur påverkar det arbetet?

– Det har en ganska stor påverkan, eftersom grupper sätter sig tillsammans med de som pratar ens eget språk. Kurder sätter sig normalt tillsammans med andra kurder, även om det finns olika klaner bland kurderna, somalier sätter sig med andra somalier och syrier tillsammans med andra syrier och så vidare. Vår källa fortsätter:

– Det som påverkar mest är att alla pratar sitt eget språk, alltså förstår man inte vad som sägs mellan grupper och medarbetare.

Är inte tanken att man ska prata svenska på myndigheten?

– Jo, det har funnits sådana initiativ tidigare, men det har man släppt på. I nuläget är det en majoritet av personalen som har annan bakgrund än svensk. Många har inte ens svenskt medborgarskap. Och man pratar sitt eget språk med sin egen grupp. Vår källa går vidare:

LÄS ÄVEN: Brå: Hela samhället infiltrerat av kriminella klaner

– Det är inte bara språkligt som detta påverkar, att man inte förstår varandra eller vad som sägs, utan det gör att det bildas olika grupper inne i myndigheten, klaner som engagerar sig i att få hit sina egna klanmedlemmar eller släktingar från sina hemländer. Man har tagit hit Mellanösterns klanmentalitet, in i myndigheten.

En tredjedel muslimer och en minoritet svenskar

Ser man en skillnad mellan muslimer och icke-muslimer?

– Ja, i nuläget är ungefär 35 procent av medarbetarna muslimer. Många kanske har varit mer moderata muslimer, men efter 7 oktober kunde man se att allt fler muslimska kvinnor började bära hijab.

Började alltså fler muslimska kvinnor som arbetar på Migrationsverket att bära slöja efter Hamas terrorattack och massmord på judiska civila 7 oktober 2023?

– Ja, det var en markant ökning.

Samnytts källa beskriver att skillnaden efter 7 oktober var tydlig och att man även kunde höra sånger om ”from the river to the sea” från fikarummet inne på Migrationsverket. ”From the river to the sea” betyder att man hyllar utraderandet av Israel från kartan och därmed alla judar från regionen.

LÄS ÄVEN: Mångkulturellt kaos på Migrationsverket – uppmanas konvertera till islam

Vår källa beskriver hur en uttalad klanlogik successivt har fått fäste inne på Migrationsverket. Enligt källan handlar det inte bara om informella lojaliteter, utan om ett systematiskt beteende där anställda med starka klanband aktivt arbetar för att stärka den egna klanens position i Sverige.

Det sker genom att underlätta för släktingar och klanmedlemmar att få uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller andra beslut som gör det möjligt att etablera sig i landet.

Källan menar vidare att detta inte längre är något som sker i det fördolda. Tvärtom beskrivs ett klimat där beteendet blivit så normaliserat att det sker öppet, utan rädsla för interna konsekvenser. Kollegor förväntas förstå, acceptera – eller hålla tyst.

Lägg ner hela myndigheten. Den går inte att förändra. Byter man namn eller flyttar över ansvaret till andra myndigheter så kommer också samma människor att följa med. Det blir samma sak igen. Vill man förändra det här så måste man ta ett helt nytt grepp, med nya människor.

Samnytts källa i Migrationsverket

Enligt uppgiftslämnaren finns en utbredd uppfattning om att lojaliteten mot den egna klanen väger tyngre än lojaliteten mot myndigheten, lagstiftningen och det uppdrag Migrationsverket är satt att utföra.

Resultatet, enligt källan, är en myndighetskultur där rättssäkerheten urholkas inifrån, och där beslut riskerar att fattas på grundval av släktskap och grupptillhörighet snarare än objektiv prövning.

Menar du också att muslimer aktivt arbetar för att få hit andra muslimer till Sverige?

– Ja, i stora drag, men så jobbar även syrianer som är en annan grupp. De är ju kristna från Syrien och de arbetar för att få hit sin klan. Muslimer är ju också indelade i många olika klaner och trosinriktningar, så det är främst klantillhörigheten som är avgörande, men när det gäller synen på judar och Israel så går de mer samman. Det finns helt klart en samhörighet mellan muslimerna.

LÄS ÄVEN: Samhällsskiftet ingen röstade för – islamiseringens konkreta spår i Sverige

Hur ser ledarskapet ut i myndigheten?

– Det har varierat enormt. I nuläget har vi en kvinnlig högsta chef som mest går omkring och säger att alla är så duktiga. Det blir liksom ingen styrning.

Hur många svenskar arbetar på Migrationsverket idag?

– Om man med svenskar menar personer som har svensk härkomst eller som helt enkelt ser sig som svenskar så är det en minoritet. Vår källa fortsätter:

– Det som har blivit obehagligt är att vi som upplever att det inte går rätt till på myndigheten, och det är oftast svenskar, måste prata bakom stängda dörrar så att ingen hör.

Vad skulle kunna hända, menar du, om ni gick ut öppet?

– Ja, man tas bort från sin position, kanske placerad i receptionen. Det är ju svårt att sparka någon här, eftersom facket är ganska starkt, men man blir helt enkelt bortplockad från inflytande och alla möjligheter till karriär inom myndigheten försvinner ju.

Har situationen förbättrats efter Tidöregeringen?

– Jo, något, men det går inte att förändra den kultur som har satt sig. Även om det nu finns direktiv om att man i första hand ska titta på kompetens och arbetskraftsinvandring, sitter “tyckasyndom-mentaliten” kvar i retoriken. Och klantänkandet är kvar.

LÄS ÄVEN: Regeringen skärper kraven på återvändande – Migrationsverket får nytt uppdrag

”Lägg ner myndigheten”

Vad är ditt budskap till ansvariga politiker?

– Lägg ner hela myndigheten. Den går inte att förändra. Byter man namn eller flyttar över ansvaret till andra myndigheter så kommer också samma människor att följa med. Det blir samma sak igen. Vill man förändra det här så måste man ta ett helt nytt grepp, med nya människor.

LÄS ÄVEN: Åtal: Taxichaufför från Eritrea våldtog kund – Migrationsverket säger nej till utvisning

De uppgifter som Samnytts källa för fram är allvarliga och rör i grunden förtroendet för en av statens mest maktfulla myndigheter. Om det stämmer att lojaliteter, språkgrupper och klanband påverkar arbetet på Migrationsverket, handlar det inte längre om enskilda missförhållanden utan om strukturella problem som slår direkt mot rättssäkerheten. Det väcker också frågor om hur intern kontroll, ledarskap och tillsyn faktiskt fungerar – och om politiken haft insyn i vad som pågår bakom myndighetens stängda dörrar.

Samnytt kommer att fortsätta granska Migrationsverket och återkomma med fler vittnesmål, dokument och analyser. I en tid när migrationspolitiken sägs ha lagts om, återstår frågan om staten verkligen har kontroll över sin egen förvaltning – eller om de kulturer som växte fram under krisåren fortfarande styr besluten, oavsett nya direktiv och politiska löften.

Samnytt söker Migrationsverket.