DEBATT • Ska globala (vänster)värderingar styra svenska kommuner? Det är en fråga som blir alltmer relevant i takt med att fler kommuner nu integrerar Agenda 2030 i sina styrmodeller.
Runt om i landet pågår just nu ett skifte där kommunala beslut i ökande grad kopplas till globala mål. I vissa kommuner är det redan fullt genomfört, i andra är det på väg in i styrningen. Ett aktuellt exempel är Oskarshamn, där en ny modell är på väg att införas som innebär att varje mål och varje beslut ska kopplas till Agenda 2030.
Politiserat FN-ramverk…
Agenda 2030 är ett globalt ramverk framtaget av FN, med ambitionen att styra utvecklingen i världen. Men kritiken är omfattande. Det beskrivs som ett politiskt och ideologiskt färgat projekt, där vaga och långtgående mål används för att driva en viss samhällsutveckling utan tydlig demokratisk förankring.
LÄS ÄVEN: Vindkraftslobbyn – hot mot den lokala demokratin
Målen är så breda att de kan tolkas för att motivera i princip vilken politik som helst, vilket gör dem svåra att granska. Samtidigt riskerar ramverket att leda till ökad byråkrati, fler krav på rapportering och en styrning där fokus flyttas från konkreta resultat till att uppfylla abstrakta indikatorer.
…styr svenska beslutsprocesser
Problemet uppstår när detta görs till ett överordnat styrinstrument i svenska kommuner. När varje beslut ska filtreras genom globala mål skapas en styrning som flyttar ytterligare makt bort från lokala beslutsfattare och medborgare. Resultatet blir mer administration, mindre handlingsfrihet och en mer trögrörlig offentlig sektor.
En central aktör i denna utveckling är Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som driver på kommuner och regioner att integrera Agenda 2030 i övergripande styrsystem. SKR är en arbetsgivar- och intresseorganisation, men har i praktiken fått en normerande roll i hur kommuner styrs. Samtidigt är SKR politiskt där S, V, C och MP styr, men där det saknas den insyn som gäller för myndigheter och kommuner. Det innebär att riktlinjer och rekommendationer med stor påverkan på hela landet tas fram utan full demokratisk kontroll.
Forskare har påpekat att SKR i många avseenden agerar som en myndighet, men utan att omfattas av samma krav på öppenhet och ansvar. När SKR dessutom driver på för att Agenda 2030 ska integreras i kommunernas styrning uppstår ett tydligt ideologiskt tryck uppifrån.
Tar fokus från mer akuta problem
Detta sker samtidigt som många kommuner brottas med helt andra och mer akuta problem, med exempelvis kriminalitet, hot och våld i skola, personalförsörjning eller att få näringslivet att fungera. Det är den typen av utmaningar som kräver fokus, handlingskraft och tydliga prioriteringar.
LÄS ÄVEN: Vindkraftslobbyisternas ständiga påverkansförsök – dags att säga ifrån
Då är det fel väg att gå att bygga ut ytterligare styrsystem, öka administrationen och lägga fler lager av globala krav, utan finansiering, på verksamheterna. Det är inte fler globala ramverk som kommer att vända utvecklingen i svenska kommuner.
Hedra det kommunala självstyret
Det som behövs är en återgång till kärnan i det kommunala självstyret. Beslut ska fattas nära medborgarna, utifrån lokala behov och förutsättningar. Styrningen ska vila på kommunallagen och de lagar som faktiskt gäller, inte på globala mål som saknar direkt demokratisk förankring i Sverige.
Sverige är redan ett av världens mest hållbara länder. Att ytterligare binda upp kommuner i omfattande ramverk riskerar att hämma snarare än att stärka utvecklingen.
Vill vi ta det kommunala självstyret på allvar måste vi också våga säga nej till styrmodeller som flyttar makten bort från medborgarna.
Ted Nyberg (SD)
Riksdagskandidat, Kalmar län
