Tidigare i veckan stod det klart att Ungern har släppt sitt veto mot ett EU-lån på motsvarande omkring 1 000 miljarder kronor till Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson (M) välkomnar beskedet och beskriver det som mycket positivt. Enligt Kristersson stärker stödet Ukraina genom att bland annat ge landet möjlighet att köpa mer vapen, vilket i sin tur ökar pressen på Ryssland – något han menar är en avgörande förutsättning för att nå en framtida fred.
Kriget har tidigare i vår gått in på sitt femte år sedan Rysslands invasion. Det finns inte några tydliga tecken på att parterna närmar sig en fredsuppgörelse eller ens en bredare politisk lösning bortom utväxling av kroppar och krigsfångar.
Ryssland har befäst sin kontroll över delar av östra Ukraina och fortsätter samtidigt att avancera i dessa områden, i ett krig som i hög grad präglas av drönarattacker från båda sidor. Ukraina har med stöd av vapenleveranser från Nato lyckats bromsa den ryska framryckningen och motverkar ambitionen att ta full kontroll över de regioner som Ryssland i dag gör anspråk på.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Efter att de 1 000 miljarderna var klara genom att Ukraina låtit rysk olja flöda till Ungern och Slovakien igen samlades Europeiska rådet till ett informellt möte på Cypern, som för tillfället har ordförandeskapet i EU.
LÄS ÄVEN: EU: 1000 miljarder kronor till Ukraina
På plats fanns medlemsländernas ledare däribland statsminister Ulf Kristersson (M), EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Enligt bilder och videoklipp från mötet var det en glad och lättsam stämning, där Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán – som varit den starkaste kritiken mot stödet – inte syntes till som en av deltagarna.
Det var också något som Polens vänsterliberala premiärminister Donald Tusk påtalade när han skrev att det inte fanns några ryssar i rummet, och beskrev situationen som en ”stor lättnad”.
När Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán inte längre är i en position att blockera beslut har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skruvat upp ambitionerna efter att det omfattande EU-lånet säkrats. Nästa mål, enligt honom, är ett ukrainskt medlemskap i EU.
– Vi försvarar gemensamma europeiska värderingar. Jag anser att vi har förtjänat fullt medlemskap i EU.
”Nyckeln till fred” – men oklart hur många fler paket
I samband med resan till Cypern publicerade statsminister Ulf Kristersson (M) inlägg på sociala medier där han meddelade det svenska folket att EU:s lånepaket nu är på plats och beskrev beskedet som mycket positivt. Han pekade samtidigt ut Ungern och Slovakien som länder som tidigare blockerat stödet.
I samband med resan till Cypern skickade statsminister Ulf Kristersson (M) ut inlägg på sociala medier där han framförde till svenska folket att det är mycket glädjande att EU:s lånepaket nu är klart. Han pekar på att Ungern och Slovakien har blockerat stödet – men utan att nämna att dessa länder i december godkände upplägget.
Processen att godkänna lånet stoppades tidigare under våren i samband med att flödet av rysk olja via Ukraina – som är avgörande för Ungerns och Slovakiens energiförsörjning – plötsligt upphörde. Länderna skärpte därefter sin retorik och anklagade Ukraina för utpressning, och har samtidigt klargjort att de endast kan godkänna stödet om oljeleveranserna återupptas.
Kristersson framhåller i sitt inlägg att det omfattande stödet, där EU:s skattebetalare garanterar ett lån på omkring 1 000 miljarder kronor, utgör en ”nyckel till en framtida fred i Ukraina”. Samtidigt väcks en naturlig fråga om vad som händer om även dessa medel förbrukas innan en fredsuppgörelse har nåtts – och hur många liknande stödpaket som i så fall kan komma att krävas framöver.
Vidare framgår det inte i Kristerssons beskrivning att de 1 000 miljarder kronorna, som kan framstå som ett långsiktigt stöd, enligt EU:s egna bedömningar endast förväntas täcka akuta behov under innevarande och kommande år. Detta anges också i uppgifter från EU:s egen information.
Från både den svenska regeringen, med Ulf Kristersson i spetsen, och på EU-nivå har det varit tydligt uttalat att stödet ska fortsätta ”så länge som det behövs”, utan någon fastställd övre gräns eller något tak för omfattningen av stödet.
Sedan Donald Trump åter tillträdde som president i USA har landet avslutat sina ekonomiska bidrag till Ukraina, samtidigt som det militära stödet i andra former, exempelvis underrättelse- och satellitstöd, fortsatt. Detta har i praktiken inneburit att trycket på EU-länderna ytterligare har ökat att bära det finansiella ansvaret, vilket i förlängningen faller på skattebetalarna och kommande generationer.
Moderata företrädare, däribland finansminister Elisabeth Svantesson, har i detta sammanhang framhållit att ett fortsatt stöd till Ukraina är nödvändigt för att kommande generationer inte ska behöva leva i ett Europa präglat av ryskt inflytande.
– Våra barn och barnbarn ska inte behöva lära sig att prata ryska, sa Elisabeth Svantesson (M) vid en pressträff om upprustning förra sommaren.
Samma retorik återkommer hos riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M) som menar att Sveriges stöd till Ukraina, som passerat 128 miljarder kronor, måste öka för att vi inte ska behöva lära oss ryska.
– Nu har Sverige gett över 100 miljarder kronor i militärt och humanitärt bistånd till Ukraina. Varför då, kan man undra? Jo, därför att om Ukraina inte vinner mot Ryssland, då kommer våra barn att prata ryska här i Sverige. Ukraina måste vinna för att vi ska få fred och frihet i hela Europa, förklarade M-politikern i en viral video.
@oliverrosengren Ukrainas sak är vår. Därför har vi gett över 100 miljarder kronor i militärt, civilt och humanitärt stöd. Omläggningen av biståndet fortsätter. Framöver ska ungefar en femtedel – 10 miljarder kronor om året – gå till Ukraina. #bistånd #fyp #ukraina #ukraine #försvar ♬ original sound – JMSN
Ryssland säger nej till skadestånd
Det framgår av uttalanden från Bryssel att finansieringen av jättelånet till Ukraina sker genom upplåning inom ramen för EU:s långtidsbudget. EU har motiverat det omfattande lånet med att unionens skattebetalare endast bär risken, medan Ukraina förväntas återbetala medlen på sikt.
Hur detta ska genomföras i praktiken är dock oklart, inte minst mot bakgrund av att EU redan i dag står för stora delar av Ukrainas löpande kostnader, samtidigt som landet i hög grad är beroende av externt stöd för att upprätthålla både statsfunktioner och sitt militära motstånd i kriget. Planen bygger i stället på antagandet att återbetalningen ska kunna ske genom framtida krigsskadestånd från Ryssland efter krigets slut – under förutsättning att sådana ersättningar faktiskt utgår och betalas ut.
LÄS MER: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov
Den förutsättningen avvisas dock från rysk sida på torsdagen. Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev, i dag vice ordförande i säkerhetsrådet och fortsatt en nära medarbetare till Vladimir Putin, har i ett inlägg på X, tidigare Twitter, meddelat att EU-länderna har gjort en felaktig bedömning och att Ryssland aldrig kommer att acceptera eller betala sådana krav.
LÄS ÄVEN: Kristersson i samtal med Trump: Ukraina har existentiell betydelse för Sverige
