Någon fredsuppgörelse i Ukraina syns fortfarande inte vid horisonten efter Rysslands invasion 2022 – och kriget har gått in på sitt femte år. På onsdagen blev det klart att EU:s lån på omkring 1 000 miljarder kronor till Zelenskyjs regering har fått grönt ljus av Ungern. Risken för jättelånet tar i praktiken av EU:s skattebetalare och framtida generationer. I teorin ska Ukraina återbetala lånet, men hur det ska ske är oklart, givet krigets oförutsägbara utveckling och att landet redan är djupt beroende av EU som ekonomisk livlina för att hålla staten igång.
EU har gett ett preliminärt klartecken till en första utbetalning inom det omfattande nödlånet till Ukraina, som totalt uppgår till 90 miljarder euro, det vill säga drygt 1 000 miljarder kronor. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Beslutet blev möjligt efter att Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán dragit tillbaka sitt veto, som tidigare stoppat hela upplägget.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Efter maktskiftet i Ungern: Plötsligt går Druzhba-ledningen att laga fort
Ungerns blockering har kopplats till oljeleveranser från Ryssland via Druzjba-ledningen, som förser både Ungern och Slovakien med olja. Kort före det ungerska valet uppgav Ukraina att ledningen skadats i en attack som man hänförde till Ryssland.
Uppgiften ifrågasattes av både Ungern och Slovakien eftersom länderna inte fick genomföra inspektioner. Samtidigt valde Bryssel och övriga medlemsländer i unionen att antingen ligga lågt eller kritisera Ungern för att använda vetot som påtryckningsmedel, efter att först ha godkänt jättelånet.
Så fördelas pengarna
Men Orbáns regering har vägrat att godkänna det stora EU-lånet innan oljeflödet återställts och har samtidigt antytt att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan ha utnyttjat situationen inför valet för att skapa en kris.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade på tisdagen att ledningen reparerats, och kort därefter rapporterade AFP att oljan åter flödade genom systemet. När oljeleveranserna var igång igen valde Ungern att släppa sitt motstånd och därmed kommer Ukraina få pengarna i maj eller juni.
Det aktuella paketet är en del av EU:s bredare stöd till Ukraina, där 60 miljarder euro ska gå till militärt stöd och 30 miljarder till budgetstöd för den civila ekonomin.
Finansieringen sker genom att EU lånar upp pengar med sin gemensamma långtidsbudget som säkerhet. Planen är att Ukraina i framtiden ska återbetala lånet, i teorin genom eventuella krigsskadestånd från Ryssland. Men till något sådant är realistiskt att ske kommer EU:s skattebetalare tvingas ta all risk med jätteålnet.
