En satsning på kommunal vindkraft som skulle ge billig el och stärkt ekonomi slutade i stället med stora förluster för skattebetalarna. Det hävdar den tidigare SD-riksdagsledamoten Thoralf Alfsson, som i ett videoinslag riktar skarp kritik mot både kalkylerna och det politiska beslutsfattandet bakom projektet.
Det aktuella projektet gäller Emåbygdens Vind AB, som ägdes av tre småländska kommuner. Vindkraftverket köptes för 33 miljoner kronor men såldes 2024 för endast drygt 2 miljoner – en affär som innebar en förlust på över 30 miljoner kronor.
Därtill tillkommer ytterligare kostnader i form av kapitaltillskott och kvarvarande lån, vilket gör att den totala belastningen på kommunerna överstiger 40 miljoner kronor. I sitt inlägg beskriver Alfsson affären som ett tydligt exempel på misslyckad kommunal företagsamhet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Så är det när kommunpolitiker ska leka affärsmän … det är rena katastrofen.
Lägre produktion än väntat
En central punkt i kritiken handlar om att vindkraftverket aldrig nådde de produktionsnivåer som låg till grund för investeringsbeslutet. Enligt de ursprungliga beräkningarna skulle verket producera drygt 7 300 MWh per år.
Utfallet blev i snitt omkring 5 300 MWh – cirka 30 procent lägre. Alfsson menar att detta är typiskt för liknande projekt.
– Det är glädjekalkyler … verkningsgraden är alltid lägre än vad man räknar med.
Den lägre produktionen fick direkta ekonomiska konsekvenser genom minskade intäkter, vilket snabbt ledde till underskott.
Återkommande kapitaltillskott
Redan några år efter starten tvingades kommunerna skjuta till nya pengar för att hålla bolaget vid liv. Kapitaltillskott gjordes vid flera tillfällen – bland annat 2017, 2020 och så sent som 2024 och 2025.
Trots detta fortsatte förlusterna, och till slut valde ägarna att sälja anläggningen. Efter försäljningen återstod dessutom lån som kommunerna behövde reglera, vilket ytterligare ökade kostnaderna.
Alfsson beskriver utvecklingen som ett utdraget ekonomiskt misslyckande där beslut om avveckling kom för sent.
Politisk kritik mot beslutsfattandet
En stor del av kritiken riktas mot de politiker som drev igenom investeringen. Enligt Alfsson byggde besluten på överoptimistiska prognoser och saknade koppling till kommunernas kärnuppdrag.
Han pekar också på att liknande satsningar gjordes i många kommuner under samma period, ofta med ambitionen att bli självförsörjande på el. Samtidigt ifrågasätter han prioriteringarna.
– Skattemedel … skulle ha gått till vård, skola och omsorg i stället.
“Ett bekymmerprojekt” i efterhand
När beslutet att sälja till slut fattades beskrev företrädare för kommunen affären som nödvändig. I sitt inlägg noterar Alfsson att projektet då beskrevs som att ha blivit ett “bekymmerprojekt” – trots att problemen enligt honom varit uppenbara långt tidigare.
Han citerar även uttalanden om att försäljningen var ett “bra avslut”, något han själv ifrågasätter i ljuset av de stora förlusterna.
Efterlyser ansvar och lärdomar
Avslutningsvis använder Alfsson fallet som ett bredare exempel på riskerna med kommunala affärsprojekt utanför kärnverksamheten. Han efterlyser större ansvarstagande från politiker och uppmanar väljare att reflektera över hur skattemedel används.
Enligt honom visar fallet på behovet av mer realistiska ekonomiska kalkyler, tydligare koppling till kommunal kärnverksamhet och ökad transparens i beslutsprocesser
Fallet med Emåbygdens Vind AB blir därmed, i Alfssons tolkning, inte bara en enskild affär utan en symbol för bredare problem i kommunala investeringar.
Se hela Thoralf Alfsson inlägg nedan.
