Forskaren: Svenska medier och politiker vilseleder med propaganda om Ukraina-kriget

Sedan Rysslands invasion har nyheter och politiska besked avlöst varandra om att Ukraina kommer vinna kriget och att det enbart är den ryska sidan som lider förluster. Bara mer vapen och fler miljardstöd, då kommer Ryssland att lämna Ukraina, brukar upprepas. Det är också budskapet från samtliga åtta riksdagspartier, som menar att stödet till Ukraina måste fortsätta på obestämd tid och utan något tak. Samtidigt preciseras sällan hur läget ser ut på slagfältet, och framför allt råder tystnad kring Ukrainas egna förluster. Det är något som konfliktforskaren Therese Pettersson vid Uppsala universitet har reagerat på. Hon beskriver informationsflödet i Sverige som propaganda från Ukraina och underrättelsetjänster. Ett liknande budskap kommer från konfliktforskare i Finland, som menar att politiker i EU praktiskt taget ljuger.
– Som forskare är min uppgift att föra fram en aktuell bild av läget, och för mig är den att Ukraina just nu håller på att förlora, säger en finsk forskare.

Kriget i Ukraina har nu gått in på det femte året. Med vapenstöd från USA, EU-länderna och Nato-alliansen har Ukraina lyckats bromsa in den ryska offensiven i östra delen av landet, men landet har ännu inte återtagit några betydande delar av de förlorade landområdena, som uppgår till omkring 20 procent av Ukrainas yta.

Ytterligare en aspekt som gör kriget långsamt är att det krigas i stor utsträckning genom drönare – en ny form som inte använts på detta sätt i andra moderna krig och som gör avancemang långsamma där båda sidor ständigt är sårbara på slagfältet.

Ryssland gör anspråk på fyra regioner i östta Ukraina – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – utöver Krimhalvön, som enligt dekret från president Vladimir Putin har införlivats i den ryska federationen och betraktas som ryskt territorium. Trots detta har Ryssland ännu inte full kontroll över hela områdena på grund av Ukrainas motstånd, men en överväldigande majoritet av territoriet är under rysk kontroll, vilket ligger i linje med de mål som Kreml satt upp med invasionen av Ukraina.

Ukraina har svarat med kraftigt motstånd och bromsat den ryska militärens framfart, samtidigt som president Volodymyr Zelenskyj står fast vid att de östra regionerna tillhör Ukraina och att de aldrig kommer att överlämnas till Ryssland. Ryssland hävdar att regionerna nu är en del av den ryska federationen och alltid kommer att förbli det. Ett besked som ryska toppolitiker försäkrar med hänvisning till sina kärnvapen.

Samtidigt försöker USA:s president Donald Trump initiera förhandlingar mellan Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att få ett slut på dödandet, men ingen av parterna är villig att ge efter. EU-länderna har samtidigt gett starkt stöd till Zelenskyj för att han ska stå fast vid sin linje, medan USA officiellt har dragit sig tillbaka från direkt vapenstöd – istället finansieras Ukrainas inköp av amerikanska vapen idag till stor del via pengar från EU:s skattebetalare.

Trump har också varit tydlig med att USA för närvarande tjänar pengar på kriget genom vapenförsäljningen, men att han helst vill se att konflikten upphör för att stoppa dödandet i vad han beskriver som ett onödigt krig, som enligt honom aldrig hade inträffat om han varit president våren 2022. Han menar dessutom att kriget delvis skapades av tidigare president Joe Biden, genom löftet om ett Nato-medlemskap för Ukraina.

– Vi tjänar pengar på kriget, sa Trump till The New York Times i början av januari.

Konflikten började dock inte först våren 2022 med Rysslands invasion, utan har rötter som sträcker sig längre tillbaka, bland annat till Euromajdan 2013–2014. Ukraina har närmat sig väst via EU och USA och strävat efter Nato-medlemskap, medan Ryssland ser landet som en del av sina historiska och strategiska intressen, med särskilt fokus på de rysktalande befolkningarna i östra Ukraina och den stora militärbasen på Krimhalvön.

Orsakerna till kriget idag är mångfacetterade och spänner även över Rysslands motstånd mot den säkerhetsarkitektur i Europa som USA, genom Nato, har byggt upp. Den ryska sidan har tidigt hävdat att invasionen i februari 2022 motiverades av ett påstått löfte från USA under president Joe Biden om ett Nato-medlemskap för Ukraina, något de betraktar som oacceptabelt.

Och kopplingen mellan Majdanrevolutionen och USA samt EU är väl dokumenterad. USA:s tidigare biträdande utrikesminister Victoria Nuland, under Joe Bidens tid i administrationen, var djupt involverad i händelserna under Majdanprotesterna 2014. Hon syntes inte bara på torget i Ukrainas huvudstad, Kiev, utan deltog även aktivt i försök att påverka landets politiska inriktning och maktstruktur. Detta har uppmärksammats av flera internationella medier, däribland BBC.

År 2023 gick USA:s president Donald Trump ut och påstod att den tidigare presidenten Barack Obama låg bakom Majdan-revolutionen i Ukraina.

– I decennier har vi haft samma personer, som Victoria Nuland och många andra precis som hon som är besatta av att driva Ukraina mot Nato, för att inte tala om stödet från utrikesdepartementet till uppror i Ukraina, sa Trump i ett tal och fortsatte:

LÄS MER: Trump: Obama låg bakom Majdanrevolutionen i Ukraina 2014

– Dessa människor har sökt konfrontation under en lång tid, ungefär som fallet i Irak och andra delar av världen. Och nu lutar vi på randen till tredje världskriget.

Samtidigt har Ryssland även framhållit att invasionen även syftar till att avsluta striderna i östra Ukraina, där konflikter mellan ukrainska styrkor och pro-ryska separatister pågått sedan 2014. Minskavtalen 2014 och 2015, som syftade till eldupphör och politisk lösning, lyckades inte stoppa våldet, och situationen förblev instabil i regionen.

De väpnade och blodiga striderna i östra Ukraina, som har skördat många civila dödsoffer, blossade upp kort efter Majdanprotesterna i Kyiv 2013–2014. Under protesterna krävde demonstranter närmare band med Europeiska unionen och motsatte sig den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj, som senare flydde till Ryssland.

I Ukrainas östra regioner som Donetsk och Luhansk reagerade proryska grupper kraftigt mot denna västorientering och utropade egna så kallade ”folkrepubliker”. Flera offentliga byggnader ockuperades av beväpnade män:

Sammandrabbningarna utspelade sig mellan de pro-ryska separatisterna, som sökte större självständighet eller ville knyta sig närmare Ryssland, och ukrainska styrkor, tillsammans med frivilliga från Azov-bataljonen, som deltog i striderna för att försöka behålla kontrollen över landets territorium. Situationen blev en fortsättning på den politiska splittringen mellan ett västorienterat Ukraina och de rysktalande, pro-ryska områdena i öst.

Konflikten och striderna visar ett land som slitits i två delar, där befolkningen dragit åt olika håll samtidigt som stormakter som USA och EU på ena sidan och Ryssland på den andra dragit i landet åt motsatta riktningar. Den ryska invasionen 2022 har dessutom medfört ett högt pris i döda och skadade soldater på båda sidor.

LÄS ÄVEN: M-topp efter 111 miljarder till Ukraina: Vi måste skänka mer annars kommer våra barn prata ryska i Sverige

Men varken Ryssland eller Ukraina är särskilt transparenta när det gäller sina egna militära förluster och fokuserar istället på att rapportera om fiendens, vilket gör det svårt att göra tillförlitliga uppskattningar eller jämförelser. Den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) uppskattar att kriget hittills har lett till omkring två miljoner soldater som dödats, skadats eller rapporterats saknade.

Enligt studien har närmare 1,2 miljoner ryska soldater och omkring 600 000 ukrainska soldater dödats, sårats eller försvunnit. CSIS uppskattar dessutom att mellan 100 000 och 140 000 ukrainska soldater har dödats sedan krigets början och fram till december 2025. Även dessa siffror ifrågasätts på flera håll och pekas ut som betydligt högre och kommer att skrivas upp med tiden.

Forskaren: ”Vi färgas av att vi har ställt oss på Ukrainas sida”

I en intervju med tidningen Epoch Times tidigare i veckan var Therese Pettersson, forskningssamordnare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet, frispråkig och antydde att svenska medier och politiker är färgade av att de tagit ställning för Ukraina i konflikten, vilket gör att de inte ger en helt sanningsenlig bild av hur kriget har utvecklats under de senaste åren.

Det spelar heller ingen roll om det gäller svenska eller internationella medier – de uppgifter som återges i medier och av politiker har ofta visat sig vara svaga och vinklade. Hon förklarar att mycket av informationen härstammar från underrättelsetjänster i Ukraina, men även från Storbritannien och USA, som därigenom förmedlar sin egen tolkning av konflikten för att påverka opinionen hemma och skapa bilden av att stödet till Ukraina bör fortsätta och går i rätt riktning.

– Vi färgas av att vi har ställt oss på Ukrainas sida. Siffror förekommer som låter väl underbyggda och oberoende, men kommer från källor i underrättelsetjänster i USA, Storbritannien eller Ukraina, säger Pettersson till Epoch Times och fortsätter:

– Det är vinklad information, det ska man vara medveten om. Det finns kanske en vilja att förstärka bilden av hur dåligt det går för Ryssland.

Zelenskyjs och Trumps siffror går isär

Den 5 februari i år rapporterade amerikanska NBC News att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgett att 55 000 ukrainska soldater har dödats i strider sedan Rysslands invasion i februari 2022. Uppgiften, som anger dödssiffran när kriget nu går in på sitt femte år, har ifrågasatts från flera håll.

En som ger en helt annan bild är USA:s president Donald Trump, som för ett år sedan angav en helt annan siffra – en siffra som sannolikt har ökat avsevärt sedan dess.

– Vi har siffror som visar att omkring en miljon ryska soldater har dödats och cirka 700 000 ukrainska soldater har dödats, sa Trump i januari 2025.

Vad som däremot står klart är att de flesta, med undantag för president Volodymyr Zelenskyj, talar om betydligt högre siffror på den ukrainska sidan. I detta sammanhang är det också intressant att notera att nästintill inga västerländska ledare, förutom USA:s president och Ungerns premiärminister Viktor Orbán, kommenterar dödssiffrorna på båda sidor. 

LÄS ÄVEN: Ukrainas försvarsminister: 2 miljoner ukrainare undviker mobilisering – 200 000 soldater på olovlig frånvaro

Inom EU råder i praktiken total tystnad från politiska företrädare om de faktiska förlusterna på den ukrainska sidan efter fyra år av strider, där all kommunikation istället fokuserar på fortsatt stöd – utan tidsgräns eller närmare specificering om hur mycket som detta kan komma att kosta.

Konfliktforskaren Therese Pettersson vid Uppsala universitet menar att det är svårt att göra träffsäkra jämförelser när varken Ryssland eller Ukraina öppet delar sina siffror, och när det är oklart var de uppgifter som publiceras i medierna kommer ifrån. När informationen härrör från underrättelsetjänster handlar det dessutom ofta om anonyma källor – uppgifter som sedan sprids i medierna som om de vore en sanningsenlig bild av utvecklingen.

Therese Pettersson framhåller för Epoch Times dessutom att rapporteringen om kriget i Ukraina ofta präglas av propaganda från båda sidor, där länderna underrapporterar sina egna förluster samtidigt som de överdriver fiendens. Hon reagerar särskilt på den nästan totala tystnaden kring de egna förlusterna.

Enligt konfliktforskaren och Uppsala universitetets bästa uppskattning har omkring 370 000 människor dött i kriget under de fyra första åren. I forskarnas högsta uppskattning ligger totalsiffran ungefär 200 000 högre. Samtidigt spekulerar Pettersson i att siffrorna kommer att skrivas upp och hänvisar till att antalet saknade är högt.

De siffror hon hör om hur många soldater Ryssland ska ha förlorat i kriget bedömer Pettersson som “helt orimliga”.

– I många krig rapporteras egna förluster, även om man underrapporterar sina egna och överdriver fiendens. Men i det här kriget säger man inte ett ljud om att man skulle ha lidit egna förluster. Och de siffror man anger om motståndarsidans förluster är helt orimliga, berättar Pettersson för Epoch Times.

Färre civila dödas – jämfört med andra krig

Therese Pettersson pekar också på en annan iögonfallande aspekt – antalet civila som dödats i Ukraina. Trots att konflikten är omfattande och nu går in på sitt femte år med stora militära förluster, är antalet civila offer relativt lågt jämfört med många andra moderna krig.

Efter Rysslands invasion 2022 har omkring 2 700-2 900 civila dödats varje år, främst till följd av drönarattacker och artilleribeskjutning mot samhällen i närheten av frontlinjerna – enligt Uppsala universitets siffror. Vidare har miljontals människor, främst kvinnor och barn, flytt Ukraina.

Fler forskare har samma linje – politiker ljuger

Det är inte enbart svenska konfliktforskare som ifrågasätter den bild som medier och politiker förmedlar. Även i Finland har liknande kritik nyligen lyfts. Tydligt är att de forskare som dagligen granskar kriget ser en utveckling som skiljer sig markant från den officiella bilden som presenteras för allmänheten.

LÄS MER: Finlands president: ”Putin är på väg att förlora kriget”

Den 23 februari var Finlands president Alexander Stubb på plats i Ukrainas huvudstad Kiev för att delta i uppmärksammandet av fyra årsdagen av kriget. Där intervjuades han av den danska dagstidningen Politiken och slog fast att ”Ukraina vinner kriget” och att USA:s president Donald Trump har fel i sin analys om utvecklingen.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. Under deras värsta dagar dö en ukrainsk soldat för var 25:e ryss. Faktum är att Ukraina är på väg att vinna kriget, sa Stubb till Politiken.

Alexander Stubb motiverade detta med att Rysslands förluster är ohållbara. De senaste månaderna hade upp till 65 000 soldater stupat.

Forskaren: ”Min uppgift är att föra fram aktuell bild av läget”

Men konfliktforskare i Finland känner inte igen den bild som president Alexander Stubb förmedlar om att Ukraina håller på att vinna kriget, något som även den finska tidningen Hufvudstadsbladet har uppmärksammat.

Forskaren Tyyne Karjalainen vid Utrikespolitiska institutet, som är specialiserad på Europas säkerhetspolitik och Ukraina, kritiserar presidentens uttalanden i en podcast. Karjalainen betonar att hon som forskare utgår från en “aktuell bild av läget” – något hon menar att presidenten inte gör.

– President Stubb sade kring årsdagen att Ukraina håller på att vinna kriget. Han har säkert egna goda skäl till att uttala sig så här. Som forskare är min uppgift att föra fram en aktuell bild av läget, och för mig är den att Ukraina just nu håller på att förlora, sa Tyyne Karjalainen.

I podcasten medverkade även Katariina Mustasilta, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, tillsammans med forskaren Joel Linnainmäki och experten Anni Lindgren.

LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina

De kritiserade de optimistiska budskap som flera europeiska ledare förmedlat till sina medborgare i samband med krigets fyraårsdag i slutet av förra månaden, då europeiska politiker reste till Kiev för att visa fortsatt stöd till Ukraina på obestämd tid.

– Ryssland har övertaget, om man granskar landets ursprungliga målsättningar som handlar om att kontrollera Ukraina och förändra de europeiska säkerhetsarrangemangen, slog Tyyne Karjalainen fast.

Sverige en av de största givarna

Tidigare i vår stod det klart att EU formellt enats om ett omfattande stödpaket till Ukraina. Det handlar om ett lån på totalt 90 miljarder euro, det vill säga omkring 953 miljarder kronor, som EU går i god för och ska säkra både Ukrainas statsfinanser och dess militär under två år. 

LÄS ÄVEN: KLART: Sverige med och lånar 953 miljarder till Ukraina – plus ränta

Samtidigt har Sverige enligt regeringens hemsida på egen hand skänkt cirka 128 miljarder kronor som redan har beslutats och betalats ut i olika satsningar. Sveriges politiker har även fattat beslut om att svenska skattebetalare ska bidra med ytterligare omkring 70 miljarder kronor fram till 2027 – en del av dessa pengar har redan gått iväg och ingår i totalsumman på 128 miljarder kronor. Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och andra ministrar men även partiledare försäkrat att stödet ska fortsätta på obestämd tid och utan ett tak.

Sammantaget innebär detta att Sveriges totala åtagande sedan den ryska invasionen 2022 snart kommer att uppgå till långt över 180 miljarder kronor, inklusive både redan utbetalat stöd och planerat stöd. Det placerar Sverige som en av Ukrainas största givare i förhållande till sin ekonomiska kapacitet samtidigt som varken medier eller politiker, enligt konfliktforskarna i Sverige och Finland, tillhandahåller en sanningsenlig bild av utvecklingen i kriget.