EU-kommissionen presenterar under tisdagen ett omfattande lagförslag för att stöpa om gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex till en fullfjädrad europeisk återvändandemyndighet. Enligt förslaget ska myndigheten få nya befogenheter att genomföra utvisningsinsatser utanför EU:s territorium, transportera avvisade migranter mellan tredjeländer och sättas in inom 24 timmar vid akuta gränskriser.
Det nya lagförslaget, som står på EU-kommissionens dagordning den 27 oktober, innebär en genomgripande omläggning av det mandat som styr den Warszawabaserade gränsbyrån, uppger två EU-tjänstemän med insyn i ärendet för Politico. Reformen kretsar kring tre huvudområden: en kraftigt förstärkt roll vid utvisningar, en ny förmåga att förutse och rycka ut vid gränskriser samt utökad operativ kapacitet utan att dränera medlemsländernas egna gränspoliser.
Utvisningar utanför EU
Kärnan i kommissionens förslag är att ge Frontex ett betydligt större operativt ansvar för att avlägsna personer som saknar laglig rätt att vistas i unionen. Enligt de två EU-tjänstemännen ska byrån förvandlas till en ”europeisk återvändandemyndighet” med mandat att genomföra utvisningsoperationer även utanför EU:s gränser, inklusive transporter av avvisade migranter mellan olika tredjeländer.
Beskedet kommer bara några månader efter att EU-lagstiftarna godkände unionens nya återvändandeförordning, som syftar till att påskynda deportationer och ge medlemsstaterna rätt att upprätta särskilda utvisningscenter utanför EU:s territorium. När det juridiska ramverket nu är på plats flyttar Bryssel fokus till verkställighet och till den myndighet som ska se till att de nya reglerna omsätts i praktiken.
Det politiska trycket från medlemsländerna har vuxit snabbt under året. I juni krävde regeringscheferna i 19 EU-länder i ett gemensamt brev att kommissionen aktivt skulle stödja och finansiera utvisningscenter utanför unionen för att få bukt med de låga verkställighetssiffrorna för avvisade asylsökande.
Insats på dygnet
Utöver det skärpta utvisningsuppdraget vill EU-kommissionen bygga om Frontex till en styrka som kan gripa in vid akuta gränskriser inom 24 timmar. Ambitionen bygger bland annat på erfarenheterna från migrationskrisen i den spanska exklaven Ceuta, som blottlade stora brister i Europas förmåga att förutse och hantera plötsligt migrationstryck vid de yttre gränserna.
För att EU inte ska överrumplas på nytt får Frontex enligt planerna ett utökat uppdrag att bevaka potentiella krishärdar, särskilt genom övervakning av sociala medier. Syftet är att stärka förvarningssystemen och upptäcka organiserade migrantströmmar redan innan de når gränsen. Byrån ska även ha egen personal och utrustning redo att sättas in med kort varsel i stället för att enbart förlita sig på utdragna förhandlingar med enskilda medlemsländer.
Styrkan byggs ut
En central stridsfråga i Bryssel gäller hur stor den gemensamma gränsstyrkan ska bli. Frontex hade i början av 2026 omkring 7 800 anställda i sin stående kår och arbetar mot det befintliga målet på 10 000 personer till år 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare föreslagit att styrkan ska tredubblas till 30 000 europeiska gräns- och kustbevakare.
Eftersom flera medlemsländer har varnat för att en permanent jättestyrka på EU-nivå riskerar att locka bort gränspoliser från den nationella gränskontrollen föreslår kommissionen nu en kompromiss. I stället för att enbart utöka den fasta personalstyrkan vill Bryssel inrätta en stor reservstyrka som kan mobiliseras vid behov, kombinerat med ny utrustning och snabbare beslutsrutiner vid utvisningar.
