Under söndagen avgörs presidentvalet i Brasilien när väljarna i världens fjärde största demokrati väljer mellan den 45-årige konservativa senatorn Flávio Bolsonaro och den 80-årige vänsterpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva. En central maktfaktor i valspurten är landets frikyrkliga kristna väljare, som numera utgör närmare en tredjedel av befolkningen och där högerutmanaren har ett massivt försprång. Samtidigt leder Bolsonaro i 17 av 18 slutmätningar och är klar favorit på prognosmarknaden Polymarket.
När vallokalerna öppnar runt om i Brasilien på söndagen sker det efter en dramatisk valrörelse där högerns positioner har flyttats fram kraftigt. I den första valomgången den 4 oktober skrällde Flávio Bolsonaro – äldste son till den fängslade tidigare presidenten Jair Bolsonaro – genom att bli största kandidat med 47,03 procent av de giltiga rösterna mot 45,16 procent för Lula da Silva.
Samtidigt gick de konservativa högerpartierna starkt framåt i både kongressvalet och de regionala guvernörsvalen, vilket enligt ett reportage i SVT Nyheter speglar en djupgående värderingsmässig förskjutning i det brasilianska samhället.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Under 2000-talet har andelen brasilianare som bekänner sig till de evangelikala frikyrkorna fördubblats och uppgår i dag till omkring 30 procent av landets drygt 210 miljoner invånare. I denna väljargrupp har Flávio Bolsonaro ungefär dubbelt så stort stöd som Lula da Silva.
Missionerar bland unga på stranden i Rio
En av de församlingar som lockar stora skaror unga väljare är frikyrkan Bola de Neve, som grundades av en surfare och där predikstolen utgörs av en surfbräda. I Rio de Janeiro samlas församlingsmedlemmarna regelbundet på stranden med musik och dans för att nå ut till ungdomar.
– Vi tar kyrkan till stranden, en plats där det finns mycket unga som söker efter något i livet, och här kan de finna Jesus, säger församlingsmedlemmen Vanessa Pelacani till SVT Nyheter.
För många av de unga kyrkobesökarna är det kristna engagemanget tätt sammanflätat med familjevärderingar och ett politiskt ställningstagande till höger. Den unge besökaren Igor Corrêa beskriver kopplingen som självklar inför söndagens val.
– Religion och konservatism hänger ihop. Därför bör kristna engagera sig i politiken, säger Igor Corrêa.
Lulas panikdrag: Brev till kristna och löfte om mer tid för gudstjänst
För den sittande presidenten Lula da Silva och hans vänsterparti Arbetarpartiet, PT, har högerns grepp om de kristna väljarna blivit ett akut strategiskt problem inför den andra och avgörande valomgången.
Under slutspurten har Lulas kampanj därför publicerat ett särskilt öppet brev riktat direkt till kristna brasilianare för att försöka minska Flávio Bolsonaros försprång i gruppen.
I brevet lyfter presidenten bland annat fram att regeringen infört ett förbud mot nätkasinon för att skydda familjernas ekonomi, samt utlovar en arbetstidsförkortning som enligt kampanjen ska ge troende arbetstagare mer tid över till familjeliv och gudstjänstbesök.
Statsvetaren Carolina de Paula vid tankesmedjan Datrix framhåller dock att de konservativa partierna under lång tid har byggt upp en mycket stark närvaro både i kyrkorna och på sociala medier, där värderingsfrågor om familj, tro och trygghet dominerar.
Slutmätningarna: Bolsonaro leder i 17 av 18 undersökningar
Inför söndagens valavgörande pekar opinionsmätningarna på en ytterst jämn presidentstrid, men med ett tydligt övertag för utmanaren på högerkanten. En genomgång från den brasilianska politiksajten Poder360 av samtliga 18 nationella opinionsmätningar som publicerats inför den andra valomgången visar att Flávio Bolsonaro ligger i numerisk ledning i 17 av 18 undersökningar.
I lördagskvällens tunga slutmätningar från både Datafolha och Quaest får Flávio Bolsonaro 51 procent av de giltiga rösterna – där blanka och ogiltiga röster räknats bort – mot 49 procent för Lula da Silva. Exakt samma siffror, 51 procent mot 49 procent, uppmäts i slutundersökningen från PoderData/Aya.
Även analysinstitutet AtlasIntel/Bloomberg redovisar en ledning för Bolsonaro med 50,8 procent av de giltiga rösterna mot 49,2 procent för Lula. I mätningen från BTG/Nexus leder Bolsonaro med 50,5 procent mot 49,5 procent i grundscenariot, men i institutets modell över sannolika väljare som faktiskt väntas gå och rösta växer Bolsonaros ledning till 52,4 procent mot 47,6 procent för Lula.
Hos opinionsinstituten Gerp och Veritá – som låg närmast det verkliga valresultatet i den första valomgången då de flesta traditionella institut underskattade högerns stöd – leder Flávio Bolsonaro med 52,0 procent mot 48,0 procent respektive 51,6 procent mot 48,4 procent. Den enda av de 18 mätningarna där Lula da Silva har en knapp ledning är Vox Brasil, som ger presidenten 50,6 procent mot 49,4 procent för Bolsonaro.
Miljardomsättning på Polymarket: Nästan 80 procents vinstchans för Bolsonaro
Medan de traditionella opinionsinstituten beskriver läget som statistiskt jämnt inom felmarginalen är bedömningen betydligt mer entydig på de internationella prognos- och spelmarknaderna.
På världens största prognosmarknad Polymarket har det brasilianska presidentvalet lockat en enorm handelsvolym på över 197 miljoner amerikanska dollar, motsvarande omkring 2,1 miljarder svenska kronor. Enskilt har kontrakt för över 30,8 miljoner amerikanska dollar (cirka 325 miljoner svenska kronor) omsatts på Lula da Silva och drygt 28,1 miljoner amerikanska dollar (cirka 295 miljoner svenska kronor) på Flávio Bolsonaro.
Under söndagen prissätter marknadsaktörerna på Polymarket sannolikheten för att Flávio Bolsonaro vinner presidentvalet till mellan 79 och 80 procent, medan den sittande presidenten Lula da Silva endast ges omkring 21 procents vinstchans. Bakom marknadens tydliga lutning åt högerutmanaren ligger dels att Bolsonaro vann den första valomgången med nästan två procentenheter, dels att högerpartiet PL säkrade det största blocket i kongressen och att högerkandidaterna historiskt sett har presterat starkare i valurnorna än i de brasilianska telefon- och fältmätningarna.
Censur, miljonböter och fängelsedomar: Förtrycket under Lula och Moraes
En avgörande drivkraft bakom mobiliseringen på högerkanten är det utbredda missnöjet med hur Brasilien har utvecklats i auktoritär riktning sedan Lula da Silva – som själv tidigare dömdes för grov korruption och penningtvätt i Lava Jato-härvan och avtjänade 580 dagar i fängelse innan Högsta domstolen rev upp domarna – återvände till presidentposten efter valet 2022.
I centrum för kritiken står den kontroversielle högsta domstolsdomaren Alexandre de Moraes, som med Lulas öppna politiska stöd har skaffat sig extraordinära befogenheter för att tysta konservativa politiker, journalister och regimkritiker på nätet. Konflikten kulminerade sensommaren 2024 när Elon Musk tvingades stänga X-kontoret i Brasilien efter att Moraes i hemliga domstolsorder krävt politisk censur och hotat företagets lokala juridiska ombud med fängelse.
Kort därpå beordrade Moraes en total nedstängning och blockering av hela X i Brasilien, frysta banktillgångar för Musks satellitbolag Starlink samt drakoniska dagsböter på 50 000 brasilianska real – motsvarande omkring 100 000 svenska kronor per dag – mot vanliga brasilianska medborgare som använde VPN-tjänster för att kringgå nätcensuren. Ingripandena utlöste massiva gatuprotester i São Paulo till försvar för yttrandefriheten och fick USA:s regering under Donald Trump att införa sanktioner mot Moraes för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
Parallellt har rättsapparaten använts för att slå ut den konservativa oppositionens ledarskikt. Efter att hundratals högerdemonstranter dömts till mångåriga fängelsestraff efter oroligheterna i Brasília i januari 2023 trappades tillslagen mot tidigare presidenten Jair Bolsonaro upp genom husrannsakningar, passbeslag, munkavle i sociala medier och elektronisk fotboja. I september 2025 kulminerade processen när en domstolspanel där Moraes ingick dömde den då 70-årige Jair Bolsonaro till 27 års fängelse för påstådda kupplaner.
Bara drygt två veckor före söndagens avgörande valomgång slog Alexandre de Moraes till på nytt genom att utfärda en arresteringsorder och en fängelsedom på över fyra år mot Eduardo Bolsonaro – bror till presidentkandidaten Flávio Bolsonaro – för att denne från exilen i USA hade verkat för amerikanska sanktioner mot de brasilianska makthavarna.
Strid om hårdare tag mot gängen och benådning av fadern
Utöver de kristna värderingsfrågorna och motståndet mot domstolarnas maktmissbruk har Flávio Bolsonaro gått till val på en hård linje mot den grova organiserade brottsligheten, med löften om att terrorstämpla landets narkotikakarteller och sänka straffmyndighetsåldern.
Han har samtidigt lovat att sätta stopp för vad högern betecknar som politisk förföljelse från Högsta domstolen och att benåda sin 71-årige far Jair Bolsonaro, som avtjänar sitt fängelsestraff i huvudstaden Brasília och som från fängelset utsåg sin son till högerns presidentkandidat.
Vallokalerna i Brasilien håller öppet fram till klockan 17.00 lokal tid i Brasília, vilket motsvarar klockan 21.00 svensk tid på söndagskvällen. Eftersom omröstningen genomförs med elektroniska röstmaskiner i hela landet väntas ett avgörande resultat redan under de sena kvällstimmarna svensk tid.
LÄS ÄVEN: Ny arresteringsorder mot Bolsonaro – veckor innan valet
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”DN:s patetiska försvar för Brasiliens diktatoriska vänsterstyre”
LÄS ÄVEN: Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro, 70, döms till 27 års fängelse
