Hundratusentals svenska bilägare kör ovetande omkring olagligt med släckta bakljus när höstrusket och skymningen nu lägger sig över vägarna. Enligt en kartläggning från Statens väg- och transportforskningsinstitut beror problemet på en EU-regel om automatiska varselljus som infördes i syfte att spara energi, men som i nordiskt väder gör bilar nästintill osynliga bakifrån.

Det är motorsajten Carup som uppmärksammar hur den tekniska fällan slår till mot svenska bilister varje höst och vinter. Enligt svensk trafikförordning är det förbjudet att köra med släckta bakljus vid mörker, gryning, skymning eller när sikten är nedsatt på grund av regn, dimma, snöfall eller vägbanerök.

Trots det visar fältstudier från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att en mycket stor andel av fordonen på svenska vägar saknar tänd bakbelysning när vädret slår om. Björn Lidestam, forskare vid VTI, konstaterar att de flesta förare inte har en aning om att bilen är mörklagd bakåt.

– De kom fram till att mellan 20 och 40 procent av alla bilister körde med släckta bakljus vid otjänligt väder. Dessutom visade det sig att 80 procent av dem inte kände till att man hade släckta bakljus, eller hur det skulle åtgärdas, säger Björn Lidestam till Carup.

EU-direktiv med gräns på 1 000 lux

Orsaken till att så många nyare bilar rullar med mörka baklyktor är ett EU-direktiv om så kallade Daylight Running Lights, DRL, som började gälla för nya bilmodeller kring åren 2010 och 2011 och som tillämpats brett fram till för några år sedan.

Syftet från Bryssels sida var att minska bilarnas energiförbrukning och därmed sänka bränsleförbrukningen och utsläppen genom att låta bakljusen vara släckta under dagtid när bara de främre varselljusen lyser.

När bilens ljusreglage står i normalläget ”Auto” styrs belysningen av en ljussensor som mäter det omgivande ljuset. Så länge ljusstyrkan utomhus överstiger gränsvärdet 1 000 lux håller systemet både halvljus och bakljus släckta.

Problemet i nordiskt klimat är att 1 000 lux är en mycket låg tröskel som ofta överskrids dagtid även när det råder tät dimma, kraftigt regn, snörök eller gråmulen skymning. Systemet tänder då strålkastarna och bakljusen först när solen har gått ned helt eller när bilen kör in i en tunnel.

Forskaren sågar energisparargumentet

Enligt Björn Lidestam saknar EU-regeln verklighetsförankring för svenska och nordiska trafikförhållanden, särskilt som dagens bilar är utrustade med strömsnåla LED-lampor vars energiförbrukning är marginell.

– Det har inte kommit några förslag på bättring, allt för att spara energi. Men det är ett ihåligt argument, det räcker med en olycka så har den kostat mer energi än vad som sparas, säger Björn Lidestam.

Han får medhåll av trafikpolisen Petter Magnusson, som framhåller att många bilägare blindt litar på bilens automatik när instrumentpanelen lyser inne i kupén.

– Den tekniska utvecklingen har inte riktigt gått i den riktning som vi önskar ur trafiksäkerhetssynpunkt, säger Petter Magnusson.

Ger 1 200 kronor i böter och prick i registret

För den bilist som blir stoppad av polisen med släckta bakljus i dimma, nederbörd eller skymning hjälper det inte att hänvisa till att ljusvredet stod på automatiskt läge. Det är alltid förarens personliga ansvar att bilen har rätt belysning för väglaget.

Den som bryter mot bestämmelsen i trafikförordningen får en ordningsbot på 1 200 kronor på plats. Eftersom ordningsboten juridiskt jämställs med en lagakraftvunnen dom registreras förseelsen dessutom i polisens belastningsregister, där den ligger kvar i fem år.

– Det här är ett jättestort problem och blir en otrevlig överraskning för den som blir rapporterad av polisen för att köra utan tända bakljus när vädret kräver det, säger Björn Lidestam.

För att undvika både påkörningsolyckor bakifrån och böter uppmanar forskare och trafikpolis bilägare att själva kontrollera hur den egna bilens ljusautomatik fungerar och att vrida över reglaget manuellt till halvljus så snart sikten försämras under hösten och vintern.

LÄS ÄVEN: Nytt lagkrav i bilar – fler säkerhetssystem blir obligatoriska

LÄS ÄVEN: EU skriver om reglerna för ditt körkort – digitalt i mobilen och indragning i hela unionen