Den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen planerar att lämna Norge under större delen av nästa år för att forska i Kina och Australien. Bakgrunden är en långvarig konflikt om hans analyser av Ryssland, Nato och Ukrainakriget. Diesen anser sig utsatt för en systematisk kampanj där politiker, medier och organisationer försöker tysta honom genom att stämpla hans forskning som rysk propaganda. Hans universitet tillbakavisar anklagelserna om att forskningen kriminaliseras.

Glenn Diesen, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Sørøst-Norge (USN), har ansökt om tjänstledighet utan lön från den 11 januari till slutet av 2027. Under ledigheten planerar han att huvudsakligen vistas i Kina och Australien. Det rapporterar den norska högskoletidningen Khrono, som tagit del av professorns ledighetsansökan.

Diesen forskar framför allt om Rysslands utrikespolitik, geopolitik och det ekonomiska och strategiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. Han anser att det politiska klimatet i Norge har gjort det allt svårare att bedriva forskning som utgår från andra perspektiv än de som dominerar den västerländska debatten.

– Jag upplever att det i dagens Norge finns ett mycket begränsat utrymme för akademisk forskning på detta område, eftersom akademiskt samarbete och forskning kriminaliseras, säger han till Khrono.

Han beskriver beslutet att söka sig utomlands som ett sätt att komma undan vad han uppfattar som en långvarig smutskastningskampanj.

– Jag använder egna pengar och semesterdagar för att forska utomlands för att undkomma smutskastningen i norska medier och pressen som läggs på universitetet. Jag vill lämna landet för att få möjlighet att forska.

Anklagas för att sprida rysk propaganda

Bakgrunden är flera års hårda motsättningar kring Diesens analyser av konflikten mellan Ryssland och västvärlden. Diesen har återkommande argumenterat för att Natos utvidgning österut och västvärldens ambition att knyta Ukraina närmare den västliga försvarsalliansen har varit avgörande faktorer bakom den ryska invasionen.

Han menar att västliga beslutsfattare underskattat Rysslands säkerhetspolitiska invändningar och att denna politik bidragit till ett krig som i första hand drabbat Ukraina. Hans kritiker anser däremot att resonemanget riskerar att legitimera den ryska aggressionen genom att lägga en oproportionerligt stor del av ansvaret på västvärlden.

Särskilt uppmärksammade har Diesens framträdanden i ryska medier blivit. Bland de organisationer som riktat skarp kritik mot honom finns Den norske Helsingforskomité, som anklagat professorn för att sprida rysk propaganda.

LÄS ÄVEN: Ideologi före fakta – Sameh Egyptson och uppgörelsen med svensk islamforskning

Diesen avvisar beskrivningen och menar att hans forskning handlar om att förstå varför konflikter uppstår, inte om att försvara Rysslands agerande. I en tidigare debattartikel i Khrono ifrågasatte han beteckningarna ”kontroversiell” och ”pro-rysk”, som han anser används för att misstänkliggöra honom i stället för att bemöta hans argument.

Han framhöll att en central uppgift för forskare är att utmana etablerade föreställningar, inte minst i krigstid när kraven på nationell sammanhållning och lojalitet är särskilt starka.

– Det är möjligt att jag har fel i min analys av ryska avsikter och det finns motargument, men inom akademin och i ett öppet samhälle måste argument få konkurrera för att vi ska få bästa möjliga förståelse av verkligheten, skrev han.

TV-debatt utlöste mediestorm

Konflikten eskalerade inför det norska stortingsvalet 2025. Diesen hade då engagerat sig politiskt och ställt upp som förstanamn i Akershus för det nybildade partiet Fred og rettferdighet (FOR), som bland annat förespråkade ett stopp för den norska vapenhjälpen till Ukraina och en diplomatisk lösning på kriget.

Partiet uppmärksammades efter en reklamkampanj i Oslos kollektivtrafik. Det framkom senare att kampanjen finansierats med pengar från miljardären Atle Berg, som är bosatt i Ryssland.

När Diesen därefter medverkade i NRK:s debattprogram Debatten möttes han av omfattande kritik. Han framförde bland annat påståenden om det historiska stödet för Natomedlemskap i Ukraina och om fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul våren 2022.

NRK lät experter vid det norska försvarsforskningsinstitutet FFI granska flera av påståendena och hävdade att de helt eller delvis kunde tillbakavisas. Diesen har i efterhand ifrågasatt granskningen och hävdat att hans uttalanden ryckts ur sitt sammanhang eller bemötts med argument som inte motsvarade vad han faktiskt sagt.

Särskilt omstridd är hans uppfattning att USA och Storbritannien bidrog till att förhindra en fredsuppgörelse mellan Ryssland och Ukraina våren 2022. Han hänvisar bland annat till uttalanden från personer som deltog i eller hade insyn i förhandlingarna. Kritikerna menar att dessa uppgifter inte räcker för att belägga att västmakterna saboterade en färdig eller nära förestående fredsuppgörelse.

Drog sig tillbaka från politiken

Efter den omfattande medieuppmärksamheten meddelade Diesen att han ville dra tillbaka sin kandidatur till stortingsvalet. Eftersom tidsfristen för att ändra vallistorna redan hade passerat kunde hans namn dock inte strykas från valsedeln.

Han förklarade att det politiska engagemanget fått alltför stora konsekvenser för honom och hans familj. Kort därefter meddelade han också att han inte längre ville delta i den offentliga debatten i Norge.

– Jag har försökt argumentera för varför Natos politik kommer att leda till Ukrainas förstörelse, men möts bara av anklagelser om att sprida rysk propaganda och ett ökande tryck mot mitt universitet, skrev han till tidningen Fædrelandsvennen.

LÄS ÄVEN: Statsvetare: Ideologiserad genusforskning hotar jämställdheten

Han hänvisade till sitt ansvar gentemot studenter, kollegor och universitetets anseende. Beslutet innebar emellertid inte att han upphörde med sin internationella opinionsbildning. Diesen driver en uppmärksammad YouTube-kanal där han intervjuar forskare, politiker och andra personer om internationella konflikter och geopolitik. Kanalen har över en halv miljon prenumeranter.

Verksamheten har också blivit ekonomiskt betydande. Enligt Khrono omsatte hans bolag Diesen Media AS motsvarande 7,6 miljoner norska kronor under 2025 och redovisade ett resultat på 4,5 miljoner. Tidigare i år minskade Diesen sin anställning vid universitetet med 20 procent för att få mer tid till bokskrivande och andra verksamheter.

Nekades att föreläsa för institution i Moskva

Ett konkret exempel på motsättningarna mellan Diesen och hans arbetsgivare gäller en planerad föreläsningsverksamhet vid American University in Moscow. Diesen hade erbjudits att spela in föreläsningar för institutionen och ansökte därför om tillstånd från USN. Universitetet avslog ansökan.

Enligt universitetets ledning fanns en risk att uppdraget skulle strida mot det norska regelverket för export av tjänster till Ryssland, som skärpts efter invasionen av Ukraina 2022. Ett eventuellt regelbrott skulle dessutom kunna skada universitetets anseende. Diesen uppgav att han respekterade avslaget, men kopplade även detta till det tryck som han anser att journalister utövar på hans arbetsgivare.

Khronos granskning visade samtidigt att American University in Moscow inte helt kan jämföras med ett vanligt universitet. Institutionen grundades efter kalla krigets slut för att främja kontakterna mellan USA och Ryssland, men bedöms sedan länge ha haft mycket begränsad undervisningsverksamhet. USN framhåller att avslaget inte grundades på vad Diesen avsåg att säga i föreläsningarna, utan på juridiska och administrativa överväganden.

Universitetets rektor försvarar yttrandefriheten

Trots den omfattande kritiken har Diesen fått stöd från flera akademiker och universitetsföreträdare. Universitetets rektor Pia Cecilie Bing-Jonsson har vid upprepade tillfällen försvarat hans rätt att uttrycka även åsikter som väcker starka reaktioner.

– Vi ska inte bemöta yttranden som vi inte håller med om genom att använda arbetsgivarmakt. Yttranden ska bemötas med motyttranden, i en akademisk och offentlig debatt, har hon framhållit.

Hon har också betonat att universitetens skyldighet att värna den akademiska friheten måste väga tyngre än hänsynen till det egna anseendet. Frågan har blivit så uppmärksammad att den diskuterats vid ett slutet möte mellan norska universitets- och högskolerektorer. Enligt uppgifter till Khrono fanns där ett brett stöd för USN-rektorns principiella hållning.

Samtidigt har andra debattörer ifrågasatt om akademisk frihet kan åberopas som ett skydd mot granskning av forskares faktapåståenden. Mediekritikern Anki Gerhardsen har exempelvis framhållit att en professor har ett särskilt ansvar för vetenskaplig noggrannhet och att det måste vara möjligt att diskutera hur forskare använder sin akademiska auktoritet i samhällsdebatten. Hon har samtidigt understrukit att hon inte förespråkar att Diesen ska förlora sitt arbete eller tystas.

Slår tillbaka mot medierna

Efter den senaste artikeln i Khrono publicerade Diesen ett långt och mycket kritiskt inlägg på Facebook. Där beskriver han vad han anser vara en offentlig avrättning av hans professur och anseende.

Han anklagar medierna för att okritiskt återge hans motståndares beskrivningar och för att undvika en saklig diskussion om hans forskning. Särskilt kritisk är han mot att beteckningen ”pro-rysk” återkommer i rapporteringen.

Enligt Diesen har den norska försvarsministern pekat ut honom som propagandist på grund av hans uppfattning att Natos expansion bidrog till att utlösa kriget i Ukraina. Han hävdar också att hans deltagande vid offentliga arrangemang har försvårats genom påtryckningar mot arrangörerna.

Som exempel nämner han ett planerat framträdande tillsammans med den tidigare CIA-anställde John Kiriakou, där en lokal enligt Diesen drogs tillbaka efter medieuppmärksamhet. Diesen riktar dessutom skarpa anklagelser mot Den norske Helsingforskomité, som han menar aktivt har försökt få honom avskedad och förhindra hans offentliga framträdanden.

Det är Diesens egen beskrivning av händelserna. Organisationen har tidigare tillbakavisat anklagelser om att den skulle bedriva en förföljelsekampanj mot honom. Han anser att gränsen mellan att kritisera en forskares slutsatser och att försöka göra forskningen omöjlig har överskridits.

Universitetet avvisar talet om kriminalisering

Trots Diesens beskrivning av situationen anser hans arbetsgivare inte att det finns belägg för att forskning om relationerna mellan Ryssland och Kina skulle vara kriminaliserad i Norge. Institutionschefen Bjørn Hansen framhåller att forskarnas rätt att själva välja ämnen och metoder är skyddad i norsk lagstiftning.

– Vi kan inte se att det finns grund för att säga att forskningen är kriminaliserad, även om den debatteras, säger han till Khrono.

På en direkt fråga om universitetet har avslagit några forskningsprojekt som Diesen velat genomföra svarar Hansen nej. Det finns en motsättning mellan Diesens upplevelse av politiska och sociala begränsningar och vad universitetet anser sig ha förhindrat honom från att göra. Diesen har inte presenterat några uppgifter om att han skulle vara föremål för en brottsutredning på grund av sin forskning.

Vill fortsätta forskningen i Kina

I sin ansökan om tjänstledighet anger Diesen Renmin University i Kina som planerad arbetsplats. Till Khrono uppger han emellertid att han sannolikt kommer att fördela tiden mellan Kina och Australien och att det även kan bli aktuellt med ett annat kinesiskt universitet.

Han har tidigare arbetat vid en ekonomisk högskola i Moskva och har sedan flera år internationella akademiska kontakter. Redan 2024 ansökte han om australiskt medborgarskap och öppnade för möjligheten att så småningom bosätta sig där. Hans ansökan om tjänstledighet är ännu inte avgjord. Universitetet räknar med att fatta beslut i mitten av november.

För Diesen handlar den planerade utlandsvistelsen emellertid om mer än möjligheten att bedriva forskning vid andra lärosäten. Han beskriver det som en nödvändig åtgärd för att kunna fortsätta analysera internationella maktförhållanden utan att ständigt behöva försvara sin egen legitimitet som forskare.

Att den norske professorn nu söker sig till Kina, ett land där den akademiska och politiska yttrandefriheten allmänt anses betydligt mer begränsad än i Norge, tillför ytterligare en dimension till den redan infekterade debatten.