Efter en längre period av sjunkande räntor riskerar svenska hushåll nu att mötas av en ny ekonomisk kalldusch. Riksbanken väntas återigen höja styrräntan, samtidigt som stigande priser på el, drivmedel och importerade varor pressar hushållens ekonomi. För landets bolåntagare kan det innebära tusentals kronor i ökade kostnader varje år.
Den 4 november kommer Riksbanken med sitt nästa räntebesked. Efter att styrräntan legat stilla på 1,75 procent i drygt ett år räknar flera ekonomer med att riksbankschef Erik Thedéen då kommer att presentera den första höjningen sedan september 2023.
Den gången hade Riksbanken höjt styrräntan till 4 procent i kampen mot inflationen. Därefter följde en period av räntesänkningar som gradvis lättade på trycket mot svenska hushåll.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Men nu pekar prognoserna återigen uppåt, och enligt Riksbankens egen bedömning kan en höjning bli aktuell redan före årsskiftet om den ekonomiska utvecklingen fortsätter som väntat.
Oljekris och inflation kan ge dyrare bolån
Bakom omsvängningen ligger flera faktorer. Den svenska ekonomin har visat tecken på återhämtning under sommaren och hösten, samtidigt som inflationen återigen börjat stiga.
Framför allt handlar det om högre energipriser, men även den svenska kronans försvagning bidrar till att göra importerade varor dyrare. Sedan årsskiftet har kronan tappat nästan nio procent mot den amerikanska dollarn.
LÄS ÄVEN: En tank för 1 800 kronor? Experten varnar för dieselpris på 30 kronor litern
Det innebär att svenska hushåll riskerar att drabbas dubbelt. Först genom högre priser på energi, drivmedel och konsumtionsvaror, och därefter genom ökade bolånekostnader när Riksbanken försöker förhindra att inflationen får ytterligare fäste.
Särskilt kännbart kan det bli för hushåll med stora bolån och små ekonomiska marginaler. Eftersom en stor del av de svenska bolånen har rörlig ränta får förändringar i styrräntan ofta ett relativt snabbt genomslag i hushållens månatliga utgifter.
Flera räntehöjningar kan vänta
Swedbanks privatekonom Arturo Arques berättar för Expressen att han räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i november och därefter genomför ytterligare en lika stor höjning i februari nästa år.
LÄS ÄVEN: SBAB spår tre räntehöjningar – i rad
Om prognosen slår in skulle styrräntan stiga från dagens 1,75 till 2,25 procent. För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån motsvarar en ränteuppgång på 0,5 procentenheter omkring 15 000 kronor i ökade årliga räntekostnader före ränteavdrag, förutsatt att hela höjningen slår igenom på bolåneräntan.
Efter ränteavdrag handlar det om drygt 10 000 kronor mer om året. För hushåll med ännu större lån kan kostnadsökningen bli betydligt högre.
Samtidigt väntas inflationen fortsätta uppåt under vintern och våren. Swedbanks prognos pekar på att inflationen kan nå en topp på omkring 2,7 procent i april nästa år.
Varnar för flera samtidiga kostnadschocker
Det är inte enbart bolåneräntorna som oroar ekonomerna. Kombinationen av högre energipriser, dyrare drivmedel, stigande importpriser och ökade räntekostnader riskerar att skapa en särskilt besvärlig situation för hushållen under vinterhalvåret.
För den som redan har små marginaler kan det innebära att en allt större del av inkomsten går till fasta utgifter, samtidigt som möjligheterna att spara eller konsumera minskar.
Swedbanks privatekonom Arturo Arques uppmanar hushållen i intervjun med Expressen att redan nu se över sin ekonomi och undersöka hur de skulle klara ytterligare kostnadsökningar.
– Det är därför vi tjatar om att man ska ha en sparbuffert, och inte alltför hög skuldsättning. Helt enkelt för att skapa en motståndskraft mot de här förändringarna och minska sin räntekänslighet, säger han till Expressen.
Att binda bolåneräntan för att skydda sig mot kommande höjningar är däremot inte självklart någon ekonomisk fördel. Flera banker har redan justerat upp sina bundna räntor i väntan på att Riksbanken ska börja höja styrräntan.
För hushåll med begränsade marginaler kan en bunden ränta ändå vara ett alternativ. Även om den blir dyrare på kort sikt ger den större förutsägbarhet och skyddar mot ytterligare ränteuppgångar under bindningstiden.
LÄS ÄVEN: Expert: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter
