I Tyskland ska medborgarna få större åsiktsmångfald på sociala medier. Detta genom att politikerna lagstiftar om vilka nyhetsmedier som ska lyftas fram i invånarnas flöden. Enligt ett nytt förslag ska minst var femte algoritmstyrd rekommendation komma från en särskilt utvald grupp medier. Public service-jättarna ARD och ZDF får automatiskt förtur i systemet med lagstadgade och därmed påtvingade nyhetsrekommendationer. Privata medier måste granskas och godkännas av medietillsynsmyndigheterna.
Bakom förslaget står de 16 tyska delstaterna, som genom sin gemensamma rundradiokommission vill förändra landets medielagstiftning. Syftet beskrivs vara att stärka journalistiken och skydda mångfalden på digitala plattformar.
Men lösningen innebär samtidigt att politikerna vill införa en lagstadgad kvot med påtvingade medier som alltså ger vissa aktörer större synlighet i medborgarnas flöden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt den tyska dagstidningen Berliner Zeitung ska minst 20 procent av de algoritmstyrda rekommendationerna hämtas från medier som bedömts ha ett särskilt värde för mångfalden. Det kan exempelvis handla om artiklar och videoklipp som rekommenderas på plattformar som X och Instagram.
Förslaget innebär däremot inte att exakt vart femte inlägg måste komma från public service, utan kvoten omfattar en större grupp kvalificerade medier.
LÄS ÄVEN: Tysklands regering förbjuder landets största alternativmedium
Den kanske mest uppseendeväckande delen är att public service-bolagen ARD, ZDF och Deutschlandradio automatiskt ska omfattas av systemet. Privata medier måste däremot som huvudregel ansöka om att få samma ställning och genomgå en prövning hos landets medietillsynsmyndigheter.
Det innebär att de redan offentligt finansierade mediejättarna får ytterligare en konkurrensfördel gentemot privata aktörer, inte minst mindre mediehus och alternativmedier som i högre grad är beroende av annonsintäkter och prenumerationer för att finansiera sin journalistik.
Myndigheter recenserar medier
Myndigheterna ska bland annat bedöma – eller snarare recensera – mediernas nyhetsbevakning, egna journalistiska produktioner, redaktionella resurser och regionala rapportering. Därefter bedöms det huruvida verksamheten uppfyller de fastställda kriterierna för vad myndigheterna anser vara journalistisk mångfald.
LÄS ÄVEN: 8 av 10 tyskar är missnöjda med Merz – AfD seglar upp i mätningarna
Detta är också en av invändningarna som Berliner Zeitung lyfter. En stor redaktion kan producera omfattande mängder journalistik utan att för den skull erbjuda särskilt många olika perspektiv. Samtidigt kan ett mindre nyhetsmedium bidra med granskningar och uppgifter som de etablerade medierna inte uppmärksammar.
Ingrepp – men påstås stärka journalistiken
Enligt den tyska nyhetssajten NIUS motiverar delstaternas rundradiokommission förslaget med att journalistiskt innehåll riskerar att trängas undan av sociala mediers algoritmer. Genom den nya kvoten ska särskilt utvalda medier garanteras större synlighet.
Varför gränsen satts till just 20 procent förklaras bland annat med att andelen ungefär motsvarar mängden reklam i sociala mediers flöden. Som exempel på innehåll som kan gynnas nämns inslag från Tagesschau, Tysklands motsvarighet till SVT:s Rapport och Aktuellt.
LÄS ÄVEN: Succé för AfD och fiasko för CDU – åker ur delstatsparlament för första gången
Kommissionen medger enligt rapporteringen att regleringen innebär betydande ingrepp på mediemarknaden, men anser att dessa är motiverade för att stärka journalistiken och mångfalden.
Förslaget har presenterats för offentlig granskning och remisstiden löper till den 13 november. Därefter måste de tyska delstaterna enas om den slutliga utformningen och få avtalet godkänt av samtliga delstatsparlament innan reglerna kan träda i kraft.
Mångfalden ska garanteras uppifrån
Förslaget väcker en principiell fråga om vem som ska avgöra vilka medier som förtjänar större spridning. I ett land med erfarenheter av statlig mediekontroll under DDR-tiden är frågan om politiskt inflytande över informationsflödet särskilt laddad.
Det finns också en närmast orwellsk motsättning i själva grundtanken. För att garantera medborgarna större åsiktsmångfald vill politikerna lagstifta om vilka medier som ska ges större utrymme i deras nyhetsflöden.
Mångfalden ska med andra ord garanteras uppifrån genom ett politiskt reglerat system där myndigheterna avgör vilka medier som ska gynnas.
LÄS ÄVEN: Tysk S-minister bröt mot lagen när alternativmedium förbjöds
