Söndagens avgörande valomgång i Brasilien slutade enligt valmyndigheten TSE med att den 80-årige socialistiske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva besegrade högerns utmanare Flávio Bolsonaro med 51,8 procent av rösterna mot 48,2 procent.

Det var första gången i modern brasiliansk historia som en kandidat som kom på andra plats i den första valomgången lyckades vända underläget och vinna presidentposten i den andra omgången. I en genomgång på X pekar den tidigare federala kongressledamoten Eduardo Bolsonaro – bror till Flávio Bolsonaro och son till expresidenten Jair Bolsonaro – nu på en rad statistiska avvikelser mellan de två valomgångarna.

Fjorton miljoner röster

I den första valomgången den 4 oktober låg valdeltagandet på 125,3 miljoner röstberättigade, motsvarande 79 procent. Antalet soffliggare uppgick då till 33,5 miljoner (21 procent), samtidigt som 2,3 miljoner röstade blankt (2 procent) och 3,7 miljoner röster bedömdes som ogiltiga (3 procent). Flávio Bolsonaro ledde då med omkring 56 miljoner röster (47,0 procent) före Lulas 54 miljoner röster (45,2 procent), medan övriga kandidater samlade 9,5 miljoner röster (8 procent).

Tre veckor senare, i söndagens andra valomgång den 25 oktober, steg det registrerade valdeltagandet till 128,1 miljoner väljare (81 procent). Antalet soffliggare sjönk till 30,4 miljoner, samtidigt som de blanka rösterna minskade till 1,4 miljoner (1 procent) och de ogiltiga rösterna sjönk till 2,7 miljoner (2 procent).

”Mellan soffliggare, blanka röster och ogiltiga röster hittade de på något sätt fem miljoner extra röster”, skriver Eduardo Bolsonaro i sin genomgång av siffrorna.

Tillsammans med de 9,5 miljoner röster som lades på utslagna kandidater i den första omgången uppstod därmed en pott på avrundat 14 miljoner nya giltiga röster att fördela mellan de två slutkandidaterna.

Brasiliansk elektronisk röstmaskin
Brasiliansk elektronisk röstmaskin. Foto: Tribunal Superior Eleitoral / Wikimedia Commons

Högerväljare vände tvärt

Enligt det officiella valresultatet ökade Flávio Bolsonaro från cirka 56 miljoner till 59,7 miljoner röster i den andra omgången – ett tillskott på ungefär fyra miljoner röster, eller 29 procent av de 14 miljoner nytillkomna rösterna.

Lula da Silva ökade däremot från 54 miljoner till 64,1 miljoner röster. Vänsterpresidenten kammade därmed hem omkring tio miljoner nya röster, vilket motsvarar hela 71 procent av den nya röstpotten.

Siffrorna väcker starka misstankar inom oppositionen eftersom nästan samtliga 9,5 miljoner röster som lades på övriga kandidater i den första omgången gick till utpräglade högerkandidater – främst delstaten Minas Gerais konservative guvernör Romeu Zema från partiet Novo, som öppet ställde sig bakom Flávio Bolsonaro inför avgörandet, samt högerkandidaten Renan Santos från partiet Missão.

”Det hela är så extraordinärt att det är extremt svårt att tro på. Det är som om väljare som hade blinkat höger för bara tre veckor sedan plötsligt gjorde en tvär vänstersväng”, skriver Eduardo Bolsonaro, som själv lever i exil i USA till följd av rättsliga ingripanden från Högsta domstolens domare Alexandre de Moraes.

HD-domaren Cristiano Zanin och president Lula da Silva
HD-domaren Cristiano Zanin och president Lula da Silva i Brasiliens högsta domstol. Foto: Cadu Gomes / Vice-Presidência da República / Wikimedia Commons

Två extra timmar

I sin analys kopplar Eduardo Bolsonaro det plötsliga rösthoppet direkt till det omstridda beslut som fattades i Högsta domstolen mitt under söndagskvällens stängning av vallokalerna.

”Det är svårt att inte tänka på de där två extra timmarna”, konstaterar han.

En minut efter den ordinarie stängningstiden klockan 17.00 lokal tid gick HD-domaren Cristiano Zanin in och beordrade att röstningen skulle förlängas med två timmar fram till klockan 19.00 i hela landet, efter en begäran från Lulas valkampanj om påstådd bussbrist i bland annat Lulas starka fästen i delstaten Bahia.

Zanin var under flera år Lula da Silvas personlige försvarsadvokat i de omfattande korruptionsrättegångarna och utsågs år 2023 av Lula själv till domare i Högsta domstolen. Beslutet att förlänga röstningen fattades trots att både valmyndigheten TSE och valåklagaren hade sagt nej, och tvingade TSE att frysa den nationella rösträkningen under två timmar samtidigt som vallokaler som inte hunnit stänga sina elektroniska röstmaskiner hölls öppna.

LÄS ÄVEN: Lula vinner rysarvalet i Brasilien – efter omstridd tidsförlängning som egna advokaten fixade

LÄS ÄVEN: Konservativ våg i Brasilien – Flávio Bolsonaro favorit i valet