Under de senaste åren har medelpensioneringsåldern ökat och den främsta orsaken som pekas ut till detta är de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Det finns dock stora skillnader i när man pensionerar sig mellan olika yrkesgrupper.
2023 höjdes den lägsta åldern för uttag av allmän pension från 62 till 63 år och garantipensionsåldern höjdes från 65 till 66 år. 2025 sjönk medelpensioneringsåldern något till 65,4 år jämfört med 65,5 år året innan. 2022 låg den betydligt lägre: 64,8 år.
– Att medelpensioneringsåldern sjönk något under 2024 och 2025 jämfört med 2023. Det var väntat eftersom många av de som påverkades av 2023 års åldershöjningar behövde avvakta med att påbörja sitt pensionsuttag till 2024 och 2025. Vi förväntar oss på samma sätt att införandet av riktåldern och höjningen av åldersgränserna 2026 kommer att påverka medelpensioneringsåldern under de kommande åren, säger Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Pensionsåldern avskaffas – ersätts med ”riktålder”
Enligt Pensionsmyndigheten är de som har högst medelpensioneringsålder universitetslärare, fysiker, präster och läkare.
– Bland annat universitetslärare, läkare, fysiker, bibliotekarier och präster är yrkesgrupper med en hög medelpensioneringsålder. Även konstnärer, musiker och skådespelare ligger högt upp i statistiken, säger Alma Masic.
Högre pensioner
Som en följd av de höjda åldersgränserna har även pensionernas storlek ökat. Pension som tas ut senare blir högre.
I årskullen 1938 gick nästan åtta av tio i pension vid 65. Bland de födda 1960, som fyllde 65 i fjol, var det dock bara två av tio som gick i pension i samma ålder.
